WOLFGANG FIKENTSCHER. Wirtschaftsrecht. Bd. I. Weltwirtschaftsrecht und Europäisches Wirtschaftsrecht. München 1983. C.H. Beck. 772 s.; Bd. II. Deutsches Wirtschaftsrecht. München 1983. C.H. Beck. 584 s.

 

    Den unikt produktive Münchenprofessorn Wolfgang Fikentscher framlägger i två mäktiga band ett arbete, som har goda anspråk på intresse bland alla jurister, som i någon egenskap befattar sig med det internationella näringslivets — produktionens, varuutbytets och tjänsteprestationernas — rättsliga reglering. "Wirtschaftsrecht", som Fikentscher definierar det, sammanfaller inte med det mer traditionella området "handelsrätt", som ju i de stora kontinentala rättssystemen oftast har sina egna speciella kodifikationer: Code de commerce, Handelsgesetzbuch o. s.v. Det är ingen slump att Fikentscher ägnar betydande skarpsinne och avsevärt utrymme åt avgränsningen av sitt område. I mycket fri översättning kan hans inledande definition återges så:"näringslivsrätt" (mitt försök att träffa rätt, utan att hamna i det på svenska historiskt belastade "näringsrätt") "är inbegreppet av rättsligt betydelsefulla" (m.a. o. inte enbart "rättsliga" i strikt mening) "normer, vilka i form av generella grundsatser och genom allmänna eller speciella ingrepp reglerar friheten att överföra ekonomiska nyttigheter samt tilldelningen av sådana nyttigheter, allt i syfte att inom ramen för ett givet ekonomiskt system tillförsäkra de inom näringslivet verksamma en efter den ekonomiska rättvisan avpassad möjlighet till utveckling och försörjning."
    Definitionen kan låta oroväckande. Den skall emellertid inte förleda presumtiva läsare av Fikentschers magnum opus till att tro, att framställningen är förlagd till en professorlig empyré, fjärran från de ekonomiska och juridiska verkligheter som den internationella samfärdseln utgör. Det skall inte förnekas, att den lärde författaren tar förhållandevis god tid och förhållandevis många sidor på sig för att genom denna och andra begreppsbestämningars. a. s. komma ned till bebodda trakter. Å andra sidan medför dessa ambitiösa teoretiska prolegomena den trots allt högst avsevärda vinsten, att läsaren

 

närmar sig de konkreta regleringsfrågor — av typen "ekonomisk världsordning", "regional ordning" och "nationell ordning" i bredaste mening och dessa olika ordningars rättsliga instrument och uttryck — efter en omsorgsfull förberedelse, som bl. a. innebär att de ideologiska, ekonomiska, rättspolitiska grundproblemen, som eljest lätt kommer bort i den tekniska hanteringen, har introducerats och diskuterats på ett insiktsfullt sätt. Inom denna ram diskuterar Fikentscher olika typer av rättslig reglering — från tullar, trustlagar och immaterialrättslig speciallagstiftning till FN- och EG-konventioner, standardavtal och trafiköverenskommelser. Det sammanhållande perspektivet far hela denna brokiga verktygsbod att framstå som alternativa praktisk juridiska lösningar med olika tekniska och ideologiska för- och nackdelar. Någon djupgående tolkande detalj behandling av de ifrågavarande reglerna kan naturligt nog inte komma i fråga; när det gäller EG:s och Västtysklands regler går författaren dock väsentligt djupare in i de "vanliga" juridiska tillämpningsproblemen. Något idealiskt objekt för sträckläsning tillhandahåller inte Fikentscher. I gengäld bjuder han mycket — både kunskap och tankeväckande diskussion — åt den som vill ge sig tid att umgås försiktigt och återkommande med de två folianterna.
 

Stig Strömholm