HUGO TIBERG. Skuldebrev, växel och check. 2 uppl. 1978. Norstedts. 142 s. samträttsfalls-, lagrums- och sakregister.

 

År 1967 kom forskardocenten Hugo Tiberg ut med läroboken Skuldebrevsrätt. Denna har recenserats av Anders Agell i SvJT 1969 s. 516 ff. Därefter har Tiberg byggt ut boken med avsnitt om växel, check och kreditkort. Fastän den nu aktuella upplagan skrevs innan konsumentkreditlagen antogs av riksdagen, har ändringarna till följd av denna antytts i texten. De nya kapitlen är, beroende på det ringa utrymme som ges dessa avsnitt i jur.kand.-examen, tämligen kortfattade. Vissa delar, främst om växlar, torde i sin sammanpressade och abstrakta utformning vara tämligen svårbegripliga för studerande utan egen erfarenhet av ifrågavarande slags papper, medan det sista kapitlet om kreditkort förefaller vara pedagogiskt väl utformat.


T. H.

 

NEIL MACCORMICK. Legal Reasoning and Legal Theory. Oxford 1978. Clarendon Press, 298 s. £ 5,75.

 

I en bok med hanterligt format och behagligt språk — allt i god engelsk tradition — diskuterar Edinburgh-professorn Neil MacCormick förhållandet mellan rättslig argumentation, allmän rättsteori och en allmänfilosofisk kunskapsteori av omisskännligt brittisk prägel; författaren erkänner redan i förordet sin skuld till David Hume. MacCormicks arbete behandlar på knappt trehundra sidor en rad centrala problem: rättfärdigandet av juridiska resultat med deduktiv metod inom de ramar som den "formella rättvisan" uppdrager kring all praktisk-juridisk argumentation; konsekvensorienterade argument i den juridiska beslutsprocessen; rättssystemets inneboende krav på konsekvens och koherens; förhållandet mellan allmän rättsteori och juridisk argumentationsanalys. I sistnämnda hänseende tar författaren ställning i vad som kommit att bli en modern men likväl "klassisk" strid i engelsk rättsteori: motsättningen mellan Sir Herbert Hart och professor Dworkin i frågan om "allmänna principers" — till skillnad från "hårda reglers" — betydelse i rättssystemet. MacCormick ansluter sig i huvudsak till Dworkin och förstärker med flera goda exempel ståndpunkten, att ett fungerande rättssystem faktiskt laborerar med ett betydande antal "principles". Det innebär inte någon osjälvständig accept avDworkins alla teser; den skotske författaren har en intressant och övertygande

718 Litteraturdiskussion kring skönsavgörandenas problem, där han i väsentliga punkter reducerar skönets omfattning i förhållande till Dworkins uppfattning, och i sin allmänna syn på rättssystemet närmar han sig en "positivism" av det slag som företräds av Hart i dennes klassiska "The Concept of Law". Även om MacCormick fullföljer redan valda diskussionslinjer snarare än han utstakar nya, erbjuder hans bok givande och uppfriskande läsning av det slag som tycks förekomma endast i engelsk rättsteori.


S. S.