Lagstiftning och rättsvetenskap i Norden efter 1870 Tvärvetenskapligt symposium i Lund 24-25 februari 1981


Den 24 och 25 februari 1981 avhölls i Lund ett samnordiskt tvärvetenskapligt symposium med syfte att undersöka möjligheterna för att initiera ett forskningsprojekt på nordisk basis om den samnordiska lagstiftningen och dess idéhistoriska och politiska förutsättningar under förra århundradet. Symposiet kunde äga rum genom bidrag och understöd från Letterstedtska föreningen och Rättsfonden.
    Till symposiet hade inbjudits ett tjugotal nordiska rättshistoriker, jurister och historiker. Utgångspunkten för diskussionerna skapade ett antal föredrag med de nordiska samarbetssträvandena som gemensamt tema. Exempelvis talade professor Åke Holmberg, Göteborg, och landsarkivar Harald Jørgensen, Köpenhamn, om skandinavismen, højesteretsdommer Henrik Tamm, Köpenhamn, och professor Mons Sandnes Nygard, Bergen, om det skandinaviska lagsamarbetet och universitetslektor Jan Olof Sundell och professor Jan Hellner, båda Stockholm, om inflytandet från främmande, särskilt tysk rättsvetenskap på nordisk botten. Två finska rättshistoriker, professorerna LarsBjörne och Hannu Tapani Klami, båda från Turun yliopisto i Åbo, redogjorde för finsk rättsvetenskaps utveckling under förra århundradet.
    Bakgrunden till det nordiska lagsamarbetet har hittills endast i ringa grad blivit utforskat. Symposiet hade därför tagit som sin uppgift att söka klarlägga, vilka omständigheter som fick de nordiska länderna att inleda ett samarbete om ömsesidig utväxling av information inom rättsvetenskapen och att påbörja ett konkret lagsamarbete. Diskussionerna på de nordiska juristmötena och innehållet av den lagstiftning, som blev resultatet av lagsamarbetet känner vi i huvuddrag. En undersökning av de bakomliggande strömningar, som fick samarbetet i gång, en analys av den ekonomiska utvecklingen under 1800-talet och dess sammanhang med lagarbete eller en närmare undersökning av förloppet av de enskilda lagstiftningsinitiativen, de enskilda lagkommittéernas medlemmar och deras diskussioner föreligger däremot ej. För att kunna värdera de skilda lagstiftningsinitiativen ända fram i vår tid är det nödvändigt att vi känner de särskilda idéströmningar och den särskilda politiska, ekonomiska och sociala utveckling i Norden under 1800-talet, vilka utgjorde bakgrunden till den nya lagstiftningen. Lagarna kom inte av sig själva utan därför att de motsvarade ett behov, som låg i tiden. För att kunna tränga in i bakgrunden till denna lagstiftning måste vi därför känna till

Notiser 735såväl den ekonomiska och sociala utvecklingen som de idéhistoriska strömningarna under 1800-talet. I vilken utsträckning motsvarade lagstiftningen konkreta behov — och i vilken utsträckning var den ett led i en allmän utveckling? Vilka ämnen tog man upppå sam nordisk basis, och vilka lät man stå åt sidan — och varför? I vilken utsträckning har den nationella särarten i ett land inneburit att det samnordiska lagstiftningsarbetet försvårats eller förhindrats? Det är några av de frågor, som kan ställas. Symposiedeltagarna var ense om att om arbetet med detta forskningsprojekt skall fortsätta, måste också representanter från andra human- och samhällsvetenskaper knytas till kretsen. En projektgrupp med jurister, historiker, social- och ekonomhistoriker, rätts- och idéhistoriker som deltagare bör ta till sin uppgift att utforska, hur lagstiftning och rättsvetenskap sökte att infria de krav, som ställdes av företrädarna för de nya politiska idéerna och genom samhällsutvecklingen under förra seklet.
    Inläggen på de två seminariedagarna rörde särskilt utvecklingen av några grundläggande idéer under 1800-talet. Senare kommer det att bli särskilt rättshistorikernas uppgift att lägga denna kunskap till grund för utforskningen av lagstiftningen och rättsvetenskapen, bl. a. när det uppstår frågor om enskilda personers roll vid lagstiftningens utformning och den betydelse som näringslivet och organisationerna spelade som initiativtagare till lagstiftning. Det rådde vidare enighet bland symposiets deltagare om att söka främja forskningen rörande det skandinaviska lagsamarbetets framväxt och bakgrund med denna målsättning. Som ett första led i detta projekt enades man om att söka kartlägga det tryckta och otryckta källmaterialet till belysning av det nordiska lagsamarbetet för tiden fram till andra värdskriget. Det är arrangörernas förhoppning, att det som en fortsättning på de här nämnda strävandena inom ett par år kan arrangeras ett nordiskt forskarsymposium med de nordiska enhetssträvandena först och främst på rättslivets område som tema. Arrangörerna är därför angelägna om att komma i kontakt med andra, som kan ha intresse för detta projekt. Intresserade kan hänvända sig till undertecknade för närmare information.

Kjell Å. Modéer

Lund

Ditlev Tamm

Köpenhamn