Trafikrätt
Ändringar har beslutats i väglagen och lagen om enskilda vägar. Ändringarna innebär att väglagstiftningen samordnas och anpassas till plan- och bygglagen och lagen om hushållning med naturresurser. Ändringarna i väglagen innebär vidare att vissa beslutsbefogenheter förs över från länsstyrelserna till väghållningsmyndigheterna (SFS 459 f).
    Riksdagen har antagit en lag om fritidsbåtsregister. Segelbåtar och motorbåtar, vars skrov har en största längd av minst 5 meter skall registreras. Även mindre båtar skall registreras om de drivs med motor, vars effekt överstiger 10 kilowatt (ca 14 hästkrafter). Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling och skall finansieras genom en årlig avgift för varje registrerad båt.
    I lagstiftningsärendet har gjorts ändringar också i sjölagen, lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m. och lagen om flyttning av fartyg i allmänhamn. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1988 (SFS 773 ff).

 

Socialrätt
Riksdagen har antagit en lag om kriterier för bestämmande av människans död. Lagen innebär att hjärnrelaterade dödskriterier införs. Enligt lagen skall vid tillämpning av bestämmelser i lag eller annan författning som tillskriver en människas död rättslig betydelse gälla att en människa är död när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Samtidigt har beslutats en viss skärpning av transplantationslagen främst för de fall då det råder oklarhet om den avlidnes inställning till ingreppet. Presumtion blir då i fortsättningen mot transplantation, medan den enligt gällande regler i sådana fall är för transplantation. Båda lagarna träder i kraft den 1 januari 1988 (SFS 269 f).
    Riksdagen har beslutat en särskild lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner m. m. Lagen innebär att ett tilläggsbelopp om 400kr. läggs till basbeloppet (24 100 kr. för år 1987) när bl. a. pensionsförmåner, livränteförmåner och bidragsförskott skall beräknas. En motsvarande uppräkning på studiestödsområdet har beslutats genom en lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel m. m. Båda lagarna har getts begränsad giltighetstid till utgången av år 1987. Därefter skall enligt ett annat riksdagsbeslut reglerna för beräkning av basbeloppet ändras så att tilläggsbeloppet på 400 kr. räknas in i underlaget för de basbelopp som skall fastställas för år 1988 och framåt. Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring skall därför vara

 

24 500 kr. med de förändringar som prislägesändringar kan föranleda (SFS 205, 297 och 368).
    Genom en ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension har riksdagen beslutat att det fr. o. m. den 1 januari 1988 skall vara en skyldighet för varje kommun att utge kommunalt bostadstillägg. Samtidigt har det s. k. taket för den del av tillägget som berättigar till statsbidrag höjts. Detta innebär att statsbidrag kommer att kunna utges med 25 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 men inte 1 500 kr. för en ogift pensionär och 1 650 kr. för makar (SFS 207).
    De hittillsvarande ekonomiska stödreformerna timstudiestöd och dagstudiestöd inom vuxenutbildningen har genom riksdagens beslut slagits samman till en stödform, ett korttidsstudiestöd. Stödformen är timrelaterad och skall kunna utges under sammanlagt 240 timmar under ett år. Sammanhängande studieperioder får inte överstiga tio dagar. Vid cirkelstudier skall korttidsstödet utgå för varje timme som medför förlorad arbetsförtjänst. Vid samverkanskurser på folkhögskola skall stödet utgå för minst åtta timmar per dag. Ersättningen per timme har bestämts till 44 kr. Reformen har beslutats genom ändringar i studiestödslagen med följdändringar i semesterlagen, lagen om socialavgifter, taxeringslagen och kommunalskattelagen (SFS 303, 293 ff).
    Ett nytt sätt att beräkna sjukpenning och tillfällig föräldrapenning förförsäkrade, vilkas sjukpenninggrundande inkomst (SGI) helt eller delvis utgörs av inkomst av anställning, har beslutats av riksdagen. Samtidigt har beslutats att den hittillsvarande regeln att sjukpenning inte utges för insjuknandedagen ("karensdagen") skall slopas för alla sjukpenning försäkrade.
    De nya reglerna träder i kraft den 1 december 1987 och återfinns i lagen om allmän försäkring, lagen om ersättning till smittbärare och lagen om arbetsskadeförsäkäring (SFS 223 ff).
    Riksdagen har beslutat att varje tandläkare, som ett skydd för patienterna, skall vara ansluten till en patientförsäkring som täcker kostnaderna i särskilt av regeringen angivna fall för behandlingar som behöver göras om. Bestämmelsen har tagits in i lagen om allmän försäkring (SFS 265).
    Genom ändring i lagen om begränsning av läkemedelskostnader, m. m. har beslutats att patientens kostnad för inköp av läkemedel skall vara högst 60 kr. förvarje inköpstillfälle. Kostnaderna därutöver betalas av sjukförsäkringen (SFS 267).
    Riksdagen har beslutat om höjning av vissa socialavgifter fr. o. m. den 1 januari 1988. Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare höjs med 0,8 procentenheter till 10,10 % av avgiftsunderlaget och egenavgiften till sjukförsäkringen med 0,3 procentenheter till 9,60 %. Arbetsskadeavgiften höjs med 0,3 procentenheter till 0,9 % av avgiftsunderlaget. Arbetsmarknadsavgiften slutligen höjs med 0,154 procentenheter till 2,16 %. Ändringarna har vidtagits i lagen om socialavgifter (SFS 266).
    I fråga om socialavgifter har riksdagen också beslutat att arbetsgivaravgifter skall tas ut på de bidrag en arbetsgivare lämnar till en s. k. vinstandelsstiftelse, d. v. s. en stiftelse till vilken ett företag lämnar medel för att tillgodose de anställdas ekonomiska intressen. Den anställde skall samtidigt tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst för sin andel under det år då bidraget lämnas. Ändringarna, som träder i kraft den 1 januari 1988, berör lagen om socialavgifter, lagen om allmän försäkring, uppbördslagen och lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring (SFS 567 ff).

