Henrik Ruhe 479Ordförande och ersättare för ordförande i fastighetsdomstol

 

1. Enligt 3 § lagen (1969: 246) om domstolar i fastighetsmål består fastighetsdomstol av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. Enligt 3 st. samma paragraf skall en av de lagfarna ledamöterna vara ordförande i fastighetsdomstolen. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Enligt 4 § är fastighetsdomstol i vissa fall domför med en lagfaren ledamot. Enligt 5 § utser regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bl. a. ordförande i fastighetsdomstolen.
    I 8 § tingsrättsinstruktionen (1979: 572) stadgas att den som utsetts till ordförande i fastighetsdomstol leder och planerar verksamheten i fastighetsdomstolen, utövar tillsynen över de till fastighetsdomstolen inkomna målen och ärendena samt beslutar med ledning av arbetsordning och tillämpningsföreskrifter om tjänstgöringen i fastighetsdomstolen. Enligt 40 § utses ordföranden i Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter av tingsrätten och i övriga tingsrätter av hovrätten. Enligt 54 § beslutar domstolsverket vid vilka tingsrätter det skall finnas ersättare för ordförande i fastighetsdomstol som förordnats med stöd av 40 §. Sådant förordnande har för närvarande lämnats för åtta tingsrätter. Tingsrätten förordnar ersättare och, om det behövs, vikarie för ordförande.

 

2. I propositionen med förslag till lag om fastighetsdomstol diskuteras frågan om fastighetsdomstols sammansättning. Såvitt här är av intresse uttalade departementschefen1 att det är uppenbart att ordföranden skall vara juristdomare och att det till befattningen skall utses någon som är fast knuten till tingsrätten. Av olika skäl är det lämpligt med ytterligare en juristledamot. Man får därigenom större möjlighet att fördela arbetet med att förbereda målen och utforma domstolens utslag. Ytterligare en fördel sades vara att den andre juristledamoten utan svårighet kan inträda som ersättare för ordföranden när denna är hindrad att tjänstgöra.

 

3. 3 § fastighetsdomstolslagen i förening med 5 § måste rimligen tolkas så att huvudregeln är den att endast den som är utnämnd av regeringen kan tjänstgöra som ordförande i fastighetsdomstol då den har mer än en ledamot. Undantag från denna regel gäller för den som är av tingsrätten utsedd till ersättare för ordförande vid sådan tingsrätt där det enligt beslut av domstolsverket får finnas ersättare, 54 § tingsrättsinstruktionen. Undantag gäller också för den som av tingsrätten förordnats som vikarie för ordförande. För att ett sådant förordnande skall kunna utfärdas bör rimligen krävas att ordföranden av en eller annan orsak ej är i tjänst.
    Denna tolkning stämmer också väl överens med uttalanden i propositionen om att fastighetsdomstol skall ha en mycket kvalificerad sammansättning. Departementschefens ovan refererade uttalanden att den andra juristledamoten skulle kunna inträda som ersättare för ordföranden då ordföranden är hindrad att tjänstgöra kan rimligen inte avse annat än vikariatsfallen. Att tolka det så att i princip vilken domare som helst med

 

1 Prop. 1969: 44 s. 210 f.

 

480 Ordförande i fastighetsdomstoltillräcklig erfarenhet skulle kunna gå in som ordförande leder till att stadgandet i 54 § tingsrättsinstruktionen i praktiken blir innehållslöst2.

 

4. Det av mig framförda resonemanget leder till att det vid de flesta fastighetsdomstolar endast finns en domare som är behörig att tjänstgöra som ordförande i fastighetsdomstol då denna inte är domför med en ledamot. Huruvida detta är en lämplig ordning eller om domstolsverket i ökad utsträckning bör bestämma att ersättare skall finnas faller utom ramen för dessa anteckningar.


Henrik Ruhe