Kvinnorättslig värdering avsocialrättsliga regler

 

Av universitetslektorn LOTTA WESTERHÄLL-GISSELSSON

 

 

Vad är kvinnorätt?

 

Den del av rättsvetenskapen som studerar sammanhangen mellan kvinnokön och rättsreglerna kallas i de nordiska länderna för kvinnorätt. Liksom man i all rättsvetenskap sysslar med de fundamentala grundspörsmål som brukar uttryckas med frågeställningarna Vad är gällande rätt? och Hur bör gällande rätt vara? är även i kvinnorätten problemen av antingen analytisk-deskriptiv eller praktisk-rättspolitisk art. Frågeställningarna blir i stället Vilka samband finns mellan kvinnokön och rättsordningen? och Vilka samband bör finnas mellan kvinnokön och rättsordningen?
    Om man definierar kvinnorätt som gjorts ovan kan de ifrågavarande sambanden sökas på alla rättsområden. Föremål för ett kvinnorättsligt studium kan vara vilket som helst rättsligt material. Kvinnorättens arbetsmaterial finns alltså i de traditionella juridiska disciplinerna såsom familjerätt, arbetsrätt, socialrätt, skatterätt, straffrätt osv. Är man intresserad av att belysa den hemarbetande, den deltidsarbetande, den barnafödande, den arbetslösa osv. kvinnans situation, måste man givetvis beakta familjerättsliga, arbetsrättsliga, socialrättsliga och skatterättsliga regler. Viktigt är att det formuleras sådana problemställningar och brukas sådana metoder, att det blir möjligt att påvisa existerande sammanhang mellan kvinnokön och rättsordning. Det man kan vinna genom ett sådant förfaringssätt är, att en rad empiriska "hål" i den traditionella juridiska litteraturen kan fyllas ut (se Ruth Nielsen, Hvad er kvinderet? Oplæg til seminar i Lund 1977).
    Vilka rättsregler är speciellt intressanta ur kvinnorättslig synvinkel? Jo, det är bl. a. de rättsregler där kön ingår som ett rekvisit, dvs. de öppet könsrelaterade (formellt särbehandlande) reglerna. Dessa kan vara antingen positivt eller negativt särbehandlande för könet.
    Som exempel på en positivt öppet könsrelaterad (särbehandlande) regel för kvinnan kan nämnas barnadråp i BrB 3: 3 som innehåller en lägre straffsats än dråp i 3: 2. Ett annat exempel är regeln om att kvinna som ammar barn har rätt till detta på arbetstid. Denna regel är klart kvinnospecifik. Regeln om kvotering vid uttagning till förskollärarutbildningen är ett exempel på en positivt särbehandlande

 

regel för mannen.
    Till de öppet könsrelaterade reglerna kan även hänföras regler som behandlar jämställdheten mellan könen, såsom regeringsformen 2: 6, förordningen om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst och förslaget till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (SOU 1978: 38).
    De öppet könsrelaterade reglerna utgör endast en liten del av hela regelsystemet. Det stora flertalet regler är formellt helt könsneutrala. Men detta säger ingenting om hur rättsregeln "slår" i verkligheten. Många regler som till det yttre framstår som neutrala i förhållandetill kön är vid en närmare undersökning reellt relaterade till kön. Det torde vara kvinnorättens viktigaste uppgift att spåra sådan dold könsrelatering. Visar det sig att denna är till men för kvinnan är det kvinnorättens uppgift att genom rättspolitisk argumentering verka för kvinnovänliga reformer (se Anne Robberstad, Kvinnerett. Institutt for privatrett, stensilserie).
    Vad är då kvinnovänliga reformer? Som individer möter kvinnordiskriminerande behandling på många områden. Som grupp skiljer sig kvinnans levnadsvillkor många gånger från männens på ett skarpt orättfärdigt sätt. Som kön är kvinnorna i många avseenden undertryckta.
    Målen för kvinnopolitiken är därför att hindra diskriminerande behandling, främja jämställdhet mellan könen i situationer och på områden där särbehandling skadar kvinnor samt verka för frigörelse genom medvetandegörande och självutveckling (se Dahl-Graver Hellum-Robberstad, Juss og Juks. Oslo 1975).
    Det finns ett nära samband mellan den analytiska och den rättspolitiska delen av kvinnorätten. Genom analyserna kan man avslöja dolda rättspolitiska problem såsom exempelvis disharmonier i kvinnors rättsställning på olika områden. Ruth Nielsen, företrädare förkvinnorätten i Köpenhamn, har framhållit, att arbetet med kvinnorätten på ett analytiskt plan medför en öppnare hållning till att använda könskriteriet på ett rättspolitiskt sätt. De begrepp som kommer till användning i de deskriptiva framställningarna kan också rymma ett rättspolitiskt perspektiv. Det faktum att det finns termer för något (t. ex. positiv och negativ särbehandling, socialt kvinnokön) underlättar en rättspolitisk argumentering.

 

 

Metod

 

När man undersöker det socialrättsliga regelsystemet märker man att detta liksom de flesta andra regelkomplex innehåller regler som före

 

trädesvis är formellt könsneutrala. Men eftersom samhällets faktiska beskaffenhet är den faktor som ger rättsreglerna deras reella innehåll, kommer dessa att i många avseenden verka olika gentemot kvinnor och män.
    Den metod jag tänkte använda vid denna undersökning innebär ett närmande till rättsregeln utifrån begreppet socialt kvinnokön. Detta kan konkretiseras på lika sätt. Jag tänkte utgå från de hemarbetande kvinnorna, de barnafödande kvinnorna, de "sammanboende" kvinnorna, de studerande kvinnorna. Jag för alltså in begreppet "hemarbetande kvinna" osv. såsom rekvisit i det socialrättsliga regelsystemet och får då reda på ifall regeln är rättsligt relevant för hemarbetande osv. eller inte.

