Familjerätt m. m.
Riksdagen har fattat beslut om en äktenskapsbalk, som skall ersätta den nuvarande giftermålsbalken. Gällande regler i giftermålsbalken om äktenskapsingående och upplösning och om makars underhållsskyldighet har arbetats in i den nya balken i huvudsakligen oförändrat skick, samtidigt som nya regler införts i fråga om makars egendom. Vidare har gjorts vissa ändringar i ärvdabalken och antagits en ny lag om sambors gemensamma hem.
    Ändringarna i äktenskapslagstiftningen innebär flera nyheter i fråga om bodelning mellan makar. Möjligheterna att frångå huvudregeln om hälften delning vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad vidgas genom att den allmänna jämkningsregel som finns för närvarande ges ett något utökat tillämpningsområde framför allt när det gäller kortvariga äktenskap. Vidare förenklas de s. k. vederlagsreglerna, vilka vid bodelningen ger en make kompensation i vissa fall då den andra maken har minskat sitt giftorättsgods. En nyhet är att enskild egendom skall kunna dras in i bodelningen, om makarna är överens om det. Egendomen skall i så fall behandlas som giftorättsgods. Lagstiftningen innehåller också en regel om jämkning av äktenskapsförord.
    Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall i fortsättningen kunna förrättas inte bara som nu när äktenskapet har upplösts utan även dessförinnan när ansökan har gjorts om äktenskapsskillnad. Vidare ersätts det nuvarande institutet boskillnad av en möjlighet att förrätta bodelning under pågående äktenskap efter anmälan till domstol. Till skillnad från vad som gäller för närvarande skall en sådan bodelning dock inte medföra att makarnas egendom blir enskild.
    Kravet på äktenskapsförord avskaffas när det gäller gåvor mellan makar. Sådana gåvor skall i fortsättningen bli gällande mellan makarna enligt allmänna regler eller genom att gåvan registreras hos domstol. För att gåvan skall bli gällande mot givarens borgenärer krävs dock alltid registrering. Äktenskapsförord skall i fortsättningen användas endast vid avtal om egendomsordningen i äktenskapet.
    Möjligheterna för en make att i samband med äktenskapets upplösning få överta den andra makens bostad utvidgas till att omfatta alla former av bostäder och skall gälla oavsett om bostaden är giftorättsgods eller enskild egendom på grund av äktenskapsförord. Nuvarande behovs- och skälighetsprövning skall alltjämt gälla. En nyhet är att en make på motsvarande sätt skall ha möjlighet att efter en behovs- och skälighetsprövning få överta bohag som tillhör den andra maken och som har begagnats gemensamt i hemmet.
    Vid bodelning med anledning av en makes död skall en särskild jämkningsregel gälla till förmån för den efterlevande maken. Enligt denna regel får efterlevande make rätt att bestämma att vardera sidan som sin andel vid bodelningen skall behålla sin egendom.
    Ändringarna i ärvdabalken innebär att en make vid den andra makens död skall ta arv efter denne framför makarnas gemensamma bröstarvingar. Laglottsinstitutet behålls men ges den konstruktionen att bröstarvingarna får rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur dör. Den efterlevande maken förvärvar egendomen efter den först avlidna maken med fri förfoganderätt om det finns efterarvingar.

 

    En annan nyhet är att den nuvarande s. k. basbeloppsregeln vid bodelning i 13 kap. 12 § andra stycket giftermålsbalken förs över till ärvdabalken där den ges karaktären av en garantiregel. Samtidigt utvidgas tillämpningsområdet för basbeloppsregeln genom att den blir tillämplig också när det finns barn till den avlidne som är under 16 år och inte är barn även till den efterlevande maken.
    Om det vid den efterlevande makens död finns arvingar enbart efter den först avlidna maken, skall dessa ärva hela boet i stället för som för närvarande endast halva boet.
    Den nya lagen om sambors gemensamma hem innebär att när ett samboförhållande upplöses samborna far en giftorättsliknande rätt till delning av sådan egendom i det gemensamma hemmet som har anskaffats för gemensamt begagnande. Huvudregeln är alltså att denna egendom delas lika mellan dem. Denna huvudregel kan dock — på samma sätt som för makar — frångå som en likadelning skulle framstå som oskälig. För sådana sambor som önskar hålla isär sina ekonomiska förhållanden öppnas en möjlighet att avtala om att lagens delningsregler inte skall gälla i deras samboförhållande.
    Sambo far vidare rätt att överta inte bara den andra sambons bostad utan också dennes bohag. Denna rättighet får i huvudsak samma utformning som för makar.
    I fall då ett samboförhållande upphör genom den ena sambons död skall den efterlevande sambon alltid ha rätt att erhålla så mycket av den egendom i det gemensamma hemmet som har anskaffats för gemensamt begagnande —så långt egendomen räcker - att dess värde motsvarar två gånger basbeloppet (SFS 230 ff).
    Den nya lagstiftningen har föranlett ett stort antal följdändringar i andra författningar. Ändringarna är i huvudsak av teknisk natur. Ändringar av saklig beskaffenhet har dock gjorts i bl. a .försäkringsavtalslagen. Lagens regler om jämkning av förmånstagarförordnanden har såväl förenklats som anpassats till den nya äktenskapslagstiftningen. Ändringarna innebär att ett förmånstagarförordnande skall kunna jämkas till förmån för efterlevande make och bröstarvingar om en tillämpning av förordnandet skulle leda till oskäliga resultat. En särskild jämkningsregel införs för det fallet att försäkringstagaren vid sin död låg i skilsmässa eller var skild utan att det gjorts bodelning. Den efterlevande skall då ha rätt till jämkning för att fa ut sin bodelningsandel. Rätten att påkalla jämkning enligt de nya reglerna skall preskriberas ett år efter det att bouppteckning har avslutats eller dödsboanmälan gjorts. I försäkringsavtalslagen har också intagits en bestämmelse om att ett förmånstagarförordnande till make skall anses förfallet om makarna låg i skilsmässa vid försäkringstagarens död. Slutligen skall de nya jämkningsreglerna också gälla i fråga om olycksfalls- och sjukförsäkringar.
    Äktenskapsbalken, sambolagen, ändringarna i ärvdabalken samt följdändringarna träder i kraft den 1 januari 1988. Vid ikraftträdandet blir den nya lagstiftningen i princip tillämplig i sin helhet även på bestående äktenskap och samboförhållanden. Undantag görs dock för äktenskap som har ingåtts före år 1921, för vilka den äldre giftermålsbalken i huvudsak gäller även i fortsättningen.
    Undantag görs också för de fall när talan om äktenskapsskillnad väckts eller den ena maken avlidit före ikraftträdandet. I dessa fall tillämpas äldre rätt fortfarande. Aven i fråga om sambolagen gäller att de nya reglerna inte

 

skall tillämpas när samboförhållandet har upphört före ikraftträdandet (SFS 788 ff).
    Genom en lag om homosexuella sambor har reglerna i lagen om sambors gemensamma hem liksom reglerna i vissa andra lagar gjorts tillämpliga även då två personer lever tillsammans i ett homosexuellt förhållande. Lagen träder i kraft den 1 januari 1988 (SFS 813).