Det 29:e nordiska juristmötet ägde rum i Stockholm den 1921 augusti 1981. Mötet samlade ungefär lika många av Nordens jurister som 1978 års möte i Köpenhamn och det förra mötet i Stockholm år 1966. Liksom tidigare år kom många av deltagarna till mötet tillsammans med make eller annan ledsagare. Det totala antalet deltagare och ledsagare fördelade sig på följande sätt mellan länderna.

 

 DeltagareLedsagaresumma
Danmark16988257
finland11142153
island351954
norge18198279
sverige616145761
summa1 1123921 504

 

    Bland deltagarna fanns som alltid många av Nordens mest framstående jurister. Det är glädjande att kunna konstatera det stora intresset från yngre juristers sida. Inte mindre än en tredjedel av deltagarna var födda år 1941 eller senare.
    Mötet hölls denna gång i Stockholmsmässan i Älvsjö, vars ändamålsenliga och välutrustade lokaler i hög grad underlättade organisationen av mötet.
    Dagen före mötet, tisdagen den 18 augusti, sammanträdde den gemensamma nordiska styrelsen i Svea hovrätts Stora rum i Wrangelska palatset på Riddarholmen. Vid sammanträdet fattades beslut bl. a. om riktlinjer för diskussionerna vid juristmötet. Advokaten Bengt Westerling redovisade förvaltningen under åren 19781980 av Gunnar Swensons fond för De Nordiska Juristmötena. Det överskott från fonden som den svenska styrelsen får uppbära som bidrag till finansieringen av juristmötet uppgick till 174 205:23 kr.
    Mötet öppnades onsdagen den 19 augusti kl. 10.00 i Stockholmsmässans i det närmaste fullsatta kongressal A 1. Konungen och Drottningen hedrade öppningshögtidligheten med sin närvaro tillsammans med åtskilliga andra särskilt inbjudna gäster, bland dem justitieminister Carl Axel Petri samt nordiska ambassadörer och andra företrädare för nordiska beskickningar i Stockholm. Högtidligheten inramades med musik av Stockholm Ensemblen under ledning av Mats Liljefors.
    Den svenska lokalstyrelsens ordförande, hovrättspresidenten Sten Rudholm, öppnade mötet med följande hälsningstal:

 

"Eders Majestäter, högt ärade församling, kära nordiska vänner! På den svenska juristmötesstyrelsens vägnar hälsar jag er alla varmt välkomna till det 29:e nordiska juristmötet. Det är en stor glädje för oss att Eders Majestäter velat hedra juristmötets öppnande med sin närvaro och jag vill uttala vår djupa tacksamhet härför. En särskild välkomsthälsning vill jag också rikta till de officiella representanterna för våra nordiska grannländer och till företrädare för stat och kommun och för organisationer och näringsliv — med företrädare för staten syftar jag närmast på svenska justitieministrar, nuvarande och förutvarande, som i osedvanlig myckenhet är på plats; även denna hälsning är förenad med ett tack, ett tack för det stöd som på olika sätt lämnats den svenska styrelsen och juristmötet.

 