 

 

Den hemarbetande kvinnan

 

Lagregler av betydelse för den hemarbetande kvinnan

 

Sjukpenning
Med sjukpenning menas ett visst belopp per dag som man får under den tid man är sjuk. Sjukpenningen är en ersättning för den inkomst som faller bort under sjukdom. Sjukpenningen motsvarar 90% av denna arbetsinkomst, den är skattepliktig, ATP-grundande och jämförbar med sjuklön från arbetsgivaren.
    Var och en, som är inskriven i försäkringskassa och som har en beräknad framtida inkomst av förvärvsarbete av minst 4.500 kr om året, skall vara sjukpenningförsäkrad.
    Vad gäller då för de människor som inte har inkomst av förvärvsarbete överstigande 4.500 kr., dvs. i de allra flesta fall hemarbetande kvinnor? Jo, för dem gäller att, om de är inskrivna hos försäkringskassa och har en inkomst av förvärvsarbete under 4.500 kr. eller ingen inkomst alls, de är sjukpenningförsäkrade om de stadigvarande bor tillsammans med make, tidigare make, man med vilken de har eller har haft barn eller med barn under 16 år. Denna sjukpenningförsäkring kallas hemmamakeförsäkring, är på 8 kr/dag, är skattefri och ej ATP-grundande.
    De som uppfyller villkoren för hemmamakeförsäkring kan få frivillig sjukpenningförsäkring. Genom frivilliga avgifter kan man försäkra sig för ett sjukpenningtillägg av 1—12 kr/dag. Men de får inte välja högre belopp än att den sammanlagda sjukpenningen blir högst 20 kr/dag.
    Verkar de nu relaterade reglerna positivt eller negativt gentemot de hemarbetande kvinnorna? Det som på ett iögonfallande sätt

 

framstår som det "kvinnofientliga" rekvisitet är "inkomst av förvärvsarbete". Detta medför ju obönhörligt att de hemarbetande utestängs från den "vanliga" sjukpenningen.
    Skall rekvisitet bibehållas, får man rikta in sig på sådana åtgärder som hustrulön, vårdnadsbidrag o. d., dvs. verka för att kvinnan får adekvat ersättning för sitt arbete i hemmet. Här kan man givetvis ha olika meningar om huruvida detta överhuvud är önskvärt ellerom det praktiskt går att genomföra, om det skall regleras offentligrättsligt eller privaträttsligt osv. Jag har inte för avsikt att behandla dessa frågor i detta sammanhang.
    Givetvis kan man teoretiskt sett tänka sig att göra sjukpenningen avhängig av någon annan variabel än inkomstunderlaget men det torde vara praktiskt omöjligt. Återstår då att radikalt höja hemmamakeförsäkringen. I stället för 8 kr/dag borde en hemarbetande få exempelvis 99 kr/dag, eftersom man med fog torde kunna räkna med att en hemarbetande utför arbete för minst 40.000 kr/år, om detta arbete skulle utföras på den öppna marknaden. Detta skulle indirekt betyda att man relaterade den hemarbetande kvinnans sjukpenning till ett slags tänkt förvärvsarbete, ett slags löneschablon som var anpassad efter penningvärdet. Detta skulle medföra att sjukpenningen blev beskattad, vilket inte skulle slå speciellt hårt, eftersom inkomsterna i övrigt antingen var obefintliga eller mycket små. Samtidigt skulle detta medföra en "upplyftning" av hemarbetets status. Som det nu är går samhället i spetsen för en nedvärdering av hemarbetetgenom att uppskatta en hemarbetande kvinnas arbete till 8 kr/dagen. Detta är ett dåligt "plåster på såren" och regeln härom verkar föga förankrad om man följer principen att sjukpenningen är avhängig av inkomstunderlaget.
    Man kan givetvis diskutera det principiellt riktiga i att höja en hemarbetande kvinnas sjukpenning utan att relatera denna till hustrulön eller någon annan form av ersättning. Detta skulle ju medföra att hon får "betalt" endast när hon är sjuk. Som motargument kananföras att familjen kan, då den hemarbetande insjuknar, ofta fåmer utgifter i form av hemhjälp och barnvårdare. Att göra en dylik sjukpenning ATP-grundande kan dock förefalla vanskligt. Detta har betydelse för en hemarbetande som sedan blir förvärvsarbetande. Att samla pensionspoäng då man är sjuk men inte få det när man är frisk och arbetar i hemmet kan tyckas inkonsekvent. Å andra sidan kan anföras att föräldrapenningen är ATP-grundande, även de 32kr/dag som en hemarbetande får.
    Om vi nu lämnar rekvisitet "inkomst av förvärvsarbete" och istället undersöker de förutsättningar, som måste vara uppfyllda för

 

att en hemarbetande kvinna skall kunna erhålla sjukpenning, kan vi konstatera att kvinnan görs avhängig av en man, som hon antingen är gift med eller tidigare varit gift med eller som hon har (har haft) barn med.
    Med denna man måste hon stadigvarande sammanbo. Det betyder, att en kvinna som sammanbor med en man som hon tidigare inte varit gift med och som hon inte heller har barn med ej är kvalificerad för någon sjukpenning. Det är inte heller en ensamstående kvinna utan barn under 16 år. Det är givet att det inte kan vara många kvinnor som faller inom den sistnämnda kategorin. Som exempel kan anföras s. k. "hemmadöttrar". Men å andra sidan finns inga godtagbara skäl för att dessa och de sammanboende kvinnorna utan barn skall falla utanför ifrågavarande reglering.
    Även reglerna om frivillig sjukpenningförsäkring ger uttryck fören negativ syn på den hemarbetande kvinnan genom att maximera den sammanlagda sjukpenningen till högst 20 kr/dag. Mer än så tycks hemarbetet inte vara värt, även om den som utför det betalar avgifter för att få en förhöjning av sjukpenningen. Det förefaller helt onödigt med detta "tak".

 

 

Hustrutillägg och änkepension
I anslutning till den hemarbetande kvinnans situation ur socialrättslig synvinkel kan det vara motiverat att nämna två regelkomplex som i och för sig inte är relevanta endast i förhållande till den hemarbetande kvinnan, nämligen hustrutillägg till folkpension och änkepension.
    Hustrutillägg kan ges till en folkpensionärs hustru, som inte har folkpension själv. Detta är alltså en regel som formellt särbehandlar kvinnan till det yttre i positiv riktning. Vad är då orsaken till en dylik reglering? Först kan sägas att även andra omständigheter kan medföra att man som pensionär kan få särskilda pensionsförmåner, såsom pensionstillskott om man endast har folkpension eller låg ATP-pension, barntillägg för barn under 16 år, handikappersättning till pensionär med nedsatt funktionsförmåga och kommunalt bostadstilllägg avsett att bidra till bostadskostnaderna.
    Det som skiljer dessa särskilda pensionsförmåner från hustrutilllägget är att det är hustrun, inte pensionären, som får förmånen (även barntillägg kan utbetalas till hustrun). Förutsättningarna är att hustrun fyllt 60 år och att makarna varit gifta i 5 år. Tillägget betalas fram till dess kvinnan fyller 65 år. Tillägget är inkomstprövat, dvs. även kvinnor som inte är hemarbetande kan erhålla tillägget,

