30 Nina PrippÅKE SALDEEN. Fastställande av faderskap. Sthlm 1980. Norstedts. 286 s. C:a Kr. 165,00.

 

    I denna bok redovisar professorn i civilrätt Åke Saldeen ett omfattande material kring lagstiftningen om fastställande av faderskap och dess tillämpning. Boken innehåller inte endast en rent rättsvetenskaplig presentation av ämnet utan också jurimetriska undersökningar kring domstolarnas rättstillämpning. Förf. har med en kvantitativ (statistisk) metod sökt kontrollera rättstillämpningens effektivitet på det aktuella området.
    Boken inleds med en innehållsrik översikt över den utveckling som har lett fram till dagens lagstiftning. I den förnämliga notapparat som följer boken i dess helhet lämnas en värdefull information om bl. a. utländsk rätt.
    Efter en kortare orientering om barnavårdsnämndernas utredningar i ärenden om faderskap följer bokens mer centrala delar; en presentation av doktrin och rättspraxis kring faderskapsregleringen i 1 kap. 5 § föräldrabalken.1
    Inledningsvis tar förf. allmänt upp presumtionsbegreppet och diskuterar presumtionernas karaktär av bevisvärde- eller bevisbörderegler. Därefter övergår han till en granskning av den bevisning och den hantering av tillgänglig bevisning som kan förekomma i ett faderskapsmål för att styrka lagens samlagsrekvisit. Här uppmärksammas också olika frågor kring konceptionstiden. Liksom i övrigt i boken ges en imponerande redogörelse för uttalanden i doktrin och aktuella rättsfall.
    Nästa avsnitt ägnas sannolikhetsbegreppet och den juridiska sannolikhetsbedömningen i allmänhet. Avsnittet bildar underlag för den följande redogörelsen för sannolikhetsbedömningen enligt faderskapsregeln i föräldrabalken. Förf. kommer in på åtskilliga intressanta frågor såsom moderns trovärdighet, uppgifter om menstruationsförhållanden, preventivmedelsanvändning och mannens fortplantningsförmåga, graviditetslängdsuppgifter2, uteslutning från faderskapet genom blodundersökning, blodgruppsstatistiskt faderskapsindex och s.k. utvidgad rättsgenetisk undersökning. De många rättsfall som här refereras och den förnämliga belysning av frågornas behandling i doktrinen som görs bör vara till stor glädje för varje praktiker som sysslar med faderskapsärenden. Här kan särskilt nämnas förf:s pedagogiskt skickliga presentation av blodundersökningsverksamheten och dess betydelse för faderskapsfastställelser, framför allt den blodgruppsstatistiska utvärderingen av prover tagna vid rutinundersökning och utvidgad undersökning.
    Intressant är även att notera förfis betänkligheter mot den monopolisering av den faderskapsanalytiska verksamhet som i dag i princip råder i Sverige. — I detta avsnitt kommer förf. också in på riskerna för att modern förtiger en eller flera faderskapsmöjligheter. Ett sätt att söka förmå henne att på ett tidigt stadium verkligen redogöra för samtliga tänkbara män vore enligt förf. att införa en legal möjlighet att höra modern på heder och samvete redan under barnavårdsnämndens utredning och innan blodundersökning kommer till

 

1 "Skall faderskap fastställas genom dom, skall rätten förklara en man vara fader, om det är utrett att han har haft samlag med barnets moder under tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom."

2 Redogörelsen i det avsnittet utgör en något förkortad och reviderad version av en artikel av förf. m. fl. i SvJT 1971 s. 538 ff'.

Anm. av Åke Saldeen: Faderskap 31stånd. Värdet av en sådan möjlighet ställer jag mig personligen dock tveksam till, även om det naturligtvis är värdefullt med förslag som syftar till att minska de problem som ett förtigande leder till. — Avslutningsvis ger förf. läsaren sina synpunkter på den samlade sannolikhetsbedömning som måste göras av samtliga de faktorer eller omständigheter som är av betydelse i ett mål om fastställande av faderskap. Förf. visar här de intressanta följder som blir resultatet beroende på om en man eller flera är instämda i faderskapsmålet eller om det finns anledning att räkna med också någon eller några okända män.
    Som inledningsvis nämnts har förf. med denna bok lämnat ett bidrag också till den jurimetriska forskningsmetoden — en metod som i förf. synes ha sin främste förkämpe.3 Med den metod som presenteras beräknar förf. approximativt i hur många fall i ett visst bestämt material av mål faderskapstalan borde ha ogillats resp. ha bifallits. Vad förf. kommer fram till skall inte avslöjas här. Värdefullt att veta är dock att förf. anser att metoden visar att det är möjligt att med objektiva metoder erhålla underlag för en säkrare bedömning av faderskapsfrågor. För större effektivitet efterlyser förf. dock ett bättre basmaterial.
    Sammanfattningsvis kan sägas att boken utgör ett värdefullt och efterlängtat tillskott till den juridiska litteraturen. Framställningen rör ett område som främst beroende på den medicinska utvecklingen förtjänar ständig uppmärksamhet.

Nina Pripp

 

3 Om denna metod, se bl. a. förf:s båda framställningar Skadestånd vid äktenskapsskillnad. En rättssociologisk och jurimetrisk studie. Uppsala 1973, och Synpunkter på tvärvetenskap och jurimetrik. Statens råd för samhällsforskning. Mål och metoder för forskning inom civilrätten. Stockholm 1974.