ULF BERNITZ & ANNIKA LOKRANTZ BERNITZ. Konsument- och marknadslagstiftningen. Sthlm 1978. Liber/Jurist- och Samhällsvetareförbundets Förlag. 220 s.
ULF BERNITZ, ANNIKA LOKRANTZ BERNITZ & ERIC W. ESSÉN. Immaterialrättslagstiftningen. Sthlm 1979. Liber/Jurist- och Samhällsvetareförbundets Förlag. 376 s.
Dessa båda böcker innehåller sammanställningar av författningsmaterial och andra texter på de rättsområden som framgår av titlarna. Där återges ett antal lagar och andra författningar, flera av dem sådana som inte finns i lagboken, exempelvis vissa myndighetsinstruktioner samt patentverkets patentbestämmelser och kungörelse om klassindelning av varumärken. Bland materialet i övrigt kan nämnas Internationella handelskammarens Grundregler för reklam och Regler för säljfrämjande åtgärder, konsumentverkets riktlinjer för prisaktiviteter (Konsument- och marknadslagstiftningen), skolkopieringsavtalet, stadgarna för Föreningen Svensk Forms Opinonsnämnd samt de centrala överenskommelserna om arbetstagares uppfinningar och om konkurrensklausuler (Immaterialrättslagstiftningen). Vidare återges vissa internationella konventioner, såsom frihandelsavtalet mellan Sverige och EEC, delar av Romfördraget (Konsument- och marknadslagstiftningen) och de viktigaste av de konventioner på immaterialrättsområdet som Sverige har anslutit sig till (Immaterialrättslagsuftningen). Boken om immaterialrättslagstiftningen innehåller också sakregister.
Urvalet av texter kan givetvis diskuteras. Särskilt gäller detta ett så svåravgränsat område som konsument- och marknadslagstiftning. Sålunda förefaller det något överraskande att sjölagens bestämmelser om befordran av passagerare och resgods återges medan motsvarande bestämmelser för järnväg och flyg har utelämnats. Något förvånande är också att kreditupplysnings- och inkassolagarna saknas. Ett särskilt problem är konsumentverkets riktlinjer. Dessa utgör en snabbt växande flora och skulle snart kunna fylla en egen bok. Enligt förordet är emellertid de riktlinjer som har tagits med avsedda som ett exempel. Immaterialrättslagstiftningen bjuder inte på samma avgränsningsproblem. Man kan dock fråga sig om det inte finns annat att redovisa under rubriken Personlighetsrätt än lagen om namn och bild i reklam, exempelvis vissa regler i brottsbalken.
En nackdel med sammanställningar av detta slag är att de snabbt blir inaktuella, särskilt på så dynamiska författningsområden som det här är fråga om. Många av författningarna i boken om konsument- och marknadslagstiftning har redan hun-