 

men reglerna för inkomstprövningen ger vid handen, att man resonerat så, att i och med att mannen blir pensionär, har han svårare att fullgöra sin försörjningsskyldighet gentemot kvinnan.
    Försörjarbegreppet möter i olika lagregler på olika områden. I GB5: 2 står att vardera maken efter sin förmåga är skyldig att bidra till försörjningen. Hushållsarbete räknas som ett sådant sätt och det berättigar den hushållsarbetande maken att få kontanter för sitt och familjens uppehälle. Lagstiftaren har dock i så liten utsträckning som möjligt velat reglera detta område och överlåtit till makarna själva att avtala härom, vilket många gånger kan ha lett till, att den hemarbetande försatts i ett svårt läge. Visserligen finns möjligheten att få en underhållsfråga rättsligt prövad även under äktenskapets bestånd (GB 5: 5) men den är ytterligt sällan använd, eftersom den andra parten i det läget svarar med ansökan om äktenskapsskillnad. I samband med äktenskapsskillnad kan domstolen tilldöma en kvinna underhåll under ett övergångsskede, i speciella fall även längre. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns mycket få lagregler eller sedvanersättliga regler, som innebär, att en hemarbetande kvinna skall få pengar direkt till sig själv för sin försörjning. Reglerna om hustrutillägg till folkpensionen är dock ett exempel på detta.
    Också reglerna om änkepension bygger på uppfattningen om kvinnan som försörjarobjekt. Dessa är formellt särbehandlande regler till det yttre till kvinnans favör. För rätt till änkepension fordras bl. a. antingen att änkan vid mannens död har hand om barn under 16 år eller att hon vid mannens död har fyllt 36 år och varit gift med honom i minst 5 år. Som änka räknas också en kvinna som bodde tillsammans med den avlidne mannen, om hon antingen tidigare varit gift med honom eller har barn med honom. Hel änkepensionär 95 % av basbeloppet. Änkans möjligheter att få hel änkepensionär beroende dels av hennes ålder (ju yngre hon är desto mindre pension), dels av om hon har barn under 16 år (hel pension tills barnet är 16 år och sedan reducering för varje år hon har kvar till 50 år). Änkepension upphör, när kvinnan får folkpension. Om hon gifter om sig dessförinnan, upphör pensionen. Den upphör även om hon flyttar ihop med en man, som hon tidigare varit gift med eller har eller får barn med. Om det nya äktenskapet upplöses eller sammanboendet upphör inom 5 år börjar änkepension efter ansökan att betalas ut igen.
    De sistnämnda reglerna visar mycket tydligt motivet till änkepensionen. När mannen avlider och inte längre kan försörja hustrun, träder det allmänna in med änkepension. Om hon sedan gifter om sig eller får barn med någon annan, förväntas denne man försörja

 

kvinnan och samhället slipper träda in. Likadana regler som för änkepension finns inom arbetsskadeförsäkringen, då vid dödsfall livränta utgår till efterlevande änka. Dessutom finns ungefär likadana regler för änkepension från ATP.
    I vad mån dylika "försörjarregler" är till nytta för kvinnan eller inte kan diskuteras. Man kan göra gällande å ena sidan att regler av denna typ fördröjer kvinnans strävan till frigörelse och jämställdhet, å andra sidan att de är nödvändiga för att skydda de nu existerande kvinnorna, som är i behov av detta skydd. Risken är dock att uppfattningen om kvinnan som försörjarobjekt slår negativt mot henne i andra situationer. Exempel på detta skall anföras.

 

 

Den barnafödande kvinnan

 

Lagregler av betydelse för den barnafödande kvinnan
Det finns fr. o. m. 1 jan. 1978 tre slag av föräldrapenning, nämligenföräldrapenning vid barns födelse (eller adoption), föräldrapenningvid tillfällig vård av barn och särskild föräldrapenning, som får tasut fram t. o. m. barnets första skolår. Jag skall i några avseenden undersöka de först- och sistnämnda slagen av föräldrapenning och eftersom reglerna är formellt könsneutrala blir syftet att spåra eventuelldold könsrelatering.

 

Föräldrapenning vid barns födelse
I samband med ett barns födelse kan man få en föräldrapenning, sombetalas ut till endera av föräldrarna. För att ha rätt till föräldrapenningen, 32 kr/dag, skall föräldern ha varit inskriven hos försäkringskassan under minst 180 dagar i följd närmast före barnets födelse eller den beräknade förlossningen. Den som har högre sjukpenning än32 kr kan få en föräldrapenning som är lika stor som sjukpenningen.Kravet är då, att föräldern under minst 270 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade förlossningen har varit berättigadtill en sjukpenning överskridande 32 kr/dag.
    En hemarbetande kvinna "faller utanför" reglerna om sjukpenning.Men i stället finns regeln om hemmamakeförsäkring. Den som ärsjukpenningförsäkrad som hemmamake har en sjukpenning av 8 krper dag (se ovan). För att fadern skall få högre föräldrapenning än32 kr fordras att också modern har rätt till minst 33 kr i sjukpenning. Om modern har lägre sjukpenning än 33 kr men på grund avsjukdom eller liknande inte kan ta vård om barnet kan fadern ändåfå den högre föräldrapenningen.

 

    Vad får en dylik regel för konsekvenser? Jo, givetvis att kvinnanensam får ta hand om barnet. Detta verkar ju också vara det somåsyftas med regeln. Är kvinnan hemarbetande är det inte mer änrimligt att hon tar hand om barnet.
    Som exempel väljer vi en familj där båda föräldrarna yrkesarbetar. Mannen tjänar c:a 80.000 kr och kvinnan 60.000 kr. De kommeröverens om att de skall vara hemma tre månader vardera efter barnets födelse eller halva dagen var under sex månader. Detta innebäratt de till fullo har använt denna form av föräldraförsäkring, eftersom föräldrapenning betalas under högst 180 dagar sammanlagt förbåda föräldrarna. Reglerna om särskild föräldrapenning ger sedanmöjlighet att stanna hemma ytterligare (se nedan). Under dessa tremånader skall vardera maken få hel sjukpenning (c:a 200 kr resp.150 kr).
    Om vi ändrar exemplet så att kvinnan är hemarbetande, får hon32 kr/dag under dessa tre månader liksom även hennes man får, eftersom kvinnan såsom hemarbetande endast har rätt till 8 kr/dag isjukpenning. Det innebär att det är omöjligt för en kvinna i en sådan familj att få hjälp av mannen de första månaderna efter nedkomsten liksom mannen går miste om en mer intensiv kontakt medsitt barn den första tiden. Endast om kvinnan i det här fallet blirsjuk och inte kan ta hand om barnet, får fadern den högre föräldrapenningen, som överensstämmer med sjukpenningen. Då uppbär modern sjukpenning med 8 kr/dag, eftersom man inte kan få sjukpenning och föräldrapenning samtidigt. Detta medför givetvis, attkvinnan får förlängd föräldrapenning sedan hon tillfrisknat.

