Per Bergsten †
När Per Bergsten i början av år 1978 med ålderns rätt lämnade sin domargärning i Högsta domstolen, var han redan drabbad av sjukdom. Under några år fick han likväl, även om hälsan vacklade, njuta sitt otium som pensionär och hade då tillfälle att odla sitt stora musikintresse. I mitten av juni detta år, då sommaren stod som vackrast på hans kära Öland, slutade han sina dagar.
    I början av sin hovrättskarriär fick Per Bergsten ägna sina krafter åt vattenrätten. Inom detta viktiga rättsområde vann han efter hand en djupgående sakkunskap och han ägnade det ett livslångt intresse. Ett uttryck härför är, att samtliga i denna tidskriftpublicerade rättsfallsöversikter i vattenrätt — vilka omspänner tiden från ikraftträdandet av 1918 års vattenlag till utgången av år 1980 — bär hans signatur.
    Per Bergsten togs tidigt i anspråk för lagstiftningsuppgifter inom justitiedepartementet. Hans verksamhet där kulminerade under de fyra år i slutet av 1950-talet och i början av 1960-talet då han var statssekreterare. Den organisation som på den tiden rådde i departementet lade en mycket tung arbetsbörda på statssekreteraren, som bl. a. själv ledde allt lagstiftningsarbete och slutligt granskade alla departementets lagförslag. Per Bergsten bar den arbetsbördan med en beundransvärd skicklighet och klokhet, och genom sitt vänliga sätt och mjuka handlag, som dock aldrig brast i erforderlig fasthet, vann han sina medarbetares stora tillgivenhet.
    Hösten 1961 utnämndes Per Bergsten till justitieråd. Med de omfattande och djupgående kunskaper som han förvärvat under sin tidigare verksamhet och med den överblick över lagstiftningen som tjänstgöringen i justitiedepartementet givit honom var han förvisso utomordenligt väl skickad som domare i högsta instans. Om hans stora intresse för uppgiften och den rättrådighet och skicklighet med vilken han utövade sin domargärning kan också alla de som hade nöjet att tjänstgöra tillsammans med honom bära vittne.
    Per Bergsten var ingen vän av stora ord, och han yttrade sig aldrig i oträngt mål. När han begärde ordet, fanns det desto större anledning att lyssna. Hans röst har nu tystnat,men de som lärde känna honom kommer att minnas honom med glädje och tacksamhet.
Bengt Hult

 

Per Bergsten var född 20 februari 1913. Han avlade jur. kand.-examen 1937 i Lund. Efter tingstjänstgöring och aspiranttjänstgöring i Svea hovrätt blev han fiskal i hovrätten 1942. Han tjänstgjorde som t.f. vattenrättssekreterare 1945—47, blev assessor i hovrätten 1949 och utnämndes till hovrättsråd där 1957. 1953 blev han lagbyråchef i justitiedepartementet, och han var statssekreterare i departementet 1957—61. Han var justitieråd 1961-78. Under denna tid tjänstgjorde han i lagrådet 1969-71 och 197375.
    Bergsten var 1949—55 sekreterare i 1945 års vattenlagskommitté, deltog 1951—57 i svensk-norska vattenregleringskommissionens arbete, var ordförande i 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar och var ledamot av finsk-svenska gränsälvskommittén 1965—68. Han var 1957 — 59 svensk delegerad för nordiskt lagsamarbete.