SvJT:s rättsfallsavdelning upphör
Redaktionen för SvJT har beslutat att publiceringen i tidskriften av rättsfall från hovrätterna skall upphöra med årgång 1980. Skälet är att domstolsverket har startat en särskild publikation med hovrättsavgöranden, som skall komma ut med fyra nummer årligen. Det är visserligen hittills fråga om en försöksverksamhet, men man kan räkna med att den kommer att fortsätta.
Med rättsfallen från hovrätterna försvinner ett inslag i SvJT som har funnits med från början. Önskemålet om en publicering av hovrättsavgöranden var i själva verketen av de främsta anledningarna till att tidskriften startades. Genom lagändringar år 1915 hade rätten till fullföljd av talan i HD begränsats väsentligt i och med att regler om summa revisibilis och poena revisibilis hade införts. Dessa regler innebar att talan i tvistemål där värdet av vad parten hade tappat i hovrätten uppenbart inte översteg 1 500 kr och i smärre brottmål fick fullföljas endast efter särskilt tillstånd av HD. Sådant tillstånd kunde ges om det för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning var av synnerlig vikt att talan prövades i HD eller parten visade att talans fullföljande skulle ha synnerlig betydelse för honom utöver det mål det var fråga om. Man räknade med att denna reform skulle leda till att hovrätt blev sista instans i ett stort antal, kanske hälften, av alla dit fullföljda tvistemål och brottmål. Det ansågs därför vara av intresse att få till stånd en publicering av hovrättsavgöranden. I den anmälan som inledde det i april 1916 utkomna första häftet av SvJT framhölls som en av tidskriftens huvudsakliga uppgifter att meddela referat av alla i juridiskt avseende mera intressanta rättsfall som i sista instans avgjorts av rikets hovrätter.
Redan i samma häfte publicerades de första rättsfallen, och under de följande åren höll sig antalet referat omkring 60 per år. Trots att tillströmningen av mål till hovrätterna har ökat väsentligt sedan 1916 och att möjligheterna att fullfölja talan i HD ytterligare har begränsats har antalet hovrättsfall som refererats i SvJT inte stigit. Tvärtom har en viss minskning skett, och under det senaste decenniet har antalet referat bara i ett par årgångar överstigit 50. Om detta beror på att de juridiskt intressanta rättsfallen är mycket mera tunnsådda än förr eller att anspråken på juridiskt intresse har stigit eller på att hovrättsledamöternas arbetsbörda numera är så tung att det inte finns utrymme för författandet av rättsfallsreferat må vara osagt. I alla händelser utgör summan av de 65 årgångarnas referat, ca 3 300, en aktningsvärd samling.
Under de första åren upptog rättsfallsavdelningen inte bara avgöranden från hovrätterna utan också korta notiser om rättsfall från de andra nordiska länderna. Denna publicering pågick tom år 1929.
Som redaktörer för rättsfallsavdelningen har fungerat justitieråden Gustaf Appelberg (1916—1918), Einar Stenbeck (1919—1926), Rudolf Eklund (1927—1940), Emil Sandström (1941—1942), Seve Ekberg (1943—1955), Hugo Digman (1956—1977) och Anders Knutsson (1978—1980).
Även i fortsättningen kommer SvJT givetvis att fortsätta sin rättsfallsredovisning i form av praxisöversikter för olika rättsområden.
A. K.