 

Särskild föräldrapenning
Det finns nu möjligheter att få en särskild föräldrapenning för vårdav barn. För att ha rätt till denna föräldrapenning skall föräldern havarit inskriven hos försäkringskassan under minst 180 dagar i följdnärmast före den dag för vilken särskild föräldrapenning begärs. Denkan erhållas till dess barnet fyller 8 år eller till dess första skolåretsandra termin är avslutad.
    Särskild föräldrapenning kan erhållas under högst 90 dagar förvarje barn. Föräldrar som handhar vårdnaden gemensamt får dela pådessa dagar och får 45 dagar vardera. Det har alltså inte lämnats heltfritt för föräldrarna att avgöra vem som skall stanna hemma (dvs.kvinnan) utan lagen menar att de skall vara hemma lika lång tidvar. Men att alltför mycket inkräkta på familjens valfrihet har maninte velat göra. Den ena föräldern kan nämligen överlåta sina dagartill den andra föräldern. En sådan överlåtelse av dagar måste göras

 

skriftligen till försäkringskassan. En ensamstående förälder får självde 90 dagarna, men vissa överlåtelsemöjligheter finns även för ensamstående.
    Under högst 60 av de 90 dagarna kan man få en föräldrapenningsom är lika stor som den sjukpenning man har om man är förvärvsarbetande. Men om man skall få hel föräldrapenning under dessa 60dagar, måste båda föräldrarna vara förvärvsarbetande och var och enav dem måste ha en sjukpenning på minst 33 kr/dag! Detta betyderatt om den ena föräldern är hemmamake (dvs. kvinnan), kan denförvärvsarbetande föräldern endast få halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Kvinnan får då den särskilda föräldrapenningen på 32kr/dag. Under 30 dagar av 90 dagar kan man endast få en föräldrapenning på 32 kr/dag (garantinivån), även om sjukpenningen ärhögre. Under denna tid behöver man endast avstå från en fjärdedelav förvärvsarbete.
    Samma effekter som reglerna rörande föräldrapenning vid barnsfödelse kommer reglerna om särskild föräldrapenning att få såvittgäller de fall där kvinnan är hemarbetande. Reglerna låser kvinnanän mer vid hemarbetet.
    Givetvis kan resonemanget om hemarbetets status och skyddsvärdesynas tveeggat. Jämställdhetsarbetets viktigaste syfte torde vara förbättrandet av kvinnans möjligheter på arbetsmarknaden. Men dettainnebär inte att de hemarbetande kvinnornas situation saknar intresse och aktualitet ur kvinnorättslig synvinkel. Eftersom det socialrättsliga regelsystemet i väldigt många hänseenden är sammankopplatmed det arbetsrättsliga (bl. a. genom rekvisitet förvärvsarbete) kommer de hemarbetande kvinnorna att falla utanför denna trygghetslagstiftning. Dessa kvinnors skydd behöver förstärkas och får ejglömmas bort i debatt och lagstiftning.
    Men även för de yrkesarbetande föräldrarnas (kvinnornas) del kanen förbättring ske genom att släppa kopplingen mellan sjukförsäkring och föräldrapenning. Att sätta likhetstecken mellan sjukdom åena sidan och förlossning å den andra är att glömma bort det kvinnospecifika i situationen. Modern (liksom givetvis fadern) skall hakvar lönen utan avdrag av 10% under föräldraledigheten. Det ärockså tanken i det konventionsförslag rörande förbud mot diskriminering av kvinnor som FN år 1977 lagt fram till medlemsstaterna föryttrande.

 

Rätt till föräldraledighet
I lag 1977 om rätt till föräldraledighet slås fast att arbetstagare medviss anställningstid (6 månaders anställning under de senaste 2

 

åren) har rätt till ledighet från arbetet under den tid hon (ellerhan) får föräldrapenning på grund av barns födelse eller adoption.En kvinna som inte har varit anställd 6 månader har ändå rätt tillledighet i samband med barns födelse under 6 veckor före och 6veckor efter nedkomsten. Dessutom har arbetstagare rätt till ledighetfrån arbetet då förutsättningarna för särskild föräldrapenning föreligger samt vid tillfällig vård av barn under den tid hon/han får föräldrapenning. Vid tillfällig vård av barn gäller inget krav på vissanställningstid.
    I nämnda lag finns också ett förbud mot avsked. Man får enligtdenna lag inte sägas upp eller avskedas på grund av att man begäreller utnyttjar sin rätt till föräldraledighet.

 

Avtalsrättslig reglering av betydelse för den barnafödande kvinnan
Den socialrättsliga reglering som finns i de försäkringar som kommit till genom avtal mellan arbetsmarknadens parter är mångagånger av stort intresse för den barnafödande kvinnan.Genom avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) kan den som är sjuklängre tid än 30 dagar få ersättning utöver den sjukpenning el. dyl.man får genom den allmänna försäkringen. AGS har tillkommitgenom överenskommelse mellan SAF och LO. Kommunförbundenoch de anställdas huvudorganisationer har genom AGS-KL motsvarande försäkringsskydd.
    För en barnafödande kvinna gäller vid beräkning av försäkringsgrundande anställningstid att man får räkna med 3 timmar för varje dag man är frånvarande på grund av havandeskap eller barnsbörd. Då räknas bara sådana dagar för vilka föräldrapenning betalasut. Varför får endast 3 timmar/dag räknas den barnafödande kvinnan till del som försäkringsgrundande anställningstid? Samma regelgäller visserligen för varje dag man varit frånvarande på grund avsemester, sjukdom, militärtjänst, permittering och vissa typer avtjänstledighet. För föräldraledighet liksom för flertalet av denämnda kategorierna av frånvaro är det berättigat att betrakta dessasom motsvarande full arbetsdag, dvs. 8 timmar. Detta leder till attman snabbare uppfyller kravet på kvalifikationstid, vilket innebäratt man för att vara försäkrad skall under ett kalenderkvartal ha arbetat hos samma arbetsgivare minst 208 timmar. Om man blir sjukunder den tid man är tjänstledig på grund av havandeskap ellerbarnsbörd, får man ersättning fr. o. m. dagen efter den senaste dagman kan få föräldrapenning. Man kan bara få ersättningen om manskulle ha börjat arbeta igen om man inte varit sjuk. Denna regelkan ses som ett undantag från den allmänna regeln om rätten att få

 

ersättning från AGS. Den förefaller föga kvinnovänlig. Någon sakligmotivering till denna särreglering tycks inte finnas och den bördärför utgå.

