HILDING EEK. Lagkonflikter i tvistemål II. Institutet för rättsvetenskaplig forskning. XCV. Sthlm 1978. Norstedts. 114 s. C:a kr. 65,00.

 

Den internationella privaträtten är det minsta ämnet inom juristutbildningen. I den hittillsvarande studieplanen ägnas internationell privaträtt tre veckors heltidsstudier och ungefär samma utrymme får ämnet också inom ramen för det nya obligatoriska ämnet "internationell rätt" i den nya juristutbildningen. Man skulle kanske vara benägen att tro att ett så litet ämne har fått en tillfredsställande täckning i läroböcker. Så är dock ingalunda fallet. Den lärobok som hittills utgjort stommen i kurslitteraturen i ämnet är Hjalmar Karlgrens "Kortfattad lärobok i internationell privat- och processrätt" (5 uppl., 1974). Denna bok har i vissa delar blivit inaktuell och någon ny upplaga är efter författarens bortgång inte att räkna med. Karlgrens bok har dessutom ansetts alltför kortfattad och den har därför fått kompletteras med andra verk, först och främst Hilding Eeks "Lagkonflikter i tvistemål" (1972) i Uppsala och Stockholm samt Allan Philips "Dansk international privat- og procesret" (3 uppl., 1976) i Lund. Eeks bok från 1972 omfattar dock i huvudsak endast ämnets allmänna del och Philips danska bok är inte i sin helhet användbar som lärobok i Sverige. Man måste därför välkomna Eeks "Lagkonflikter i tvistemål II", vilken är avsedd att få användning vid det akademiska studiet av internationell privaträtt (s. 87) och har till uppgift "att översiktligt skildra regelsystemet i svensk internationell privaträtt" (s. 9), d. v. s. att utgöra en genomgång av de svenska kollisionsreglerna på både familje- och förmögenhetsrättens område. Boken är således i grova drag avsedd att täcka det som brukar betecknas som den internationella privaträttens speciella del.
    Boken är indelad i två huvuddelar, Familjerätten och Förmögenhetsrätten. Den familjerättsliga delen omfattar fem kapitel, avseende i tur och ordning personrätten, äktenskapsrätten, föräldrarättsliga mål, adoption och rättslig handlingsförmåga samt kvarlåtenskap. Den förmögenhetsrättsliga delen innehåller tre kapitel: inledande anmärkningar, obligationsrätt (inkl. utomobligatoriskt skadestånd) samt sakrätt. Dessutom innehåller boken en efterskrift om "absoluta" regler i lex fori, förteckning över citerade svenska rättsfall samt sakregister.
    I den svenska rättsordningen finns det knappast något annat område som i så liten utsträckning är reglerat och där det finns så många "vita fläckar" som den internationella privaträtten. Det ligger därför i ämnets natur att författarnas slutsatser både de lege lata och de lege ferenda i högre grad än i andra ämnen är öppna för avvikande uppfattningar och kritik. Hilding Eeks nya bok utgör inget undantag i detta avseende. Det vore dock orättvist att ur vetenskaplig synvinkel polemisera mot synpunkter vilka kommit till uttryck i en mycket kortfattad lärobok, då författaren inte har haft utrymme att motivera dem på ett utförligt sätt. Tvärtom är det en av bokens största förtjänster att den inte försöker att dölja frågor-

nas svårighetsgrad. En lärobok bör ju inte ge svar vilka är klarare än det rättsläge svaren avser: att göra annat vore att lura läsaren.
    Den kritik man enligt min mening kan rikta mot boken grundar sig snarare på pedagogiska än på rättsvetenskapliga skäl. Man kan först och främst konstatera att boken är mycket kortfattad; den är faktiskt i vissa delar mer summarisk än Karlgrens omnämnda lärobok. I och för sig kan man hysa viss förståelse för detta. Från studenthåll har man i vart fall i Lund upprepade gånger mött klagomål över att kursen i internationell privaträtt f. n. är "överdimensionerad" såtillvida att den faktiska inläsningstiden är den dubbla jämfört med studieplanen. Det råder dock delade meningar om huruvida detta beror på kurslitteraturens alltför stora omfattning eller på den betygshets som gör att studenterna anser sig inte ha råd att gå miste om ett relativt "billigt" AB i utbildningens minsta ämne. Det är därför svårt att helt allmänt diskutera hur omfångsrik och detaljerad en optimal lärobok skall vara, i vart fall om man anser sig bunden av studieplanens tidsramar. Man kan dock ställa krav på att vissa viktiga saker skall finnas med samt att det skall finnas en rimlig proportion mellan de olika avsnitten. Hilding Eeks nya bok utelämnar några problemområden vilka normalt anses tillhöra ämnets kärna. Således saknas behandling av bl. a. regler angående förhållandet till de övriga nordiska länderna, 1964 års lag om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker, fullmaktsförhållanden, juridiska personers personalstatut samt vissa problem tillhörande den internationella processrätten. Boken framstår också som något ojämn, i synnerhet om man betraktar den som volym två i ett större verk vars första volym utgörs av 1972 års "Lagkonflikter i tvistemål". De frågor som behandlades i 1972 års bok, d. v. s. först och främst ämnets allmänna läror och problem, fick en mycket grundligare behandling än den som ämnets speciella del har fått i den nya boken. Också proportionerna mellan de två delarna i den nya boken är något ovanliga. Familjerätten tar i anspråk nästan fyra gånger så stort utrymme som förmögenhetsrätten. Visserligen är det positivt att författaren i den familjerättsliga delen diskuterar även frågor vilka hittills inte har uppmärksammats i internationellt privaträttsliga sammanhang, t. ex. frågan om vilket lands lag som bör tillämpas beträffande en persons könstillhörighet (s. 35—36). Men desto mer iögonfallande framstår den styvmoderliga behandling som förmögenhetsrätten har fått. Såvitt gäller kapitelindelningen skulle det enligt min mening kunna ifrågasättas huruvida en persons rättsliga handlingsförmåga inte borde ha behandlats i anknytning till personrätten (kapitel I) i stället för tillsammans med adoption (kapitel IV).
    Som helhet utgör Hilding Eeks nya bok ett nyttigt bidrag till kurslitteraturen i internationell privaträtt. Den är dock enligt min mening inte helt tillräcklig som kurslitteratur såvitt gäller "nordisk" internationell privaträtt, internationell förmögenhetsrätt och internationell processrätt, utan kommer att behöva kompletteras med någon annan lärobok resp. andra läroböcker. Boken kan också vara till nytta för det praktiska rättslivet genom att den ger en översikt över de aktuella svenska kollisionsreglerna, särskilt de familje- och arvsrättsliga kollisionsregler vilka gäller i förhållande till länder utanför Norden.

Michael Bogdan