488 Anders ThunquistOLLE HELLBERG. Juridikordbok. Fransk-svensk och svensk-fransk, med begreppsförklaringar. Sthlm 1983. Norstedts. 102 s.
Enligt förlagets baksidestext är ordboken avsedd att vara ett hjälpmedel för bl. a. banker, företag och handelskamrar. Den uppges vara en förbättrad och väsentligt kompletterad utgåva av arbetet Franska juridiska termer från 1970. Författaren är enligt förlaget förvaltningsjurist med många års tjänst utomlands, varunder han fatt bred erfarenhet av internationella juridiska ärenden. I förordet avges reverenser till skilda auktoriteter som författaren haft förmånen att konsultera.
Resultatet är en besvikelse.
Att bokens undertitel anger förekomsten av särskilda "begreppsförklaringar" är missvisande, om därmed åsyftats något substantiellt utöver de sedvanliga översättningarna i de flesta i Sverige tillgängliga ordlistor och ordböcker. I vart fall torde användaren ha ett högst begränsat utbyte av förklaringar av exempelvis följande slag avseende adoption plénière, adoption simple, adultération desituation de famille, ayant-cause: "stark adoption", "svag adoption", "förvanskning av familjeställning", "successor i ensamrätt".
På grund av bokens ringa omfång får naturligtvis urvalet av termer stor betydelse. Författarens urvalsprinciper är klart och tydligt mycket dunkla. Praktiskt verksamma affärsjurister hör uppenbarligen till dem som förutses komma att ha särskild nytta av ordboken. Hos den kategorin tillfredsställs möjligen kuriositetsintresset av översättningar av ord som "statare", "sköldemärke", "kumulerad kyrklig egendom", "laga skifte", "bodmeri", "dana arv", "klosterprior", "katolsk andlig som bereder målen inför kyrklig domstol", "dagtingan", "hallstämpel", "sekretera" (i betydelse anbringa sig ill) osv. Andra termer beskriver visserligen inte rena anakronismer men har inte någon speciell juridisk associationskrets: "regnvatten", "åskregnvatten", "källvatten" (felöversatt), "isbrytare", "ishinder", "israpport", "bojhyra", "Greenwich mean-time", "äldste befälhavare inom rederi" etc. Exemplen kan också mångfaldigas på ord vars franska motsvarigheter tillhandahålls i vilket skollexikon som helst: "egentligen", "oaktat", "tidigare", "i övrigt", "biljett", "blad", "sjukdom", "värde", "förr i världen" osv.
Följande är däremot exempel på ord som saknas, trots att de måste betraktas som centrala inom de ämnesområden som representeras i boken: "ägarförbehåll", "återvinning" (i konkurs), "bevisbörda", "obestånd/insolvens", "säkerhetsåtgärd", "företagsinteckning", "immunitet", "löpande", "förvärvstitel", "hembud", "denuntiation", "protest", "omsättning" (med flera betydelser), "leasing/factoring", "taxering", "skatteflykt", "kvittning","koncern", "valuta", "remburs", "rattonykterhet/rattfylleri".
Svårförklarliga inkonsekvenser förekommer. Sålunda upptas "kalenderdygn/kvartal/månad" men ej "kalenderår", "indispositiv" men inte "dispositiv". En del termer berör arbetsmarknaden. Därvidlag redovisas "blockad"och "bojkott" men inte "strejk" och "lock-out", "arbetslöshet" men inte "sysselsättning", "lön" men inte "löntagare" etc.
Av förordet framgår att författaren haft ambitionen att inarbeta olika miljövårdstermer som kommit att brukas i juridiska sammanhang. Ordlistan innehåller det åtminstone för anmälaren okända substantivet "förgöring" men inte de i miljövårdsdebatten frekventa "upparbetning" och "nedfall".
De rena sakfelen, ekvivokationerna och övriga språkliga dissonanserna är