Lagstiftning och rättsvetenskap i Norden efter 1870 Tvärvetenskapligt symposium i Lund 24-25 februari 1981
Den 24 och 25 februari 1981 avhölls i Lund ett samnordiskt tvärvetenskapligt symposium med syfte att undersöka möjligheterna för att initiera ett forskningsprojekt på nordisk basis om den samnordiska lagstiftningen och dess idéhistoriska och politiska förutsättningar under förra århundradet. Symposiet kunde äga rum genom bidrag och understöd från Letterstedtska föreningen och Rättsfonden.
Till symposiet hade inbjudits ett tjugotal nordiska rättshistoriker, jurister och historiker. Utgångspunkten för diskussionerna skapade ett antal föredrag med de nordiska samarbetssträvandena som gemensamt tema. Exempelvis talade professor Åke Holmberg, Göteborg, och landsarkivar Harald Jørgensen, Köpenhamn, om skandinavismen, højesteretsdommer Henrik Tamm, Köpenhamn, och professor Mons Sandnes Nygard, Bergen, om det skandinaviska lagsamarbetet och universitetslektor Jan Olof Sundell och professor Jan Hellner, båda Stockholm, om inflytandet från främmande, särskilt tysk rättsvetenskap på nordisk botten. Två finska rättshistoriker, professorerna LarsBjörne och Hannu Tapani Klami, båda från Turun yliopisto i Åbo, redogjorde för finsk rättsvetenskaps utveckling under förra århundradet.
Bakgrunden till det nordiska lagsamarbetet har hittills endast i ringa grad blivit utforskat. Symposiet hade därför tagit som sin uppgift att söka klarlägga, vilka omständigheter som fick de nordiska länderna att inleda ett samarbete om ömsesidig utväxling av information inom rättsvetenskapen och att påbörja ett konkret lagsamarbete. Diskussionerna på de nordiska juristmötena och innehållet av den lagstiftning, som blev resultatet av lagsamarbetet känner vi i huvuddrag. En undersökning av de bakomliggande strömningar, som fick samarbetet i gång, en analys av den ekonomiska utvecklingen under 1800-talet och dess sammanhang med lagarbete eller en närmare undersökning av förloppet av de enskilda lagstiftningsinitiativen, de enskilda lagkommittéernas medlemmar och deras diskussioner föreligger däremot ej. För att kunna värdera de skilda lagstiftningsinitiativen ända fram i vår tid är det nödvändigt att vi känner de särskilda idéströmningar och den särskilda politiska, ekonomiska och sociala utveckling i Norden under 1800-talet, vilka utgjorde bakgrunden till den nya lagstiftningen. Lagarna kom inte av sig själva utan därför att de motsvarade ett behov, som låg i tiden. För att kunna tränga in i bakgrunden till denna lagstiftning måste vi därför känna till