 

Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän och arbetsledare och kooperationens tilläggspension (ITP-KTP) är avhängigav pensionsgrundande tjänstetid. Efter 18 års ålder omfattar försäkringen sjukpension och särskild änke- eller änklingspension.Efter 28 års ålder omfattar den också ålderspension, familjepension, delpension och en kompletteringspension enligt särskildplan. Om man är tjänstledig under högst 7 månader för havandeskap och barnsbörd och man har fyllt 28 år, får man räkna denna tidsom pensionsgrundande tjänstetid. Positivt är att ledighet vid havandeskap och barnsbörd räknas som pensionsgrundande tjänstetid,men varför göra detta beroende av att kvinnan har fyllt 28 år? Dettamedför, att en stor mängd barnafödande kvinnor inte kan räkna sinföräldraledighet som pensionsgrundande tjänstetid. Detta hängersamman med regeln att full pension får man om det beräknas attman från 28 år och till pensionsåldern kan uppnå 360 månaderspensionsgrundande tjänstetid. Poängteras kan att man har rätt tilllön utan avdrag under de första 7 månaderna som man är tjänstledigför havandeskap och barnsbörd. Denna bestämmelse är mycket viktigut kvinnorättslig synvinkel, som ovan framhållits.

 

Normalpensionsreglementet för anställda hos kommun och landsting(KPR-LKPR) innebär, att vid beräkning av tjänstetid medräknasden tid då man får föräldrapenning på grund av havandeskap ochbarnsbörd, vilket givetvis är en ytterligt viktig bestämmelse, eftersom kvinnor annars halkar efter i befordringsgången på grund av ledighet i samband med havandeskap och barnsbörd. Särskild tilläggspension (STP) har anpassats till den sänkta pensionsåldern och gerett tillägg till folkpensionen och ATP. Pensionsgrundande tjänstetid räknas från det år man fyller 28 år till och med 64 år. Underdenna tid kan man räkna in STP-år. Tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd får inte räknas in i pensionsgrundande tid. Regleringen för STP skiljer sig alltså i detta hänseende från regleringen för ITP-KTP.

 

Genom avgångsbidragsförsäkring (AGB) kan man få ersättning,"avgångsbidrag", om man mister sin anställning genom att företaget minskar sin personal. En förutsättning är att man är anställd hosen arbetsgivare med AGB-försäkring. Dessutom gäller bl. a. att man

 

skall ha fyllt 40 år men inte 65 år, vilket innebär att AGB inte harnågot större intresse för barnafödande kvinnor även om försäkringengäller under barnledigheten. Detsamma gäller för avgångsersättning(AGE) som ingår som en del av ett trygghetsavtal mellan SAF ochPTK och utbetalas efter ansökan till den som blivit arbetslös efter attanställningen har upphört. Försäkringen gäller alltså under barnledigheten men först från 40 års ålder.

 

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) gäller inte under barnledigheten, eftersom denna försäkring liksom den allmänna arbetsskadeförsäkringen endast gäller för förvärvsarbetande, vilket medför atthemarbetande och barnafödande kvinnor står utanför denna trygghetsreglering. Tjänstegruppliv- och avtalsgrupplivförsäkring (TGL/AGL) innebär, att ersättning ges till efterlevande (vanligast make/maka) om den försäkrade dör under anställningstiden. Denna försäkring gäller vid frånvaro från arbetet vid havandeskap eller barnsbörd.
Enligt statens pensionsreglemente (SPR) har man rätt att räkna in itjänstetiden vid beräkning av tjänsteår den tid man har varit ledigmed lön utan avdrag enligt allmänt avlöningsavtal för statliga ochvissa andra tjänstemän (AST), dvs. högst 210 dagar för varje barnafödsel. En statligt anställd kvinna behöver alltså inte vidkännas något avdrag på sin lön under föräldraledigheten.
    Det skydd som den (heltids-)yrkesarbetande barnafödande kvinnan får genom dessa försäkringar är i förhållande till skyddet i andra länder tämligen långtgående och får betraktas som en positivrättslig reglering utifrån kvinnans synvinkel och ett värdefullt tillskott till lagregleringen på detta område.

 

 

Den "sammanboende" kvinnan

 

Lagregler av betydelse för den "sammanboende" kvinnan
En kvinna som stadigvarande sammanbor med en man under äktenskapsliknande former är i socialrättsligt hänseende många gångersämre ställd än den gifta kvinnan.
    Om den "sammanboende" kvinnan samtidigt är hemarbetande,kan konstateras, att hon inte har rätt till hemmamakeförsäkring, omhon inte tidigare varit gift med vederbörande eller har (har haft)barn med honom.
    Vidare har hon inte rätt till hustrutillägg när den man med vilken hon sammanbor får folkpension. Hon har inte heller rätt till än

 

kepension, eftersom hon inte anses som änka, såvida hon inte sammanbott med man hon tidigare varit gift med eller med man medvilken hon har (har haft) barn. Änkepension från ATP betalas endast om makarna varit gifta med varandra. En "sammanboende"kvinna kan alltså inte få änkepension från ATP under några omständigheter.
    När det gäller arbetsskadeförsäkringens rätt till livränta till efterlevande kan däremot en kvinna som har levt tillsammans med denavlidne utan att vara gift med honom få livränta efter samma reglersom gäller för en änka. Som en parentes kan nämnas att en frånskildkvinna som hade rätt till underhållsbidrag kan få en livränta somhögst är lika stor som underhållsbidraget.
    Rätt till behovsprövade familjebidrag som utgår vid militärtjänstgöring (familjepenning för maka om 27 kr/dag) kan även en sammanboende kvinna få, om det i hemmet finns egna barn under 16 år.
    Bostadsbidrag kan sammanboende få om de har barn.
    I föräldraförsäkringen räknas också den som modern eller fadernsammanbor med som "förälder", nämligen om de har varit giftamed varandra tidigare eller om de har eller har haft barn tillsammans. En kvinna, som sammanbor med en man som har barn, vilket/vilka hon vårdar, har rätt till föräldrapenning.