728 Notiser    Femton år har förflutit sedan ett nordiskt juristmöte senast var samlat i Stockholm. Under den tiden har vi mötts till överläggningar i Oslo, Helsingfors, Reykjavik och Köpenhamn. För svenska jurister är det kärt att nu fa återgälda något av den gästfrihet vi mött i våra grannländer. Minnen från Köpenhamnsmötet för tre år sedan står ännu levande för oss, så mycket mer som vi nu också kan ta del av förhandlingarna i tryck, och jag vill — utan särskilt uppdrag men ändå förvissad om att jag talar för alla som var med i Köpenhamn — framföra ett hjärtligt tack för senast till våra danska vänner.
    Med alla ljusa minnen från tidigare juristmöten och i glädjen att återse gamla vänner blandar sig känslan av saknad efter dem som inte längre finns i vår krets. Några av dessa skall här nämnas.
    Danmark har i professorerna Stephan Hurwitz och Alf Ross förlorat två märkesmän bland jurister, kända och erkända långt utanför Nordens gränser. När Danmark efter svenskt och finskt mönster inrättade ett särskilt ämbete som folketingets ombudsmand blev Hurwitz — det var år 1955 — den förste innehavaren och det är i hög grad Hurwitz' förtjänst att detta nordiska rättssäkerhetsorgan numera är mera allmänt känt utanför Nordens gränser. Ross har som rättsfilosof satt sin prägel på generationer av jurister; hans insatser som forskare inom folkrätten skall inte heller glömmas. Danmark har också förlorat framstående ämbetsmän och domare. Jag nämner här departementschefen Vilhelm Boas, i många år ledamot av den danska lokalstyrelsen, samt de båda förutvarande justitieministrarna Helga Pedersen — vid sin bortgång domare i den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna — och Knud Thestrup.
    Bland jurister från Finland saknar vi tre framstående domare och ämbetsmän, lagmannen från Borgå Lauri Herzberg, justitierådet och senare justitiekanslern Jaakko Enäjärvi och hovrättspresidenten Arne Kokkonen.
    Bland bortgångna isländska jurister minns vi två tidigare statsministrar, Jóhann Hafstein och Stefán Stefánsson, båda väl kända också i de andra nordiska länderna för sina insatser för nordiskt samarbete. Vi saknar också den tidigare presidenten i Reykjaviks byret, Hákon Gudmundsson, som jurist kanske mest känd och ihågkommen som den förste presidenten i Islands arbetsdomstol. Borta är också, efter sextio års oavbruten advokatverksamhet, nestorn inom den isländska advokatkåren, höjesteretssagförer Sveinbjörn Jonsson.
    I Norge har vi mistat professorerna Per Augdahl och Knut Robberstad. Den förres imponerande författarskap spände över vida fält av rättslivet. Robberstads huvudinsats låg på det rättshistoriska området; under en lång följd av år var han också ordförande i det norska sivillovbokutvalget. Borta är vidare høyesterettsdommerne Karsten Gaarder och Stub Holmboe, båda väl kända i alla våra länder genom sina insatser i det gemensamma nordiska lagstiftningsarbetet.
    Även Sverige har förlorat flera av sina främsta. Borta är de båda Lundaprofessorerna Karl Olivecrona och Ragnar Bergendal, inbördes så olika varandra som två professorer kan vara. Deras insatser i svenskt rättsliv, som forskare och lärare och för lagstiftningen, överlever dem. I denna krets minns vi Bergendal också som ordförande i den svenska lokalstyrelsen, efter Ekeberg och före Sture Petrén. Vi saknar också Stockholmsprofessorn Folke Schmidt, ja även han var en gång professor i Lund. Hans insatser under mer än ett kvartssekel från professorsstolen vid Stockholms universitet, främst inom arbetsrätten, är kända inom Norden, och utanför. Borta är vidare advokaten Lars Samzeliusadvokatsamfundets ordförande en gång och ledamot av den svenska lokalstyrelsen — liksom Harry Guldberg. Som lagskrivare och som domare i högsta domstolen och i Svea hovrätt och som människa med vida kulturintressen var Harry Guldberg en av våra allra främsta.
    Med vemod minns vi alla dem som för alltid har lämnat oss men vi minns dem också med tacksamhet för vad de givit oss och innan vi går vidare i våra förhandlingar vill jag föreslå, att vi stående bringar deras minne vår hyllning under en tyst stund.
Vi som samlats här är alla medvetna om värdet av det nordiska samarbetet, ett samarbete inte endast i rättsliga frågor utan på snart sagt alla områden. Men vi vet också att många försök till fördjupad nordisk samverkan har misslyckats och att många högtflygande planer har gäckats. Jag behöver inte gå så långt tillbaka i tiden som till Kalmarunionens eller till skandinavismens dagar; det finns gott om exempel från mer närliggande tid. Vi tror inte heller att det är våra överläggningar som är avgörande för det nordiska samarbetets bredd och djup. Ekonomiska realiteter och politiska beslut väger tyngre. Men vi vet att utan en gemensam rättslig grundval och en i väsentliga frågor likartad rättsuppfattning kommer varje försök till ett gemensamt nordiskt samhällsbygge att vila på lösan sand. Vi vet också — och vi kan tala mot bakgrund av en

