PERRINE MARÉE, Nouveaux développements de la responsabilité du fait des produits en droit américain. Préface de André Tunc. Paris 1985. Edition Economica. 226 s.

 

1. Den som vill tränga in i en annan stats rättsregler på ett särskilt område kan visserligen i bästa fall¹ finna adekvat litteratur. Men i den mån denna är författad av det främmande landets egna experter, tvingas sökaren ofta konstatera att läsningen inte ger full utdelning. Verken är skrivna för de inhemska juristerna. Mycket förutsätts bekant. En särskild rättstradition, invävd i framställningen, har inte behövt redovisas närmare, och detsamma kan gälla andra speciella förhållanden.
    En utväg kan då vara att ta del av ett arbete, vars upphovsman kommer från ett tredje håll. Utförligare förklaringar, som underlättar förståelsen av det aktuella landets rättsregler, kan här återfinnas.
    2. Inte minst hos svenska företag som bedriver export till USA har länge funnits en önskan att få närmare kunskaper om produktansvarets innehåll och uppbyggnad därstädes. Rådfrågas amerikanska källor är utgångsläget inte det bästa. Det finns visserligen en oerhörd mängd publikationer i ämnet, men dessa lider vanligen av den svaghet som just nämnts. De är skrivna med tanke på den inhemska läsekretsen och förutsätter mycket bekant. Härtill kommer att den amerikanska skadeståndsrätten i stora delar är tämligen svårsmält. Den innehåller konstruktioner och rättsinstitut, som kan sakna direkt motsvarighet hemma.²

 

¹ Jfr. B. W. Dufwa, SvJT 1985 s. 750.

² Hit hör för Sveriges del exempelvis punitive damages (ett slags straffskadestånd, jfr.B. W. Dufwa, SvJT 1984 s. 483), class actions (se härom närmare H. Rundegren, Certified questions, class actions, multi district litigation — studier i amerikansk processrätt, SvJT 1984 s. 443 ff), doktrinen om collateral estoppel (hinder mot att i ny process än en gång åberopa tidigare bedömd invändning, exempelvis om att produkten inte varit defekt, se Marées nu anm. verk s. 15 ff) samt the collateral source rule (avräkning från skadeståndet med vad den skadelidande erhållit från annat håll sker ej,jfr. a. a. s. 26). 

    En möjlighet är då att göra som nyss sagts och vända sig till framställningar, skrivna av specialister från ett tredje land. Det finns ett par tyska monografier som är utmärkta instrument av detta slag, den ena från 1975³, den andra från 1986.⁴ Ett franskt arbete⁵ förtjänar särskild uppmärksamhet i sammanhanget. Det är skrivet av Perrine Marée, utgivet 1985 och har titeln Nouveaux développements de la responsabilité du fait des produits en droit américain. Som framgår av namnet är verket inriktat på utvecklingen under senare tid av produktansvaret i USA. Genom att vara författat av en jurist från ett annat land än det som är föremål för intresset har det den fördel som nämnts, och som består i att kunna introducera läsaren i många av de speciella förutsättningar som för amerikanen är självklara och därför inte alltid är närmare beskrivna i dennes egen litteratur.
    3. Boken består av tre delar. I en första behandlas bakgrunden: det amerikanska rättssystemet över huvud, det processuella förfarandet, advokatväsendets betydelse samt den allmänna skadeståndsrätten. Den andra delen angårde positiva rättsregler som finns om produktansvar i USA. Den tredje gäller reformarbetet på området.
    Rättspolitiska synpunkter finns det gott om, men Perrine Marée ger ej någon mera konsekvent bearbetning av dessa förrän i bokens sammanfattning. Hon räknar med tre funktioner hos skadeståndet: reparationen, preventionen och riskspridningen. En av André Tunc i dennes verk La responsabilité civile upptagen fjärde, innebärande att medborgarna skall ha en garanti för rätten till ersättning, anses ingå i dessa tre.⁶
    Författarinnan efterlyser — i tuncsk anda — "un nouveau régime".⁷ Denna tänkta nya ordning är emellertid mycket allmänt beskriven.⁸ Det är svårt att förstå om hon åsyftar en sådan genomgripande ändring av rättsreglerna som André Tunc förordat⁹ eller om hon nöjer sig med en mindre radikal.
    4. Naturligtvis skall man inte överdriva betydelsen från komparativ synpunkt av ett verk som på detta vis skildrar ett annat lands rättsregler; författaren har inte alltid samma kunskaper som de inhemska specialisterna. Men just på produktansvarsområdet är det särskilt värdefullt med hjälp av detta slag. Rättsreglerna är nämligen på det hela taget inte lätta att komma till tals med. Många sökare har med fog suckat över de vanskliga spörsmål som produktansvaret rymmer.
    Till dem som gjort det hör inte minst André Tunc. Vid ett kollokvium rörande produktansvar som ägde rum i Frankrike 1975 underströk han de utomordentliga svårigheter som också är förbundna med komparativa studier på detta område. Det var fråga om "une tres grande complication intrinsèque", ämnesområdet var "extraordinairement complexe", ja, "sa comple-

 

³ Wolfgang Frhr. Marschall v. Bieberstein, Die Produktenhaftpflicht in der neueren Rechtsprechung der USA. Frankfurt am Main.

⁴ Peter Hoechst, Die US-amerikanische Produzentenhaftung. Köln, Berlin, Bonn, München.

⁵ Av artiklar på franska språket kan nämnas ett belgiskt bidrag från 1980: D. Struyven, Nouvelles orientations en matière de responsabilité du fait des produits défectueux aux U.S.A., Revue de droit international et de droit comparé (Bryssel) 1980, s. 83 ff.

⁶S. 181 n. 11. Jfr härom B. W. Dufwa, SvJT 1984 s. 487.

⁷ S. 184.

⁸ S. 184 f.

⁹ Om denna, jfr B. W. Dufwa, SvJT 1984 s. 478 med vidare hänvisningar.

 

xité est impressionnante".¹⁰ Tunc, forskaren med det djupa allvaret och den äkta kärleken till rättsvetenskapen och därför med så många hängivna lärjungar, kan ett decennium senare konstatera att en av dessa, Perrine Marée, gjort en betydande insats för att underlätta förståelsen av produktansvaret i USA. Och sättet på vilket det skett kan knappast ha lämnat honom oberörd. I frågans form ger henne i bokens förord det kanske bästa omdöme som kan tänkas: "Exposer agréablement une matière difficile, n'est-ce pas du grandart?"
    Magister dixit.
 

Bill W. Dufwa

 

¹⁰ Rapport de synthèse général. Ur La responsabilité des fabricants et distributeurs. Colloque organisé les 30 et 31 janvier 1975 par l'U.E.R. de droit des affaires del' Université de Paris 1. Paris 1975. S. 405 f.