Carl Tage Lindhagen avled 20 juli 1979. Han var född i Eskilstuna 28 sept. 1901, avlade stud. ex. 1921 och jur. kand. ex. i Uppsala 1929. Han tjänstgjorde vid Stockholms rådhusrätt och Svea hovrätt innan han 1936 blev polisnotarie i Norrköping. 1942 blev han polisintendent.

 

Mats Fredricson avled 22 juli 1979. Han var född i Limhamn 16 maj 1944, avlade stud. ex. 1965 och jur. kand. ex. i Lund. Efter tingstjänstgöring och tjänstgöring som länsnotarie i länsskatterätten i Göteborgs och Bohus län anställdes han som ombudsman i Motorbranschens Arbetsgivareförbund 1976.

 

Åke Johan August Ekstrand avled 23 juli 1979. Han var född i Uppsala 27 juli 1884, avlade stud. ex. 1902 och jur. kand. ex. i Uppsala 1907. Efter tingstjänstgöring tjänstgjorde han som lärare i juridik vid Ultuna lantbruksinstitut 1909 — 32 och vid Lantbrukshögskolan 1934 — 52.

 

Bo Bertil Fredelius avled 1 augusti 1979. Han var född i Göteborg 13 febr. 1913, avlade stud. ex. 1931 och jur. kand. ex. i Uppsala 1937. Efter tingstjänstgöring och tjänstgöring som amanuens vid fortifikationsförvaltningen biträdde han i kammarrätten i Stockholm där han blev kammarrättsråd 1961.

 

En ny rättshistorisk tidskrift

 

Den som löpande vill hålla sig orienterad om rättshistorisk forskning i den tyskspråkiga delen av vår kontinent griper av tradition efter de tre digra volymer Zeitschrift der Savigny-Stiftung für Rechtsgeschichte, som årligen utkommit i ett helt sekel. I enlighet med den uppdelning av rättsstoffet, som 1800-talets rättsvetenskap skapade, har tidskriften en del för "germanistisk", en del för romanistisk och en del för kanonistisk rättshistoria. Beträffande den rättshistoriska utvecklingen i "det romerska riket av tysk nation" har germanisterna ägnat stort intresse åt de äldre tidsperioderna. Ser man på innehållsförteckningarna i denna del av Savigny-tidskriften i ett längre perspektiv konstaterar man nämligen, att medeltidens rättshistoria prioriterats — ett fenomen vi finner också beträffande den rättshistoriska forskningen i vårt eget land under det senaste seklet. Detta förhållande var naturligt under en tid då de medeltida rättskällorna, hos oss aktualiserade genom de schlyterska lageditionerna, utgjorde utgångspunkten för nära nog varje rättsvetenskaplig undersökning och reformförslag på lagstiftningens område.
    Ämnet rättshistoria spelar i dag inte samma aktiva roll som tidigare för domare och lagstiftare i det praktiska juridiska livet. Fortfarande företrädes ämnet dock av jurister och även idag kan ämnet relateras till aktuella rättsproblem i den gällande rätten. De problem och de frågeställningar, som idag aktualiseras inom historie- och rättsvetenskapliga discipliner får också återverkningar på den forskningsprocess, som pågår i ämnet rättshistoria. I allt större utsträckning har rättsliga utvecklingslinjer och interaktionsprocesser kunnat påvisas med hjälp av historiediscipliner som exempelvis socialhistoria samt idé- och lärdomshistoria. Den rättsteoretiska diskussionen om rättens historiska anknytning, "die Geschichtlichkeit des Rechts", har givit rättshistorikerna ytterligare en framtida arbetsuppgift.
    Man kan alltså konstatera, att den "imponerande slutenhet" som tidigare präglat rättshistorien som akademisk disciplin inte längre föreligger. Rättshistorisk forskning kan inte längre statiskt placeras in under de under 1800-talet grovt tillhuggna

 

fållor, som skiljer mellan germanistisk, romanistisk och kanonistisk forskning. Mångsidigheten i forskningsuppgifterna och skillnaderna i metodologiska utgångspunkter har väckt frågan om det inte föreligger behov av en kompletterande rättshistorisk tidskrift.
    Fem rättshistoriker från Österrike, Västtyskland och Schweiz har därför, mot bakgrund av den ovan skissartat redovisade utvecklingen inom ämnet under senare tid, beslutat starta en ny rättshistorisk tidskrift, Zeitschrift für neuere Rechtsgeschichle, ZNR, som år 1979 utkommit med sin första årgång. Redaktionen har den ambitiösa målsättningen att låta tidskriften bli "ett bidrag till disciplinens reintegration". Som framgår av titeln skall tidskriften i första hand bli ett forum för rättshistoriska problem och frågeställningar rörande den nya tiden, dvs. från medeltidens slut och fram till efterkrigstiden. Denna period har, som motsättningsvis framgår av vad ovan sagts, tidigare kraftigt försummats av rättshistorikerna och är i särskilt behov av bearbetning. Ständigt aktualiseras i vårt rättsliv bakgrunden till och förutsättningarna för den gällande rättens regler, där svaret i första hand står att finna i den nya tidens rättsförhållanden. Redaktionen utgår därför från att det fordras en öppning i disciplinens tidigare alltför mycket av dogmatik och instituthistoria präglade inriktning, och att discipliner som ekonomisk historia, socialhistoria och idéhistoria mer än tidigare skall beaktas i de rättshistoriska undersökningarna.
    Tidskriften skall koncentrera sitt intresse till rättshistorisk forskning i de tyskspråkiga länderna, men avsikten är att tidskriften också skall ges en internationell inriktning genom att man i större utsträckning än tidigare genom litteraturöversikter skall presentera rättshistorisk forskning i det ej tyskspråkiga området. En annan viktig målsättning är att i tidskriftens spalter följa upp den under 1970-talet också i vårt land aktualiserade diskussionen rörande ämnets ställning och uppgifter.
    Primärt har tidskriften tagit på sig informativa och kommunikativa uppgifter. Redaktionen lovar dock att icke åsidosätta varje vetenskaplig tidskrifts centrala uppgift, nämligen att publicera betydande forskningsresultat. Även en recensionsavdelning, koncentrerad till arbeten rörande den nya tiden, skall rymmas i densamma.
    Tidskriften, som från 1980 skall utkomma med fyra nummer per år, förlägges av Manzsche Verlags- und Universitätsbuchhandlung, A-1014 Wien, Kohlmarkt 16. Redaktionen kan nås genom sin medlem i Wien, Professor Dr. Wilhelm Brauneder, Universität, A-1010 Wien.

Kjell Å. Modéer