Branches and Subsidiaries in the European Common Market. Legal and tax aspects. Second edition. Prepared by members ofthe European Association for Legal and Fiscal Studies. Kluwer-Harrap Handbooks, London/Kluwer, Deventer 1976. 322 s. Hfl. 60,00.

 

I denna bok ges en översiktlig men ändå detaljrik beskrivning av de regler som gäller för bedrivande av verksamhet genom dotterbolag eller filialer inom EG. Efter en redogörelse för den EG-rättsliga bakgrunden genomgås de nationella bestämmelser som gäller inom varje enskilt EG-land. Såväl bolagsrättsliga som skatterättsliga frågor behandlas. Boken har en klart praktisk inriktning och kan rekommenderas åt bolagsjurister, advokater och andra som sysslar med internationell affärsjuridik.
 

H.D-s

 

MARTIN KRIELE. Theorie der Rechtsgewinnung, entwickelt am Problem der Verfassungsinterpretation. 2. Aufl. Berlin 1976. Duncker & Humblot (Schriften zum öffentlichen Recht, bd 41). 366 s.

 

I den rika flora av monografier med metodologiskt innehåll som den västtyska juridiska litteraturen kan uppvisa tillhör Kölnprofessorn Martin Krieles Theorie der Rechtsgewinnung, vars andra upplaga nu utkommit, de mest substantiella och läsvärda. Fast arbetet i första hand hänför sig till de speciella problem som tolkningen av konstitutionella regler ställer — och här rör det sig i betydande omfattning om frågeställningar som saknar omedelbar relevans i svensk rätt — innehåller det så betydande inslag av allmän diskussion kring rättstillämpningens metodproblem att varje teoretiskt inriktad jurist har intresse av det. Kriele lämnar fylliga och välbalanserade kritiska redogörelser för dominerande europeiska och amerikanska teori- och systembyggnader, sedda som "Versuche der Verwissenschaftligung" av rättstillämpningen. Hans egen ståndpunkt kan betecknas som pragmatisk och odogmatisk, med en i förhållande till tidigare tysk metodlära ganska markerad förkärlek för rättsutveckling

 

och rättsuppbyggnad genom praxis snarare än genom rättsvetenskaplig teoribildning. Styrkan i framställningen ligger, som så ofta i god praxisorienterad litteratur, snarare i övertagande detaljanalys än i svepande principiella ställningstaganden. Det betyder nu inte att Krieles framställning skulle vara"jordnära" i termens mer triviala och negativa betydelse; förf. diskuterar klargörande även rättsordningens relation till etiken och till andra källor för de värderande ställningstaganden som varje moment i en framväxande praxis innebär. Språket är välgörande klart och — med tanke på framställningens abstraktionsnivå — enkelt.
 

S. S.