 

Avtalsrättslig reglering av betydelse för den "sammanboende" kvinnan
Försäkringar, som tillkommit genom avtal mellan arbetsgivare ocharbetstagare, medför ibland att en "sammanboende" kvinna räknassom gift, ibland inte.
    Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän och arbetsledare samt kooperationens tilläggspension innebär, att den familje- och änkepension som man kan erhålla inom ramen för dessabåda pensioner inte omfattar sammanboende. Samma gäller enligtnormalpensionsreglementet för anställda hos kommuner och landsting och enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente.
    Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada ger däremot en kvinna somsammanbor med en man under äktenskapsliknande förhållandensamma rätt som efterlevande maka.
    För den man som har tjänstegrupplivförsäkring för arbetare ellerför tjänstemän räknas oftast den kvinna, som han sammanbott med,som efterlevande maka. Men både den försäkrade och kvinnan måstevara ogifta. Vill en man vara säker på att den (ogifta) kvinna medvilken han sammanbor skall bli förmånstagare, kan han göra ettskriftligt förmånstagarförordnande.

 

Den studerande kvinnan

 

Lagregler av betydelse för den studerande kvinnan
Enligt studieledighetslagen har varje arbetstagare rätt till ledighetför att utbilda sig. Anställningsformen spelar härvidlag ingen roll.Lagen gäller i både privat, kooperativ, kommunal och statlig tjänst.Det spelar heller ingen roll om arbetstagaren har hel- eller deltidstjänst. Man skall ha varit anställd hos arbetsgivaren antingen de 6senaste månaderna eller sammanlagt minst 12 månader under de senaste två åren.
    Jag har inte för avsikt att här behandla det stöd som ges till yngrestuderande vid gymnasieskola och motsvarande skolor (studiehjälp)utan i stället stödet till studerande vid universitet, högskolor, annaneftergymnasial utbildning samt till äldre studerande vid gymnasieskola och motsvarande skolor (studiemedel). Detta stöd liksom studiestöd till vuxna är av större intresse ur kvinnorättslig synvinkel.
    Studiemedel består dels av studiebidrag, som inte behöver betalasigen, dels av återbetalningspliktiga studiemedel. Studiemedel lämnas per läsår och är högst 140 % av det basbelopp som gäller i majför studier under höstterminen och i november för vårterminen.Dessutom kan man få barntillägg med 25 % av basbeloppet per barnoch läsår.
    När man bestämmer studiemedlens storlek tas hänsyn till den studerandes inkomst och förmögenhet. Hänsyn tas också till makes inkomst. En kvinna som är gift med en man som tjänar över 60 000 krpåverkas i sin rätt att få ut studiemedel. Fr. o. m. 1 juli 1978 harinkomstgränsen för makes inkomst höjts ytterligare. Successivt under de närmaste åren kommer bindningen till makes inkomst attförsvinna.
    Utbildningsminister Jan-Erik Wikström har angående "äkta-makeprövningen" yttrat följande (okt. 1977):
    "Det här är en viktig reform ur jämställdhetssynpunkt. Det är säkert tusentals kvinnor som avstår från att studera därför att derasmän har för hög inkomst. Jag och hela regeringen har en alldeles klaruppfattning: äktamakeprövningen ska bort. Att det inte redan skettfullt ut beror på att det är en dyr reform (minst 80 milj. kr). Menvår inställning och färdriktning är helt klar."
    Vuxenstuderande kan söka ett särskilt vuxenstudiestöd. Det är ihuvudsak en ersättning för den inkomst man går miste om medanman studerar och är främst avsett för grundskole- och gymnasieskolestudier.

 

    För att en kvinna såsom vuxenstuderande skall ha rätt att sökadetta studiestöd, måste hon under minst fyra år ha haft förvärvsarbete samt en så stor arbetsinkomst, att hon fått ATP-poäng undervart och ett av åren. Det betyder, att hon skall ha haft en årsinkomstsom varit minst lika stor som basbeloppet.
    Skulle då den hemarbetande kvinnan utestängas från möjlighetenatt få vuxenstudiestöd? Nej, inte om hon har barn, därför att jämställt med förvärvsarbete är vård av eget barn som fyllt högst 10 år.Även vård av handikappad, gammal och sjuk person räknas som likvärdigt med förvärvsarbete, om den skett under 4 år och detta ävenom den varit obetald och inte givit ATP-poäng.
    Till skillnad från studiemedel påverkas inte studiestödet av makes inkomst. Vuxenstudiebidraget (dvs. den del av vuxenstudiestödet som inte utgörs av återbetalningspliktiga studiemedel) är skattepliktig inkomst och ATP-grundande.
    Kvinna som är arbetslös eller riskerar att bli det kan få arbetsmarknadsutbildning. Även kvinna, som inte har tillräcklig utbildning för att få arbete, kan få sådan yrkesinriktad utbildning. Främstsker utbildningen i särskilda kurser, som ordnas av skolöverstyrelsenoch arbetsmarknadsstyrelsen. Kurserna förläggs huvudsakligen till ett50-tal AMU-center. Vid de flesta kurserna sker intagning efter handsom elevplatser blir lediga.
    Ur många synvinklar är det intressant att veta hur många elevplatser som tilldelats kvinnor. Statistiken visar att många kvinnorhar erhållit sådan utbildning. I vissa kurser, främst sådana som fallerinom det reguljära utbildningsväsendet, har fler kvinnor än mändeltagit. Det bekräftar, att det är många kvinnor bland de arbetslösa,de dåligt utbildade och de lågavlönade. Samtidigt är det av störstavikt att samhällsinsatser kommer till stånd för att hjälpa dylikakvinnor.
    Utbildningsbidraget består av dagpenning, stimulansbidrag ochsärskilda bidrag, vilka ej påverkas av makes inkomst under kurstiden.

 

Avtalsrättslig reglering av betydelse för den studerande kvinnan
Försäkringar genom anställning och avtal och andra anställningsförmåner gäller sällan under ledighet för studier (innehåller sällan särskilda bestämmelser härom). Avtalsgruppsjukförsäkring fortsätteratt gälla (efterskydd) under tjänstledighet för utbildning, om mandå erhåller studiemedel eller studiestöd. Efterskyddet gäller högst tvåår. Detsamma gäller enligt tjänstegrupplivförsäkring och avtalsgrupplivförsäkring. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada gäller en

 

43—783360, Svensk Juristtidning

 

dast då man arbetar. Helt klart är också, att avgångsbidrag och avgångsersättning ej ges till den som är ledig för studier.