notiser 729mer än 100-årig erfarenhet — att överläggningarna och debatterna i nordiska juristmöten mellan jurister från skilda yrkesområden har varit av det största värde när det gällt att i varje enskilt land lösa aktuella rättsliga samhällsproblem. Det är min förhoppning att även detta juristmöte skall, liksom de föregående, på olika sätt bli till värde för Norden och för Nordens länder och därmed främja de höga mål som en gång föresvävade juristmötenas stiftare. Med uttalande av den förhoppningen förklarar jag det 29:e nordiska juristmötet öppnat."


Hälsningstalet besvarades av den danska lokalstyrelsens ordförande, departementschef Niels Madsen, och på förslag av denne valdes presidenten Rudholm till ordförande för mötet.
    Till vice ordförande utsågs ordförandena i de övriga lokalstyrelserna, departementschef Niels Madsen (D), justitierådet Sakari Sohlberg (F), hæstaréttardómari Ármann Snævarr (I) och professor Carsten Smith (N). Till sekreterare valdes byretsdommer Ulla Rubinstein (D), advokat Markus Troberg (F), hæstaréttarlögmadur Gudmundur Ingvi Sigurdson (I), høyesterettsadvokat Jan Dahl (N) och hovrättsfiskal Stefan Strömberg (S). Som generalsekreterare tjänstgjorde hovrättsassessor Ove Sköllerholm.
    Efter valen utdelades för första gången ett nyinstiftat nordiskt juristpris — Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses pris för rättsvetenskapliga insatser. Efter en kort presentation av priset, som utgörs av ett diplom samt ett penningbelopp om 50 000 svenska kr. och utdelas av Institutet för rättsvetenskaplig forskning, kallade mötets ordförande fram den förste pristagaren, professorn vid Oslo universitet dr. jur. Johannes Andenæs. Under festfanfarer och varma applåder fick Andenæs ur Konungens hand ta emot prisdiplomet.
    Oppningsmötet avslutades med ett föredrag av professor Stig Strömholm, som med ett fängslande anförande under rubriken "Juristroll och samhällsutveckling" förde åhörarna från Marcus Tullius Ciceros skrivkammare till de arbetsrum som befolkas av dagens jurister. Där makten finns, där finns också juristerna, var ett genomgående tema i Strömholms framställning. Den avslutades med ett betonande av juristens roll som övervakare av maktutövningen i samhället: "Om juristerna sviker sin roll, vem tillser då att makten utövas under lagarna, inte över dem eller vid sidan av dem, och att detta gäller all makt, hur den sedan må grundas och varifrån den sedan må komma? Om deras roll är slutspelad, då har också det med årtusendens möda uppbyggda rättssamhället spelat ut sin roll." Föredraget kommer att publiceras i SvJT.
    På onsdagseftermiddagen fortsattes mötesförhandlingarna med fyra sektionsmöten. Vid ett av dessa diskuterades ämnet "Yttrandefrihet och tystnadsplikt för offentligt anställda" med amtssocialdirektør Lars Lundgaard (D) som referent, hovrättslagman Erik Holmberg (S) som korreferent och landsretssagfører Allan Philip (D) som debattledare. Vid ett annat sektionsmöte, till vilket även ledsagarna var inbjudna, behandlades "Makars och samboendes egendomsförhållanden" med docent Gudrún Erlendsdóttir (I) som referent, referendarierådet Anja Tulenheimo-Takki (F) som korreferent och hæstaréttardómari Ármann Snævarr (I) som debattledare. Ett tredje sektionsmöte behandlade "Arbetsmiljönansvarsplacering och sanktioner", med generaldirektören i arbetarskyddsstyrelsen Gunnar Danielson (S) som referent, hæstaréttarlögmadur Gudmundur Ingvi Sigurdson (I) som korreferent och professor Tore Sigeman (S) som debattledare. Vid det fjärde sektionsmötet diskuterades "Patienters rättigheter" med advokat Jesper Lett (D) som referent, professor Asbjørn Kjønstad (N) som korreferent och landsretssagfører Kristian Mogensen (D) som debattledare.
    På onsdagskvällen gav Stockholms kommun en mottagning i Stadshuset för deltagarna och ledsagarna. Kommunfullmäktiges ordförande direktör Rutger Palme hälsade gästerna välkomna och deras tack framfördes av hæstaréttardómari Ármann Snaevarr. Vid mottagningens slut gavs gästerna tillfälle till en rundvandring i Stadshuset.

