Lagstiftningen i riksdagen våren 1987
I nedanstående översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som behandlats vid riksmötet 1986/87 under våren 1987. Liksom i tidigare översikter av samma slag har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts särskilt intressera SvJT:s läsekrets. Skatte- och tullagstiftning förbigås praktiskt taget helt. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft; ikraftträdandet har i de flesta fall skett den 1 juli 1987. Hänvisning till Svensk författningssamling avser 1987 års samling.

 

Offentlig rätt
Vissa bestämmelser i regeringsformen och riksdagsordningen om handläggningen av förhandlingsfrågor för arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter har upphävts eller ändrats. I sammanhanget har också gjorts en lagteknisk justering som gäller försäkran om tystnadsplikt vid utrikesnämndens sammanträden. Ändringen i regeringsformen är antagen såsom vilande (SFS 50).
    Efter en ändring av bestämmelserna om val av justitieombudsmän i 8 kap.10 § riksdagsordningen kan numera val av ombudsman gälla från viss senare tidpunkt än valtillfället (SFS 60).
    Riksdagen har genom en ändring i riksdagsordningen beslutat att under riksmötet 1987/88 fortsätta försöken med vissa nya inslag i riksdagens arbetsformer bl. a. såvitt gäller frågeinstitutet (SFS 723).
    Genom ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier, som trätt i kraft den 15 oktober 1987, har det statliga partistödet utökats. Det utgår nu med ett grundstöd om 4174000 kr. och ett mandatbidrag om 239000 kr per år. Härtill kommer tilläggsstöd om 11 650 kr per mandat till parti som är företrätt i regeringen och om 17 450 kr. per mandat till övriga partier (SFS 876).
    Vid behandlingen av vissa frågor om ledning av den statliga förvaltningen har riksdagen bl. a. beslutat om utökning av riksdagens revisorers och riksrevisionsverkets granskningsrätt till att omfatta även sådan statlig verksamhet som bedrivs i bolags- eller stiftelseform. Regler härom har tagits in i två nya lagar, nämligen dels en lag med instruktion för riksdagens revisorer och dels en lagom riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser. Den utvidgade granskningsrätten har föranlett ändringar i sekretesslagen. I samma ärende har beslutats om förflyttningsskyldighet för visstidsförordnade verkschefer. Samtidigt har införts en möjlighet att i förtid skilja en visstidsförordnad chef för ett statligt affärsverk från sin tjänst om det är nödvändigt av hänsyn till verkets bästa. Regleringen har upptagits i lagen om offentlig anställning (SFS 518 ff).
    Försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse har utvidgats. De s. k. frikommunerna får i fortsättningen — till utgången av år 1988 — själva ge tillstånd till viss förskole- och fritidsverksamhet, bingospel och andra lotterier samt motorsportbanor och vissa skjutbanor. Regleringen har gjorts i en lag om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen, en lag om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen och en lag om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen. I sammanhanget har ett antal kommunalrättsliga lagar upphävts genom en lag om upphävande av fyra lagar på det kommunala området (SFS442 ff).

 

Lagstiftningen i riksdagen våren 1987 621    Riksdagen har antagit följdlagstiftning till den nya plan- och bygglagen (om denna, se SvJT, 1987 s. 146 f). Härigenom har bl. a. ett stort antal lagar samordnats. Samordningen rör i första hand regler för sammanvägning av olika anspråk på användning av mark- och vattenområden. Hushållningsreglerna i naturresurslagen skall i fortsättningen tillämpas av kommunerna bl. a. vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked enligt plan och bygglagen. De skall också tillämpas i ärenden enligt bl. a. vattenlagenmiljöskyddslagen och naturvårdslagen. Vidare har riksdagen beslutat om vissa ändringar som rör kommunernas ersättningsansvar vid upphävande eller ändring av vissa äldre planer och om ett enhetligt sätt att enligt olika lagar beräkna kvalifikationsgränsen för ersättning vid vissa typer av intrång. Dessa ändringar rör bl. a. expropriationslagen och naturvårdslagen. Regeringen har slutligen genom en ändring i naturvårdslagen getts möjlighet att till kommunerna delegera rätten att besluta om inrättande av nya naturreservat och naturvårdsområden (SFS 122 ff).
    Plan- och bygglagen har vidare ändrats så att rätten att uppföra komplementbyggnader, s.k. friggebodar, till småhus och rätten att vidta vissa andra bygglovfria åtgärder i princip kvarstår oavsett innehållet i äldre och nya planbestämmelser. Samtidigt har vissa justeringar gjorts i reglerna om rättegångskostnader i gatukostnadsmål (SFS 246).
    Riksdagen har genom en ändring i naturresurslagen undantagit Strängsforsen i Klarälven från utbyggnad (SFS 247).
    Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om avgift för innehav av televisionsmottagare. Ändringen innebär att avgiften fr. o. m. den 1 juli 1987 höjts från 177 till 189 kr. per kvartal; tilläggsavgiften för färg-TV är oförändrad 40 kr. per kvartal (SFS 233).
    I samma lagstiftningsärende har lagen om rundradiosändning av finländska televisionsprogram getts fortsatt giltighet till utgången av år 1988 (SFS 236).