 

 

Den arbetslösa kvinnan

 

Lagregler av betydelse för den arbetslösa kvinnan
Den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen sköts averkända arbetslöshetskassor med sammanlagt nära 2,8 milj. medlemmar. För att få ersättning måste medlem ha fyllt 16 år och vara arbetslös, arbetsför, oförhindrad att ta arbete samt arbetssökande hosarbetsförmedlingen utan att få lämpligt arbete. I fråga om medlemskapet gäller vidare, att man måste ha varit medlem i 12 månader(medlemsvillkor) och att man under de 12 månaderna närmast förearbetslösheten måste ha arbetat sammanlagt minst 5 månader ochbetalat avgift (arbetsvillkor).
    Om man nu relaterar de nämnda villkoren till kvinnan, torde mankunna göra gällande att flera av dem slår hårt mot henne. Villkoret"oförhindrad att ta arbete" innebär som allmän regel, att kvinnanskall kunna ta arbete varje dag, som hon söker ersättning för, ochhon skall då vara beredd att arbeta minst 3 timmar per arbetsdag eller sammanlagt 17 timmar i veckan.
    För en kvinna, som har små barn och inte kan ordna barnomsorgen, är detta ett förödande rekvisit. Hon är ju inte oförhindrad attacceptera ett erbjudet arbete och uppfyller alltså inte villkoren föratt få kassaersättning. I och med att hon inte får någon kassaersättning, minskas hennes ekonomiska möjligheter att betala barnpassning, och hon får på det viset ännu svårare att uppfylla rekvisitet.Den onda cirkeln är sluten.
    Bakgrunden till rekvisitet "lämpligt arbete" är, att arbetslöshetsförsäkringen till sin natur inte är en yrkesförsäkring. Vill en kvinnainte ta ett erbjudet arbete utanför det egna yrket, riskerar hon attinte få ersättning. En medlem har emellertid ett visst skydd mot sådan avstängning, eftersom i kassastadgarna framhålls, att ett arbeteskall anses lämpligt endast under förutsättning att skälig hänsyn hartagits till medlemmens yrkesvana, förutsättningar för arbetet och andra personliga förhållanden, att lönen är skälig, att arbetsmiljön uppfyller föreskrifterna härom och att det inte råder arbetskonflikt påarbetsplatsen.
    De båda förstnämnda förutsättningarna bygger på skälighetsbedömningar, som kan ge utrymme för varierande praxis. I bistra tiderkan det leda till en tolkning av begreppet "skälig lön", som för denarbetslösa kvinnan går i negativ riktning. Vidare kan framhållas,

 

att "skälig lön" sätts i relation till vad som betraktas som skälig ersättning för en viss kategori arbeten, t. ex. för lokalvårdare, och intei relation till eventuell tidigare lön eller till en slags "normallön".Det betyder, att en kvinna löper stor risk att erbjudas endast lågavlönade arbeten, eftersom det företrädesvis är sådana som arbetsförmedlingen förmedlar.
    De 12 månaderna inom vilka en kvinna, som är medlem i enkassa (medlemsvillkor), skall ha uppfyllt arbetsvillkoret får förlängasmed den tid, då hon inte kunnat arbeta på grund av sjukdom, vuxenutbildning eller vård av eget barn under 2 år. Denna reglering ärgivetvis till fördel för kvinnan, men man frågar sig, varför vård avbarn inte omfattar barn som är över 2 år (och upp till exempelvis 8år, jfr den särskilda föräldrapenningen), vilka i de flesta fall är likavårdbehövande.
    En månad får som regel räknas som "arbetad" om kvinnan har arbetat sammanlagt 10 hela arbetsdagar, vilket betyder att deltidsarbetande i en hel del fall inte kommer att uppfylla arbetsvillkoret ochdärför inte har någon möjlighet att få kassaersättning. Som arbetadräknas dock också den tid, då kvinnan genomgått arbetsmarknadsutbildning och haft statligt utbildningsbidrag, då hon fått föräldrapenning eller då hon haft semester.
    Kontant arbetsmarknadsstöd är en komplettering till arbetslöshetsförsäkringen. Kvinna som inte är medlem i erkänd arbetslöshetskassa och kvinna som är medlem men inte uppfyller medlemsvillkoret har rätt till kontant arbetsmarknadsstöd.
    De allmänna villkoren för kontant arbetsmarknadsstöd följer i detstora hela samma regler som i arbetslöshetsförsäkringen. Vissa behöver dock inte uppfylla arbetsvillkoret. Kvinna, som har avslutat ungdomsutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning på heltid underminst 1 läsår eller arbetsmarknadsutbildning, som omfattar minst 3månader, och därefter inom 5 månader anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedling, har ändå rätt till stöd. Denna regel fårbedömas som positiv för kvinnor, dels eftersom det är viktigt attkvinnor skaffar sig bättre utbildning, dels eftersom många kvinnordeltar i arbetsmarknadsutbildning, såsom framkommit ovan.

 

 

Avtalsrättslig reglering av betydelse för den arbetslösa kvinnan
En arbetslös kvinna kan även få annan ersättning än kassaersättningoch kontant arbetslöshetsunderstöd, nämligen från olika försäkringar,om det avtalats om dylika på det arbetsområde inom vilket hon hararbetat.

 

    Hon har rätt till avgångsbidrag, om hon blivit arbetslös, därför attföretaget lagt om driften eller därför att hon förlorat sin anställningoch inte kunnat fortsätta att arbeta på grund av sjukdom eller bristpå arbete. Ungefär samma regler gäller för avgångsersättning. Trygghetsavtalet för statstjänstemän innebär, att kvinna, som får sluta sinanställning utan att kunna erbjudas en annan godtagbar anställning,får avgångsbidrag, som varierar efter anställningstidens längd.
    Avtalsgruppsjukförsäkringen ger kvinnan ett efterskydd, som enligt huvudregeln varar 6 månader, efter det hon blivit arbetslös.
    Tjänste- och avtalsgrupplivförsäkringarna ger också ett efterskydd, olika beroende på om kvinnan varit arbetare med kollektivavtal eller tjänsteman.
    Slutligen kan nämnas, att den tid då man är arbetslös inte räknassom pensionsgrundande tjänstetid enligt reglerna om särskild tillläggspension. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada gäller endast dåman arbetar.

 

 

Den deltidsarbetande kvinnan
I många fall är de sociala förmånerna enligt lagar och avtal beroendeav arbetstid och arbetsinkomst. Detta innebär att deltidsarbete är avspeciellt intresse ur denna synvinkel.