730 Notiser    På förmiddagen torsdagen den 20 augusti hölls tre sektionsmöten. Vi ett av dem behandlades "Allemansrättenskydd och begränsningar" med justitierådet Väinö Riihelä (F) som referent, justitierådet Bertil Bengtsson (S) som korreferent och justitierådet Eero Manner (F) som debattledare. Vid ett annat sektionsmöte diskuterades ämnet "Rättsmedvetande och straffvärde" med docent Dag Victor (S) som referent, høyesterettsadvokat Johan Hjort (N) som korreferent och hovrättsrådet Ingrid von Möller (S) som debattledare. Vid det tredje förmiddagsmötet var ämnet "Utlänningars rättsliga ställning" med professor Torkel Opsahl (N) som referent, professor Hans Gammeltoft-Hansen (D) som korreferent och professor Johannes Andenæs (N) som debattledare.
    Även på torsdagseftermiddagen kunde deltagarna välja mellan tre sektionsmöten. "Äganderätt till lägenhet" var det ämne som behandlades vid ett av dem, med docent Anders Victorin (S) som referent, professorerna Peter Blok (D) och Mads Andenæs (N) som korreferenter och bostadsdomstolens ordförande, hovrättslagman Ulf Gad (S) som debattledare. Vid ett annat sektionsmöte diskuterades "Styrelseledamöters rättsliga ansvar" med professor Lars Erik Taxell (F) som referent, professor Bernhard Gomard (D) som korreferent och presidenten i Högsta domstolen Curt Olsson (F) som debattledare. Det tredje sektionsmötet hade som ämne "Medborgarprotester som juridiskt problem" med førsteamanuensis dr. jur. Erik Boe (N) som referent, jurislicentiat Erkki Havansi (F) som korreferent och sosialrådmann Signe Marie Stray Ryssdal (N) som debattledare.
    Under torsdagen hölls vidare två gruppdiskussioner. Denna form för diskussion av ett ämne introducerades på försök vid 1975 års juristmöte i Reykjavik och har blivit mycket uppskattad av juristmötesdeltagarna. En gruppdiskussion är i allmänhet upplagd så att deltagarna först samlas till ett gemensamt inledningsmöte för att lyssna till ett eller flera inledningsföranden. Deltagarna delas därefter upp på grupper om 1015 deltagare i varje och diskuterar i dessa grupper ämnet eller en del av detta under ett par tre timmars tid. Man samlas sedan till ett gemensamt avslutningsmöte där diskussionen fortsätts och förhoppningsvis berikas med de synpunkter som har kommit fram under meningsutbytet i smågrupperna. Tidigare har gruppdiskussionerna sträckt sig över en hel dag, vilket har medfört att deltagarna inte kunnat delta i någon annan debatt under den dagen. I år gjordes emellertid ett lyckosamt prov med att genomföra en av gruppdiskussionerna under enbart förmiddagen.
    Ämnet för den ena gruppdiskussionen var "Vardagslivets tvister — handläggning i domstolar eller nämnder". Det skriftliga diskussionsunderlaget hade utarbetats av ekspedisjonssjef Oluf Skarpnes (N). Inledare var lagdommer Agnes Nygaard Haug (N) och advokat Øivind Fegth Knutsen (N). Som ordförande vid de gemensamma mötena tjänstgjorde ekspedisjonssjef Lars Oftedal Broch (N). Vid den andra gruppdiskussionen behandlades "Stiftelser och fonderutveckling och lagstiftningsbehov". Som skriftligt diskussionsunderlag fanns en av professor Jørgen Nørgaard (D) författad uppsats med titeln "Problemet med den manglende ejerindflydelse i selvejende institutioner". Inledningsanförandena hölls av Nørgaard, byråchef Rafael Kyti (F), byråsjef Gudmund Knudsen (N) och universitetslektor Leif Holmström (S). Ordförande vid de gemensamma mötena var afdelingschef Anders Troldborg (D).
    Torsdagskvällen var i enlighet med traditionen anslagen till privata bjudningar för deltagarna och ledsagarna från Danmark, Finland, Island och Norge. Ett upprop från den svenska lokalstyrelsen till juristmötesdeltagare med hemvist i regionen Stockholm Södertälje-Uppsala hade fått ett överväldigande positivt mottagande. Samtliga deltagare och ledsagare från de andra nordiska länderna fick inbjudningar att gästa svenska jurister, och i många fall utsträcktes gästfriheten till att omfatta även deltagare och ledsagare från Sverige.
    Fredagen den 21 augusti hölls i Stockholmsmässan det avslutande plenarmötet för

