Replik

 

Några fakta bör först rekapituleras med anledning av justitieråden Hessers och Hesslers inlägg.
    I den regeringsförklaring som avgavs av den trepartiregering som tillträdde den 12 oktober 1979 framhölls bl. a.: "Förslag till lag med allmän skatteflyktsklausul kommer att framläggas förutsatt att lagrådets prövning ej ger anledning till annat."
    Bakgrunden till detta var att den tidigare folkpartiregeringen i maj samma år beslutat inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till lag mot skatteflykt. Debatten om en allmän skatteflyktsklausul hade pågått sedan länge. Flera av medlemmarna i den tillträdande regeringen — däribland jag — hade vid olika tillfällen gett uttryck för vår åsikt att det skulle vara svårt att förena reglerna i lagförslaget med erforderliga rättssäkerhetskrav. För andra var betänkligheterna mindre. Mot denna bakgrund var det naturligt att lagrådets kommande yttrande skulle bli av särskilt stor vikt och få avgörande betydelse för ärendets fortsatta prövning i regeringen. Därför tillkom också det ovannämnda avsnittet i regeringsförklaringen.

 

    Lagrådet (enhälligt) anförde i sitt senare under hösten 1979 avgivna yttrande bl. a.: "Det är framför allt på rättssäkerhetskravet som tanken att införa en allmän skatteflyktsklausul har stupat. Klart är också att det möter stora svårigheter att utforma en lagstiftning i ämnet, som tillgodoser detta krav. Med det höga skattetryck som nu råder är det emellertid särskilt angeläget att skattebördan fördelas på det sätt som är avsett i skatteförfattningarna." Efter att ha redogjort för de bakomliggande utredningsförslagen och ha konstaterat att särskilda regler inom den materiella skattelagstiftningens ram "inte längre" skulle vara effektiva slutar lagrådet denna del av sitt yttrande sålunda: "Behovet av en allmän regel mot skatteflykt framträder därmed klart. Lagrådet biträder uppfattningen att lagstiftning i ämnet nu bör införas."
    Nog vill jag påstå att det därefter var svårare att med kraft hävda uppfattningen att — som jag formulerade det i min artikel — "rättssäkerhetsinvändningarna helt (understruket här) utesluter tanken på en generalklausul".
    Regeringen gjorde sedermera den bedömningen att enligt lagrådets mening rättssäkerhetsinvändningarna inte var så stora att de borde hindra införandet av den aktuella generalklausulen. I själva propositionen anförde också föredraganden (budgetministern): "I det yttrande över lagrådsremissen som avgivits, är lagrådets ledamöter eniga om att det finns ett klart behov av-en allmän regel mot skatteflykt och biträder förslaget att en lagstiftning nu genomförs."
    Det är riktigt att Hesser och Hessler sedan inte ville ha en klausul av lagrådsremissens modell utan önskade fortsatt utredning enligt av dem skissad modell, men lagrådsprotokollet måste likväl anses ge vid handen att de hade accepterat principen med en allmän skatteflyktsklausul och att en sådan "nu" borde införas.
Håkan Winberg