 

Lagregler av betydelse för den deltidsarbetande kvinnan
Som ovan framkommit måste den beräknade årliga arbetsinkomstenvara minst 4 500 kr för att man skall få sjukpenning. Högst är den7,5 gånger det basbelopp som gäller i januari varje år. Hel sjukpenning för en dag är 90 % av den sjukpenninggrundande inkomstendelad med 365. Den årliga arbetsinkomsten måste vidare överstigadet basbelopp som gällde vid årets ingång + 100 kr för att man skallfå pensionspoäng för ATP. Genom att dela den pensionsgrundandeinkomsten med basbeloppet får man fram pensionspoängen för året.Man räknar med det basbelopp som gällde vid årets ingång. Eftersompensionsgrundande inkomst endast räknas på den del av inkomstensom ligger mellan basbeloppet och 7,5 basbelopp, blir högsta möjligapensionspoäng man kan få 6,50. Eftersom det finns över 900 000deltidsarbetande kvinnor är dessa regler av stor vikt för kvinnor.
    Om en anställd kvinna permitteras från sitt arbete, kan hon harätt till permitteringslön. Enligt överenskommelse mellan LO ochSAF kan hon nämligen ha rätt till permitteringslön, till dess ersättning från arbetslöshetskassan lämnas. Vid långtidspermittering kanhon också få ersättning enligt lagen om anställningstrygghet.

 

    För att ha rätt till avtalsenlig permitteringslön måste hon ha arbetat sammanlagt minst 3 månader hos samma arbetsgivare under desenaste 24 månaderna och därvid ha arbetat i genomsnitt lägst 18timmar i veckan.
    För att få ersättning från arbetslöshetskassa eller konstant arbetsmarknadsstöd måste kvinnan ha arbetat viss tid. I denna fråga hänvisas till vad som ovan sagts om medlemsvillkor och arbetsvillkor.Tilläggas kan att gift stödtagares understöd reduceras med hänsyntill makes inkomst.
    Den nya semesterlagen innebär en förbättring för de deltidsanställda. Alla arbetstagare oavsett arbetad tid har nu rätt till 25 semesterdagar per år. Lön under semester får man i den mån man hartjänat in den. Semesterlönen är 12 % av den inkomst man har haftav anställningen under det s. k. intjänandeåret. Som intjänandeårräknas tiden 1 april ena året till 31 mars nästa år. Därigenom fårman med lönehöjningen under första kvartalet av det år, då man tarsemestern. Semesterlön räknas på all lön man har haft under intjänandeåret. Det betyder, att semesterlönen inte längre är beroende avhur länge man har varit anställd och inte heller om man har arbetatett visst antal dagar.
    En annan förbättring ur kvinnorättslig synvinkel är rätten atttjäna in semester vid föräldraledighet, studieledighet och annanfrånvaro från arbetet.

 

Avtalsrättslig reglering av betydelse för den deltidsarbetande kvinnan
Kvinna som arbetar mindre än 16 timmar i veckan är inte avgångsbidragsförsäkrad. Detta gäller också den kvinna som är säsonganställd och den senaste säsongen arbetat mindre än 16 timmar i veckan i genomsnitt. Den som deltidsarbetar kan i vissa fall få avgångsersättning efter prövning av Trygghetsrådet.
    Deltidsanställd kvinna, som har arbetat minst 208 timmar under2 kalenderkvartal men minst 52 timmar under vartdera kvartalet,har rätt till ersättning ur avtalsgruppsjukförsäkring under den tiddå hon har förtidspension eller sjukbidrag. Ersättning från AGS utgår ej när den deltidsanställda kvinnan har sjukpenning från försäkringskassan utan endast när hon har förtidspension eller sjukbidrag. Deltidsanställda med mycket kort deltid (mindre än ca 35tim/mån) kan alltså inte erhålla någon ersättning från AGS, medande deltidsanställda som har upp till ca 70 tim/mån har rätt tillAGS-ersättning under den tid då de har sjukbidrag/förtidspensionfrån den allmänna försäkringen. Deltidsanställda med mer än ca 70

 

tim/mån har rätt till AGS-ersättning både då de har sjukpenningoch då de har förtidspension/sjukbidrag från försäkringskassan.
    Deltidsanställd kvinna med minst 16 timmars arbetstid per vecka är med i industrins och handelns tilläggspension för tjänstemänoch arbetsledare och i kooperationens tilläggspension.
    Deltidsanställda är med i avtalet om särskild tilläggspension menhar rätt till pensionsgrundande tid bara för ett kalenderår, då de hararbetat minst 208 timmar.
    Kvinna som har arbete motsvarande minst 40 % av heltidsanställning har rätt till ersättning enligt normalpensionsreglemente föranställda hos kommun och landsting. Kvinna som har deltidstjänstmotsvarande minst 40 % av heltidsanställning har rätt till ersättning enligt statens pensionsreglemente.
    Tjänstegrupplivförsäkring för arbetare gäller också för kvinnorsom arbetar mindre än 8 timmar i veckan. De är då endast försäkrade den dag de arbetar. Samma regler gäller för säsonganställda somunder den senaste säsongen har arbetat mindre än 8 timmar i veckan.Tjänstegrupplivförsäkring för tjänstemän innebär att de kvinnorsom tjänstgör minst 16 timmar i veckan har rätt till samma ersättning som heltidsanställda. De som tjänstgör minst 8 men inte 16timmar i veckan har rätt till försäkring med halva beloppet efter 6månaders anställning hos samma arbetsgivare.
    Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada gäller för deltidsanställdamen i vissa fall endast för dem som har kollektivavtal.
    Många av de över 900 000 deltidsanställda kvinnorna kommer atttill en del falla utanför den trygghetsreglering som de sociala förmånerna i lagstiftning och avtal utgör. Detta gäller särskilt de kvinnormed mycket kort deltid, som säkerligen många gånger har valt dennaarbetsform på grund av bristen på god barnomsorg och som därförsamtidigt är heltidsarbetande i hemmet. Dessa kvinnors problem äri många fall identiska med de hemarbetande kvinnornas problem. Ioch med att deltidsarbete möjliggör att rådande könsstruktur på arbetsmarknaden bibehålles samt kvinnofientliga värderingar, såsomatt kvinnan blir ansedd som sämre arbetskraft, konfirmeras, förhindras en förändring till mer jämlika förhållanden på arbetsmarknadenav deltidsarbetet.