Notiser 731deltagare och ledsagare. Vid mötet behandlades, i form av en paneldebatt med inlägg även från åhörarna, ämnet "Frihet, rättssäkerhet och effektiv samhällsstyrning — ett dilemma förlagstiftaren". Debatten inleddes av f. statsrådet, riksdagsledamoten Carl Lidbom (S), som avlöstes av paneldeltagarna professor Lars Nordskov Nielsen (D), lagstiftningsdirektör Leif Sevón (F), fhv. altingsledamoten cand. jur. Ragnhildur Helgadóttir (I), professor Torstein Eckhoff (N) och advokat Göran Luterkort (S). Sedan ordet därefter förklarats fritt, följde en ibland rätt animerad diskussion under ledning av mötetsordförande, presidenten Rudholm.
    Efter paneldebattens slut framförde professor Carsten Smith mötesdeltagarnas tack till den svenska lokalstyrelsen och inbjöd på den norska lokalstyrelsens vägnar till det 30:e nordiska juristmötet i Oslo 1984.
    Juristmötet avslutades på fredagskvällen med en stor festbankett i Blå hallen i Stadshuset. Presidenten Rudholm utbringade en skål för de nordiska statsöverhuvudena och hälsade gästerna välkomna med ett tal som han avslutade med följande ord:

 

"Jag skulle önska att vi nu för några timmar skjuter undan de problem som upptagit våra tankar under de gångna dagarna. Låt oss glömma vardagslivets tvister — dom kommer ändå tillbaka, jag försäkrar — och låt oss lämna alla tankar på bekymmersamma egendomsförhållanden, vare sig vi sambor eller inte. Utlänningars rättsliga ställning bryr oss inte nu; i förhållandet till varandra här i Norden är vi ju för övrigt inte utlänningar. Låt oss slå oss lösa för en kväll — så lösa som jurister nu kan slå sig — och om vi till äventyrs råkar äta och dricka mer än vi borde och känner av det i morgonbitti eller om vi längre fram i kväll dansar omkull därför att musiken spelar vårdslöst — eller culpöst, som vi jurister säger — så gör det inget. Vi vet ju ändå allt om patienters rättigheter. Låt oss minnas att Stockholm är en stad inte bara för jurister, ämbetsmän, politiker och "knegare" i största allmänhet utan en stad där en gång Carl Michael Bellman spelade och där, i vår egen tid, Evert Taube sjöng. Vi kan till exempel tänka på den Taubeska Stockholmsmelodin, den som börjar: 'Se hur hela Uppland står i lågor! Kvällssol brinner bortom Solna skog', och som, med en liten jämkning, slutar så: 'Stockholm i ditt sköte vill jag drömma, sorglös, när din aftontimma slår. Nya syner, gamla minnen strömma leende emot mig där jag går. När sommarnatten dunkelmjukt får sluta dig i famn, från parkens dolda plan eko tonar än ur Bellmans luta och i Stora Skuggan spelar Pan'."

