RUTH NIELSEN. Kvindearbejdsret. Köpenhamn 1979. Juristforbundets forlag (Kvinderetlig skriftserie). 394 s.

 

Kvinnorätten, dvs. den del av rättsvetenskapen som efterforskar och definierar sammanhangen mellan kvinnokön och rättsregler, har haft en etablerad ställning vid de danska och norska universiteten sedan mitten av 1970-talet, och den forskning som där har bedrivits har haft stor betydelse för den kvinnorättsliga forskning som nu börjar växa fram även i Sverige. Från Danmark har det under året kommit ett bidrag till en vidareutveckling av kvinnorätten som juridisk disciplin. Ruth Nielsen, lektor vid Köpenhamns universitet och en välkänd representant för kvinnorätten, har med sitt arbete Kvindearbejdsret sökt ytterligare utveckla den systematik och terminologi samt de problemställningar som är spe-

 

454 Reidunn Laurénciella för kvinnorätten. Boken är dessutom avsedd som ett inlägg i den allmänna debatten om hur kvinnans ställning i arbetslivet bör vara och hur i följd därav rättsregler och kollektivavtalsbestämmelser bör utformas.
    Boken innehåller en beskrivning och en analys av de rättsregler som rör den danska kvinnans ställning i arbetslivet från omkring 1960, då det enligt förf. inträdde en avgörande vändning i rättsutvecklingen, till mitten av 1978. Förf. har i sin undersökning utgått från tre problemområden som är typiska för förvärvsarbetande danska kvinnor, nämligen kombinationen av familj och arbete, dålig arbetsmarknadsanknytning (i synnerhet deltidsarbete) och könsuppdelningen av arbetsmarknaden som medför att kvinnorna finns huvudsakligen inom vissa sektorer och i vissa typiskt lågplacerade arbetsfunktioner. Förutom den rättsliga analysen ges även en statistisk och i viss mån även historisk och sociologisk belysning av utvecklingen. Vidare lämnar förf. en redogörelse för den rättspolitiska debatten och undersöker de målsättningar som angivits i offentliga betänkanden, programförklaringar o. dyl. Nära hälften av boken ägnas åt en särskild genomgång av ILO- och EG-reglerna om lika lön och lika behandling samt av motsvarande danska regler som finns i kollektivavtal och i ligelønsloven från 1976 och ligebehandlingsloven från 1978. Boken avslutas med ett rättspolitiskt avsnitt där förf. drar upp riktlinjerna för vilka problem som bör lösas i framtiden för att man skall kunna åstadkomma en sådan förändring av arbetsmarknaden att kvinnor kan integreras i arbetskraften på en rimlig och höjd nivå med hänsyn till löner och övriga arbetsvillkor.
    Förf. använder den tvärdisciplinära arbetsmetod som är utmärkande för kvinnorätten. Det innebär att hon inte har begränsat undersökningen till de i traditionell mening arbetsrättsliga reglerna utan att hon behandlar alla bestämmelser av betydelse för att belysa de aktuella problemområdena, således även social- och familjerättsliga bestämmelser. Genom detta breda perspektiv på ämnet får läsaren en samlad bild av den danska kvinnans situation i arbetslivet som är intressant och tankeväckande. Detta gäller även från svenska utgångspunkter, eftersom förhållandena i Danmark och Sverige överensstämmer i mångt och mycket.
    Som inledningsvis nämnts är förf. ute även för att väcka debatt och boken innehåller rikligt med diskussionsmaterial. Här kan endast nämnas några exempel. Förf. ställer sig bl. a. starkt kritisk till användningen av begreppet jämställdhet (ligestilling) som enligt hennes mening är diffust och därför bör ersättas med flera olika och mer preciserade begrepp som verkligen klargör vad som är det centrala på skilda områden. När det gäller arbetslivet använder hon således i stället för jämställdhet två andra begrepp, nämligen dels avskaffande av könsdiskriminering, dels främjande av kvinnors integrering i arbetskraften. Vidare förespråkar hon en betydligt mer medveten satsning från statsmakternas sida för att främja en sådan integrering. Hon anser t. ex. att samhällets barntillsyn inte bör ses företrädesvis som ett socialpedagogiskt supplement till hemmet utan att barntillsynen bör utformas i samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna och användas aktivt som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument. Hon för också fram tanken på att det genom lagstiftning bör införas ett allmänt krav på saklig grund vid anställning.

 

Anm. av Ruth Nielsen: Kvindearbejdsret 455    Slutligen bör framhållas att boken är skriven på ett lättillgängligt språk och att den innehåller ett stort dokumentationsmaterial.


Reidunn Laurèn