Commission Internationale de 1'Etat Civil

 

Internationella civilståndskommissionen (CIEC) hade sin årliga generalförsamling, den 32:a i ordningen, denna gång på tysk inbjudan, i München den 2-6 september 1980. Kommissionen, som bildades redan i september 1950, består av 12 europeiska stater. Den grundades av Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Schweiz. Sedermera har anslutit sig under 1950-talet Turkiet, Västtyskland, Italien och Grekland, under 1960-talet Österrike och sedan början av 1970-talet Portugal och Spanien. England jämte Skottland och Sverige har sedan mitten av 1970-talet deltagit i generalförsamlingarna såsom observatörer. Kommissionen är ett mellanstatligt officiellt organ, i likhet med Haagkonferensen för internationell privaträtt, dock med annan organisation, och har till syfte att underlätta behandlingen av personrätts-, familjerätts- och medborgarskapsfrågor ur internationella synpunkter. Kommissionen har samarbete med Haagkonferensen och Europarådet samt med Förenta Nationernas flyktingkommissariat i Geneve.
    Organisationen består av delegationer från de 12 anslutna staterna. Generalförsamlingen, som sammanträder till ordinarie sammankomst en gång om året, är beslutande organ. Vidare arbetar kommissionen genom sin byrå (byrån sammanträder minst 2 gånger om året), bestående av ordförandena i de anslutna delegationerna jämte ytterligare någon eller några ledamöter från varje delegation. Sammanträdesorten varierar och bestämmes efter överenskommelse mellan länderna. Hos kommissionen arbetar ett sekretariat med en generalsekreterare. Sekretariatet har under 1970-talet varit förlagt till Frankfurt men skall från och med hösten 1981 överflyttas till Strasbourg, enär den blivande generalsekreteraren är verksam i denna stad.
    Kommissionens förhandlingsspråk har under alla år varit och är franska, sannolikt beroende på att detta språk är allmänt utbrett i de länder, som grundade kommissionen. Simultantolkning till andra språk har icke förekommit under förhandlingarna. Inom kommissionen har dock under hand diskuterats frågan om även något annat språk, i första hand engelskan, skulle användas i arbetet. Också tyskan har varit på tal som kompletterande förhandlingsspråk. Någon utvidgning av administrationen med hänsyn till språken har dock icke ansetts lämplig, bl. a. på grund av att kostnaderna då skulle öka.
    I de skilda ländernas delegationer ingår företrädare för justitie-, inrikes- och utrikesdepartementen, för centrala och lokala folkregistreringsmyndigheter samt för person-, familje- och medborgarskapsrättsliga discipliner vid universiteten.
    Kommissionen arbetar på två vägar för att öka kännedomen på de nämnda rättsområdena. Man har dels under de gångna åren utarbetat ett flertal konventioner för att underlätta bedömningen av civilståndsfrågor för enskilda vid flyttning mellan staterna. (Med civilstånd avses i detta sammanhang icke enbart som i Sverige personstatus ur äktenskapssynpunkt utan frågor avseende även personnamn, födelsetid och ort, hemort och aktuell registreringsort samt medborgarskapsrättslig status.) Fram t. o. m. 1980 har kommissionen utarbetat och undertecknat 20 konventioner¹. Av konventionerna syftar en del till att lösa rent praktiska frågor vid internationella ut- och invandringsfall, t. ex. avisering mellan staterna om flyttningar. Formulär till aviseringar har upprättats på flera språk och börjat användas. Andra konventioner innehåller internationellt privaträttsliga regler för lösandet av kollisioner mellan rättssystemen i medlemsländerna.
    Enligt sin målsättning arbetar kommissionen även med att sammanställa en dokumentation om rättsläget på person- och familjerättsområdena samt beträffande med

 

¹ Närmare härom, se min uppsats i Förvaltningsrättslig tidskrift 1978: 2.

borgarskapsfrågor till tjänst för myndigheterna i de anslutna staterna. Förfrågningar kan också göras hos en delegation i en ansluten stat om gällande lagstiftning i den främmande staten för lösandet av internationella person- eller familjerättsliga frågor.
    Under dagarna för 1980 års generalförsamling i München i september sammanträdde också kommissionens byrå vid några tillfällen.
    I generalförsamlingens sammanträden deltog ett drygt 60-tal delegater. Som observatörer från svensk sida var, förutom undertecknad, närvarande byrådirektören B. Ålander från riksskatteverkets byrå för folkbokföringsärenden. Då frågor om rättsreglerna beträffande personnamn varit föremål för kommissionens intresse vid återkommande tillfällen (flera ingångna konventioner behandlar namnrättsspörsmål) har patent- och registreringsverket genom sin namnbyrå följt kommissionens verksamhet.
    Förhandlingarna inleddes den 2 sept. 1980 med hälsningsanförande av statssekreteraren i det tyska justitieministeriet M. H. de With, som hälsade delegaterna välkomna på justitie- och inrikesministrarnas vägnar (och erinrade om att det nu var tredje gången civilståndskommissionen höll sin generalförsamling i Tyskland. Den tyska delegationens ordförande professorn M. Ferid vid juridiska fakulteten vid universitetet i München höl i därefter föredrag om den internationella privaträttens ställning i Förbundsrepubliken.
    Tre nya konventionsförslag jämte "rapports explicatifs" förelåg till behandling och undertecknande vid generalförsamlingen, nämligen en internationellt privaträttslig konvention om personnamn, en om frivilligt erkännande av barn födda utom äktenskap och en om utfärdande av certifikat om frihet att ingå äktenskap. De förklarande rapporterna beträffande de båda senare konventionerna föredrogs och godkändes. Rapporten till namnkonventionen skulle underkastas ytterligare språklig granskning före godkännandet, som senare kom till stånd.
    Därefter förelåg till behandling ett förslag till revision av kommissionens konventionnr 3, ingången 1958 och avseende internationellt utbyte av civilståndsuppgifter. Ärendet återförvisades till byrån, som skulle göra en utvärdering av förslaget vid jämförelse med existerande bilaterala konventioner.
    Ett från österrikisk sida anmält initiativ om utredning för ökad standardisering av civilståndsakter föredrogs härefter av den österrikiska delegationens vice ordförande. Vissa förberedande uppgifter hade redan införskaffats från medlemsstaterna och sammanställts i en rapport. Det beslöts att rapporten skulle överlämnas till byrån och tas in i protokollet, varefter delegationerna skulle beredas tillfälle att inkomma med yttranden.
    Från flyktingkommissariatet i Geneve hade gjorts en framställning om visst tillägg till texten till en rekommendation för underlättande av identifieringen av flyktingar från Sydostasien avseende redovisningen av deras familjenamn. Rekommendationen antogs med det begärda tillägget.
    Slutligen behandlades ett av den franske delegationsordföranden anmält spörsmål om bristande överensstämmelse mellan makars familjenamn, som kan uppkomma då mannen är tysk och kvinnan fransk medborgare. Enligt tysk rätt måste makarna bestämma ett gemensamt familjenamn antingen mannens eller hustruns, medan enligt fransk rätt den ene maken i folkbokföringsregistren icke förvärvar den andres namn genom äktenskapet. Frågan skulle närmare granskas inom CIEC:s byrå. En kontaktman från tysk sida utsågs.
    Nästa ordinarie generalförsamling skall hållas i Luxemburg i början av september 1981.

Stig Hiljding