Straffrättskipning i gången tid
Något som även för juristkretsar bör vara av intresse att veta är att en i Linköping bosatt och verksam kulturhistoriker, teol. d:r Ove Hassler — tillhörande en känd bokskrivande syskonkrets — under en lång följd av år ägnat sig åt att samla äldre handskrifter, företrädesvis på det rättsliga gebiete. Härigenom har han förskaffat sig goda insikter i förhållanden före 1880. Detta motiveras med att telefonen vid denna tidpunkt slagit igenom, varför privatbreven inte kom att fortsätta i samma strida ström.
Under 1980 utgav Hassler ett rikt illustrerat arbete med titeln Vadstena och Omberg i andras ögon, innehållande en mängd beskrivningar av Östergötland och härrörande från personer av skilda yrkesgrupper. Bland dessa skildringar märkes sålunda ett parti om Vadstenaortens korrektionshus.
I två tidigare böcker, kallade Narcissen i Stångån samt Öschötar — Guskelôv från 1978 resp. 1979 har han behandlat en del näraliggande problem, ofta i anslutning till i gången tid avdömda brottmål.
I sistnämnda bok, som refererar dylika mål från inte mindre än tre sekel, återspeglas de hårda och torftiga levnadsförhållanden, vilka "de små i samhället" hade att kämpa sig igenom. Såsom exempel nämnes en fattig familj med flera minderåriga barn, inte bara blindfödda utan också mindre vetande. Dessa hade tagit ett yngre syskon av daga. Med anledning härav fastställde Göta Hovrätt vederbörande häradsrätts uppfattning att de åtalade befunnits sakna den utveckling av sina själsförmögenheter och den ledning av förstånd, religionskunskap och rättsbegrepp, som varit erforderliga för att inse de begångna handlingarnas brottslighet och deras följder rätt bedöma. Rätten fann därför att något ansvar icke kunde dem ådömas, varför det överlämnades åt vederbörande att om dem taga sådan vård, att de icke vidare bleve vådliga för den allmänna säkerheten.
I ett annat mål i samma bok, vilket likaledes rörde sig om barnamord förklarades fadern till ett fyraårigt av honom dräpt barn sinnessjuk och därmed straffri.
I samma bok refereras ett s. k. arsenikbrott däri häradsrätten på anförda skäl dömde den åtalade, med tillämpning av 28 kap. missgärningsbalken och kungl. brevet den 14 nov. 1748, att för vållande till en sons död bl. a. plikta full mansbot samt uti Viby kyrka undergå en söndag uppenbar kyrkoplikt.
De ovan omtalade målen ger otvetydigt vid handen, att begreppet förmildrande omständigheter — liksom i våra dagar — inte var domstolarna främmande.
Ytterligare innehåller boken ett antal intressanta domar, avkunnade av åtskilliga rådhusrätter, gällande brott begångna av en person, som utgav sig för att bl. a. vara adelsman.
I Narcissboken förekommer ett fall av brottsliga handlingar bl. a. mot en person, vars namn här nedan betecknats med bokstaven X. Denne, som var verksam i byggnadsbranschen, synes tillsammans med sin hustru ha bedrivit något slags pantlåneriverksamhet. I deras bostad infann sig den 6 okt. 1821