 

Mot slutet av talet tog kapellmästare Arvid Sundin på flygeln upp Stockholmsmelodi, och presidenten Rudholms kärvare föredragning av Taube-poesin avlöstes av musikdirektören Christina Öqvist-Mattons klingande sopran. Senare blev det mera sång — dock av annan musikalisk kvalitet — när bankettdeltagarna någorlunda unisont sjöng en av hovrättsassessorn Pernilla Lindh författad bordsvisa.
    Under banketten höll juristpristagaren professor Johannes Andenæs med stor personlig värme följande tal;

 

"Det er med motstridende følelser jeg tar ordet her idag. Jeg ville ikke være et vanlig, normalt menneske hvis ikke mitt sinn var fylt av glede, takknemlighet og stolthet over den vurdering av et livs arbeid som tildelningen av den nordiske juristpris betyr. Men det er også en anledning til selvransakelse. Jeg er meg smertelig bevisst de svakheter og ufullkommenheter som hefter ved mitt arbeid, og jeg tenker på alt jeg gjerne ville ha gjort, og ikke har rukket. Men jeg skal ikke gå videre med selvransakelsen her og nu, det får være en sak for lønnkammeret. Det ville heller ikke være helt taktfullt overfor de udmerkede menn som er ansvarlige for valget, å antyde at de har vist dårlig vurderingsevne!Juridiken — eller jusen som vi sier i Norge — er mer enn de fleste akademiske disipliner bundet av landegrenser. Det er i våre dager nasjonalstaten som er rammen om rettssystemet. Lover, forordninger, prejudikater og andre nasjonale rettskilder gir materialet for våre løsninger. For oss skrivende folk kan dette føre med seg fare for en sneverhet i synskretsen. Når Knut og Alice Wallenbergs Stiftelses pris for rettsvitenska-

 

732 Notiserpelige innsatser er opprettet som en nordisk pris, og skal utdeles i förbindelse med de nordiske juristmøter, ser jeg det som en oppfordring til rettsvitenskapens dyrkere i våre land om å se ut over landegrensene och ikke glemme det nordiske perspektivet. Dermed blir prisen, på samme måte som de nordiske juristmøter selv, et bidrag til samarbeid og vennskap mellom Nordens folk. Vi skal selvsagt ikke stenge oss ute fra det større internasjonale samarbeid. En selvgod nordisk isolasjon ønsker vi minst av alt. Men ved denne anledning er det det nordiske fellesskap som står i sentrum for våre tanker.

 Om noen timer er det 29. nordiske juristmøte slutt. Imorgen eller i overmorgen er vi hjemme hos oss selv. Da er vi trette, etter alle faglige inntrykk og alle festligheter som våre verter har lagt til rette. Det hender når man er kommet hjem fra et slikt møte, på samme måte som når man er kommet hjem fra en internasjonal kongress, at man spør seg selv hva man egentlig har lært. Ville jeg ikke ha brukt tiden bedre om jeg hadde holdt meg hjemme og arbeidet, og så i sin tid studert møtereferatene i fred og ro?

 For en korttidsbetraktning kan et slikt spørsmål være på sin plass. Men det finnes langtidsvirkninger som bygger seg opp gjennom et menneskeliv. Selv har jeg deltatt i alle nordiske juristmøter siden 1948, med unntak av ett hvor jeg måtte melde sykdomsforfall. Jeg har også vært med på mange andre nordiske møter og konferanser. Og jeg vet med sikkerhet at jeg ikke ville ha vært den samme, faglig og personlig, uten den berikelse og stimulans som disse nordiske samvær har gitt meg.Jeg vil utbringe en skål for vennskap og samarbeid i Norden, og for de nordiske juristmøter."


