ILO-konvention om offentlig anställning
Internationella arbetsorganisationen (ILO) antog i juni 1978 en internationell konvention om anställning i offentlig tjänst. Det är första gångensom ILO på detta sätt tar upp anställningsförhållandena inom den offentliga sektorn.
    Det nya instrumentet är rubricerat konvention (nr 151) om skydd för organisationsrätten och om förfaranden för fastställande av anställningsvillkor i offentlig tjänst. Arbetsnamnet är 1978 års konvention om anställning i offentlig tjänst, "Labour Relations (Public Service) Convention, 1978".

 

 

 

Växande offentlig sektor
I konventionens ingress åberopas 1948 års konvention (nr 87) om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, 1949 års konvention (nr 98) om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten samt 1971 års konvention (nr 135) och rekommendation (nr 143) om arbetstagarnas representanter. Därvid erinras om att 1949 års konvention omfattar bara vissa kategorier offentliganställda och om att 1971 års instrument avser arbetstagarrepresentanter i företag.
    Vidare hänvisas i ingressen till den betydande utbyggnaden av verksamheten på den offentliga sektorn i många länder och behovet av sunda partsrelationer mellan de offentliga myndigheterna och de offentliganställdas organisationer.
    Där nämns också den stora mångfald politiska, sociala och ekonomiska system som föreligger bland medlemsstaterna och olikheterna i praxis bland dem, t. ex. när det gäller uppgifterna för centrala och lokala myndigheter, för federala delstatliga och provinsiella myndigheter samt för statsägda företag och olika slag av mer eller mindre självstyrande allmänna inrättningar. Vidare betonas de särskilda problem som på grund av olikheterna i många länder mellan privat och offentlig anställning uppstårnär det gäller att bestämma tillämpningsområdet och antaga definitioner för ett internationellt instrument. Det hänvisas också till de tolkningssvårigheter som har uppkommit, när det har varit fråga om att på de offentliga tjänstemännen tillämpa relevanta bestämmelser i 1949 års konvention, och till att ILO:s kontrollorgan vid skilda tillfällen har anmärkt att en del regeringar har tillämpat dessa bestämmelser på ett sätt som har uteslutit stora grupper offentliganställda från att omfattas av sistnämnda konvention.

 

 

 

Offentliga tjänstemän m. fl.
Den nya konventionen är tillämplig på alla arbetstagare hos offentliga myndigheter, i den mån förmånligare bestämmelser i andra ILO-konventioner inte skulle vara tillämpliga. Det har dock överlämnats till den nationella lagstiftningen att bestämma, i vad mån de garantier som avses med den nya konventionen skall tillämpas på högre tjänstemän med policyskapande eller ledande uppgifter, på arbetstagare med åligganden av strängt konfidentiell art eller på anställda inom försvaret och polisen.

 

Skydd för organisationsrätten
Enligt konventionen skall de offentliganställda åtnjuta tillfredsställande skydd mot organisationsfientliga åtgärder, t. ex. åtgärder som syftar till att göra offentlig anställning beroende av att arbetstagaren inte går in i organisation för offentliganställda eller att han går ut ur sådan organisation eller åtgärder som syftar till att orsaka uppsägning eller annat förfång för den anställde på grund av medlemskap i organisationen eller på grund av deltagande i organisationens normala verksamhet. Och vidare föreskrivs att organisationer för offentliganställda skall åtnjuta fullständigt oberoende i förhållande till offentliga myndigheter och tillfredsställande skydd mot åtgärder som innebär att offentlig myndighet blandar sig i deras bildande, verksamhet eller förvaltning.
    Som exempel på sådan inblandning anges åtgärder som är avsedda att gynna bildandet av organisationer som står under offentlig myndighetskontroll eller åtgärder som avser att ekonomiskt eller på annat sätt stödja organisationer för att därigenom ställa dem under sådan kontroll.

 

Fackliga förtroendemän
Personer som representerar erkända organisationer för offentliganställda skall beviljas sådana förmåner, att de både inom och utom arbetstid kan fullgöra sitt uppdrag snabbt och effektivt. Därvid skall underförstås att erkännande också kan ta sig uttryck exempelvis i slutande av kollektivavtal med organisationen.
    Samtidigt uttalas i konventionen att beviljandet av sådana förmåner inte får försämra effektiviteten i förvaltningens eller myndighetens verksamhet.

 

Förhandling
När det gäller förfarandena för fastställande av anställningsvillkor, föreskrivs att där så är nödvändigt åtgärder lämpade efter landets förhållanden skall vidtas för att uppmuntra och främja utvecklandet och användandet i största möjliga utsträckning av förfaranden som medger förhandling om anställningsvillkoren mellan de berörda offentliga myndigheterna och de offentliganställdas organisationer eller av andra metoder som ger representanter för de offentliganställda möjlighet att medverka vid fastställandet av anställningsvillkoren.

 

Tvister
Tvister som kan uppstå i samband med fastställandet av anställningsvillkor skall enligt konventionen, på sätt som är lämpat efter landets förhållanden, så långt möjligt lösas genom förhandling mellan parterna eller genom ett självständigt och opartiskt förfarande, t. ex. medling, förlikning eller skiljeförfarande, tillkommet på sätt som inger berörda parter förtroende.

 

Strejkrätten
Det är att märka att konventionen sålunda inte i något hänseende behandlar frågan om rätten till strejk eller andra stridsåtgärder i arbetskonflikter.

 

Medborgerliga och politiska rättigheter
Liksom andra arbetstagare skall de offentliganställda enligt konventionen åtnjuta sådana medborgerliga och politiska rättigheter som är väsentliga

 

för att kunna normalt utöva föreningsfriheten. Dessa rättigheter får inskränkas bara av hänsyn till sådana skyldigheter som följer av arbetstagarens ställning och av beskaffenheten av hans uppgifter i tjänsten.

 

Ratifikation
Konventionen skall träda i kraft ett år efter det att två medlemsstater har ratificerat den. Förslag om en svensk ratifikation torde komma att föreläggas 1978/79 års riksmöte.

 

Kompletterande rekommendation
I en kompletterande rekommendation (nr 159) om anställning i offentlig tjänst behandlas frågor om erkännande av organisationer för offentliganställda, förordnande av företrädare för den offentlige arbetsgivaren, förfarandet för verkställighet av överenskomna anställningsvillkor, m. m.
 

Lennart Aspegren