OSKAR EDLBACHER. Namensrecht. Wien 1978, Verlag Manz. 216 s.
Edlbacher har med sitt grundliga arbete om personnamnrättens skilda problem gjort en betydelsefull insats för att göra denna rättsliga disciplin känd inte bara bland de tjänstemän och domare, som kommit i beröring med namnfrågor, utan även för allmänheten, som ju i livets skilda skiften har att taga ställning till spörsmål om personnamn. Författaren framhåller att boken framför allt skall betraktas som en handbok för praxis. Boken behandlar givetvis frågorna med utgångspunkt i den österrikiska och tyska rätten men har intresse även för svenska läsare, som ju genom den noggranna genomgången av reglerna på de nämnda rättsområdena kan få en god uppfattning om alla de aspekter, som kan läggas på namnfrågorna. Nuförtiden, då man dagligen möter uttryck för namnskick, som är helt annorlunda än vad som sedan århundraden gällt i den västerländska kulturkretsen, finner man att rättsreglerna i västerlandet på detta område är mer överensstämmande än avvikande från varandra. Det finns därför åtskilligt för oss att hämta från den mellaneuropeiska rätten.
    I företalet erinrar författaren om Honoré de Balzacs ord "Ditt namn är Ditt väsen" och framhåller att personnamnet är uttrycket för den enskilda människan med hennes egenart, detta även i de fall där namnet är vanligt och då måste användas med individualiserande attribut. Även om alltså många efternamn genom sin utbredning som beteckning på skilda individer inte synes särskilt skyddas så är det annorlunda med åtskilliga släktnamn, som traditionsenligt eller eljest blivit kända som beteckningar på särskilda släkter eller familjer. De psykologiska förhållandena beträffande personnamn är relativt litet behandlade och skulle behöva närmare utredas, då man skall taga ställning till regler, som skall gälla på området.
    Edlbachers bok inleds med avsnitt om namnrättens väsen, om fastställandet av personnamnet, om rättelse av namn och om skrivning av namnen i de offentliga registren. Vidare behandlas i särskilda avsnitt personnamn ur internationellt privaträttsliga synpunkter, reglerna om för namn och namnreglerna för personer, som är förenade i äktenskap, och beträffande dem, vars äktenskap upplöses. Sedan följer kapitel om barns namnrätt samt om reglerna angående inverkan på efternamn av legitimation och adoption. Även frågor

 

om pseudonymer samt om ändring av namn genom beslut av offentlig myndighet behandlas i särskilda kapitel.
    Slutligen behandlar författaren regler och praxis beträffande rättsskyddet för personnamn.
    I slutet av boken återges gällande lagregler enligt både österrikisk och tysk rätt om släktnamn och förnamn. Sakregister finns också.
    Det måste anses vara mycket värdefullt att författaren utarbetat denna gedigna framställning av gällande österrikisk och tysk rätt på personnamnsområdet .
    Utvecklingen i Mellaneuropa har ju på detta område inte varit så lugn som hos oss. Man kan bara erinra om nazisternas åtgärder i de båda länderna efter sitt makttillträde. Man både godtyckligt tillfogade diskriminerande förnamn för en hel folkgrupp och beslöt om utstrykning av namn och identifierande uppgifter i folkregistren beträffande dem som ansågs vara statsfiender.
    Det är nödvändigt att behandla personnamnsfrågorna med varsam hand, vilket en av våra kulturpersonligheter för många år sedan skrev, då diskussionen om personnamn gick hög i pressen.

Stig Hiljding