Den finländska lokalstyrelsens ordförande, justitierådet Sakari Sohlberg, framförde gästernas tack i ett hjärtligt och livligt applåderat tal där han underströk juristmötenas värde för det nordiska samarbetet och för mötesdeltagarna personligen genom de rika tillfällen som mötena ger att knyta kontakter med kolleger från övriga nordiska länder.
    Efter måltiden fortsattes banketten till ett gott stycke efter midnatt med dans i Gyllene salen.
    Under de dagar som juristmötet varade gavs ledsagarna möjlighet att delta i ett omfattande program som anordnats särskilt för dem. Första dagen kunde de välja mellan att lyssna på debatten om "Makars och samboendes egendomsförhållanden" och ett föredrag av fil. kand Viveca Lindqvist om "Kvinnliga nordiska konstnärer under 1800- och 1900-talen". Andra och tredje dagen anordnades en rad utflykter, bl. a. till Österbybruk, Skokloster, Gripsholm, Drottningholm och Gustavsberg, besök på olika muséer samt rundvandringar i Stockholm. Tredje dagen kunde ledsagarna också lyssna på den avslutande paneldebatten.
    Vid juritsmötet valdes nationsvis lokalstyrelser för tiden fram till nästa juristmöte. Följande personer valdes:
    Danmark: højesterettsdommer Jørgen Gersing, professor Bernhard Gomard, professor Anders Vinding Kruse, departementschef Niels Madsen, landsretssagfører Kristian Mogensen, amtmand Bodil Panild, landsretssagfører Allan Philip, byretsdommer Ulla Rubinstein, generelsekreter, advokat Poul Østergaard (samtliga omval) och advokaten Jesper Lett (nyval).
    Finland: advokat Kaj-Kristian Eskelin, vicehäradshövding Olof Hernberg, justitierådet Eero Manner, presidenten i Högsta domstolen Curt Olsson, hovrättsrådet Hans Saxén, bergsrådet Sauli Sipilä, referendarierådet Anja Tulenheimo-Takki och professor Matti Ylöstalo (samtliga omval) samt professor Pirkko-Liisa Aro och professor Mikael Hidén (nyval).
    Island: haestaréttarlögmadur Benedikt Blöndal, borgardömari Hrafn Bragason, docent Gudrun Erlendsdóttir, afdelningschef Árni Kolbeinsson, ráduneytisstjöri Baldur Möller, haestaréttarlögmadur Gudmundur Ingvi Sigurdson, haestaréttardömari Ármann Snaevarr, haestaréttardómari Björn Sveinbjörnsson, haestaréttardömari Thor Vilhjalmsson (samtliga omval) och haestaréttarlögmadur Jón E. Ragnarson (nyval).
    Norge: professor Johannes Andenæs, ekspedisjonssjef Herman Berger, advokat Tor Brekke, ekspedisjonssjef Karin Bruzelius, professor Sjur Brækhus, høyesterettsadvokat

Notiser 733Else Bugge Fougner, universitetslektor Guri Greve, høyesterettsadvokat Helge Haavind, høyesterettsjustitiarius Rolv Ryssdal och professor Carsten Smith (samtliga omval).
    Sverige: hovrättsfiskal Sten Heckscher, professor Ulla Jacobsson, lagman Jan Johnsson, advokat Göran Luterkort, hovrättspresident Sten Rudholm, professor Stig Strömholm, överintendent Nils-Erik Svensson och advokat Bengt Westerling (samtliga omval) samt kammarrättspresident Henry Montgomery och hovrättsassessor Ove Sköllerholm (nyval efter justitierådet Anders Knutsson och riksmarskalken Gunnar Lagergren, vilka undanbett sig återval).
    Inför juristmötet hade referenterna samt professor Jørgen Nørgaard (D), ekspedisjonssjef Oluf Skarpnes (N) och riksdagsledamoten Carl Lidbom (S) utarbetat avhandlingar rörande de olika diskussionsämnena. Avhandlingarna hade tryckts och före mötet sänts ut till mötesdeltagarna. Förhandlingarna vid mötet togs upp på band och fullständiga referat kommer att ges ut i tryck under nästa år. Referaten distribueras till alla medlemmar i de nordiska juristmötena, vare sig de deltog i årets möte eller inte. Svenska jurister kan vinna medlemskap genom att sätta in medlemsavgiften 100 kr. på postgirokonto 5040 20-9, vilket tillhör Den svenska lokalstyrelsen för de nordiska juristmötena, adress Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm. Ytterligare upplysningar lämnas av lokalstyrelsens sekreterare, hovrättsfiskal Stefan Strömberg, samma adress, tel. 08/763 47 44.

OSk