Hans Ekman 409Besiktningens rättsverkan — ett genmäle
I SvJT 1983 s. 70 förekommer en artikel av Gunnar Björklund angående rättsverkan av besiktning enligt Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB 72. Den centrala diskussionen i artikeln rör tolkningen och tillämpningen av 7 kap. § 20. Byggandets kontraktskommitté (BKK) har, såsom numera ansvarig för utformningen av AB 72, behandlat Björklunds inställning till tolkningen av den nyss nämnda bestämmelsen och vill med anledning härav framföra följande. (I BKK finns företrädare för Byggherreföreningen, Byggnadsstyrelsen, Fortifikationsförvaltningen, HSB:s Riksförbund, Installationsbranschernas Kontraktdelegerade, Landstingsförbundet, Svenska Byggnadsentreprenörsföreningen, Svenskakommunförbundet, Svenska Riksbyggen och SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag.)
    Det främsta syftet med besiktningar enligt AB 72 är att konstatera i vad mån entreprenaden eller del därav är kontraktsenligt fullgjord, d. v. s. att undersöka förekomsten av brist eller fel i entreprenaden. Besiktningen är ett exklusivt bevismedel i fråga om förekomsten av brist eller fel samt, såvitt gäller slutbesiktningen, i fråga om godkännande. Innehållet i besiktningsutlåtandet är således det enda bevismaterial som beställaren kan åberopa, när det gäller förekomsten av brist eller fel. Anteckningarna i besiktningsutlåtandet utgör i själva verket beställarens sammantagna reklamationer och kan inte kompletteras i ett senare skede, såvitt gäller brist eller fel som upptäckts eller bort upptäckas vid besiktningen. Härvidlag överensstämmer AB 72 med rättsregler, som gäller på andra områden, vad beträffar verkan av utebliven reklamation. En annan sak är att parterna i byggnadsbranschen genom utformningen av AB 72 enats om en särskild ordning för upptagandet avbeställarens reklamationer, genom att en besiktningsförrättare skall göra bedömningarna av i vilken mån entreprenaden uppfyller kontraktsenliga fordringar.
    I Björklunds artikel upprätthålles inte den strikta åtskillnad som förutsätts vid tillämpningen av AB 72, när det gäller, å ena sidan, konstaterande av brist eller fel och, å andra sidan, juridiska bedömningar av olika slag. Beträffande den sistnämnda typen av bedömningar är besiktningsförrättarens uttalande inte bindande för parterna. Detta gäller exempelvis bedömningen av i vad mån brist eller fel i funktion är resultatet av felaktig projektering, felaktigt utförande eller förslitning, eller frågor rörande casus efter avlämnandet, värdeminskning etc.
    Det är korrekt, att det är en etablerad uppfattning i byggnadsbranschen att möjligheter föreligger att klandra besiktning på grund av brott mot de s. k.  instruktionella reglerna i AB 72, exempelvis vid underlåtenhet från besiktningsförrättarens sida att kalla båda parter till besiktning, vid jäv mot besiktningsförrättare som utsetts av parterna gemensamt etc. (Jfr möjligheterna att klandra skiljedom.)
    Björklund synes hävda att en försumlighet från besiktningsförrättarens sida att i besiktningsutlåtandet upptaga brist eller fel, som bort märkas och upptagas, skulle kunna utgöra brott mot en underförstådd instruktionell regel. Denna försumlighet skulle enligt Björklund i sådant fall ge beställaren rätt att klandra besiktningen. BKK delar inte denna uppfattning utan anser att frågan om underlåtenhet att upptaga brist eller fel i ett besiktningsutlåtande inte avser formalia utan utgör en materiell fråga, som ej kan bli föremål

 

410 Besiktningens rättsverkanför prövning genom klandertalan. Härutöver må vidare endast framhållas att Björklunds uppfattning strider mot både ordalydelsen i AB 72 7 kap. § 20 och praxis i branschen. BKK anser att den valda ordningen är lämplig och ändamålsenlig.
    Att ovanstående bemötande endast berör besiktningens rättsverkningar betyder inte att BKK delar de uppfattningar som Björklund i övrigt gett uttryck för i sin artikel.
    För tolkningen och tillämpningen av AB 72 vill BKK hänvisa till Motiv AB 72 samt till den av kommittén utgivna Handledning för entreprenadbesiktning.
 

Hans Ekman