HENRI BATIFFOL & PAUL LAGARDE, Droit international privé. 7e éd., tome I, 1981, och tome II, 1983. Paris, Librairie générale de droit et de jurisprudence. 448, 692 s.
    Med det nyligen utkomna andra bandet föreligger den franska internationella privaträttens stora klassiker sedan närmare en mansålder i en helt nyskriven (och typografiskt förnyad) utgåva. Det första bandet innehåller en kortfattad översikt över den internationella privaträttens historia och källor. Ett fylligt avsnitt behandlar, enligt fransk tradition, den franska medborgarskapsrätten och främlingsrätten; först därefter följer den principiella behandlingen av vad som fortfarande kallas "lagkonflikter"; det är inte blott en traditionell term; författarna utgår också från det historiska konfliktperspektivet på den internationella privaträtten. Den andra volymen studerar — likaledes efter traditionella franska indelningsprinciper — lagvalsreglerna i fråga om äktenskap,föräldrarätt, förmyndarskapsrätt, sakrätt, avtal, arv och testamente. Det sista avsnittet ägnas den internationella processrätten (likaledes uppfattad som en uppsättning lösningar av "jurisdiktionskonflikter"). I många stycken kan den franska terminologin och systematiken inom internationell privaträtt te sig ålderdomlig (och präglad av ett starkt nationalistiskt synsätt); dess inflytande såväl historiskt som aktuellt (inte minst inom EG) gör emellertid att Batiffols nu moderniserade klassiker har utomordentligt stort intresse för var och en som vill förstå den internationella privaträtten i ett bredare internationellt perspektiv än det svenska och nordiska.


S.S.

 

THOMAS MORAWETZ. The Philosophy of Law. An Introduction. New York och London 1980. Macmillan's. 238 s.

 

Morawetz' rättsfilosofi är en enkel, "rak" och just därför nyttig lärobok i rättsfilosofi. Den bygger enligt författarens egna uppgifter på föreläsningar på grundnivån. Några stora nyheter eller originella egna bidrag framför inte författaren; i gengäld är hans redovisning av dominerande idéer och teorier i den anglo-amerikanska världen mönstergill, intressant inte minst genom sina luckor. Rättsteori är inte, tvärtemot vad som kunde förmodas, en övernationell hantering. Vad som är sant i Frankfurt är inte ens ett dåligt skämt i New Haven, Connecticut; det är därstädes helt obekant.


S. S.

 

EUGEN ULMER. Urheber- und Verlagsrecht. 3:e nybearb. uppl. Berlin-Heidelberg-New York 1980. Springer-Verlag. 610 s.

 

    "Klassisk från utgivningsdagen" är ett omdöme man bör spara för de allra yppersta böckerna. Det har emellertid med ovanlig enhällighet ansetts vara ett välmotiverat

 

Litteraturnotiser 495omdöme i fråga om Ulmers stora upphovs- och förlagsrättsliga handbok, vars första upplaga utkom 1951; den andra följde 1960 och fick på väsentliga punkter mycket stor betydelse för 1965 års tyska lagstiftning på området. Den tredje upplagan är i sina grundritningar oförändrad — kanske hade det varit möjligt att i de inledande delarna gå hårdare fram med att rensa ut en del äldre teoribildning — men författaren, som tagit aktiv och ledande del i arbetet på att bemästra de allt svårare tekniska problem som satelliter, videokassetter och en sofistikerad reproduktionsteknik ställer, visar samma suveräna handlag och välavvägda omdöme även i de nytillkomna avsnitten. Boken har förblivit en klassiker i god mening och lär länge så förbli.


S. S.