 

    Genom ändring i lagen om delpensionsförsäkring har riksdagen beslutat att delpensionen höjs från 50 % till 65 % av den försäkrades pensionsunderlag (SFS 202).
    Även vissa andra ändringar har beslutats med avseende på delpensioneringen. Ändringarna innebär i sammanfattning bl. a. följande.
    Allt arbete som en uppdragstagare utför har i delpensionshänseende jämställts med arbete som anställd under förutsättning att uppdragsinkomsten utgör inkomst av tjänst i skattemässigt hänseende. Detta innebär bl. a. att uppdragstagaren skall minska sin arbetstid med minst fem timmar per vecka och inte som tidigare med minst hälften. Möjligheten att få delpensionen beräknad med bortseende från mindre bisysslor har vad gäller anställda och uppdragstagare begränsats till att avse bisysslor i form av rörelse eller jordbruk och vad gäller egen företagare till uppdrag eller anställning vid sidan av huvudsysselsättningen. Vidare måste i fortsättningen begäran om bortseende avse samtliga bisysslor och årsinkomsten understiga ett och ett halvt basbelopp.
    Beräkning av pensionsunderlaget skall i fortsättningen ske med utgångspunkt från pensionspoängen för de sista fem åren före arbetstidsminskningen. De två sämsta poängåren räknas bort och därefter beräknas inkomsten före arbetstidsminskningen till vad som motsvarar den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för övriga tre år. Kravet att en egenföretagare skall lämna intyg från annan person angående sina arbets- och inkomstförhållanden som underlag för sin ansökan om delpension har tagits bort.
    Vid bestämmande av pensionstillskott till ålders- eller förtidspension åt den som är änka skall hänsyn inte längre tas till den änkepension som skulle ha utgivits till änkan, om inte mannen på sin tid hade begärt och fått undantagande från ATP.
    Ändringarna berör bl. a. lagen om delpensionsförsäkring och lagen om pensionstillskott (SFS 364 ff).
    Lagen om försöksverksamhet inom sjukförsäkringsområdet, som bl. a. ger möjlighet att ersätta merkostnader för resor till och från arbetsplatsen som ett alternativ till sjukpenning, har utvidgats till att omfatta hela landet (SFS 367; jfr SvJT 1985 s. 135).
    Genom ändringar i socialtjänstlagen och lagen om allmän försäkring har införts möjlighet för kommunerna att ta ut ersättning för uppehälle av vuxna personer som erhåller vård eller behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel i behandlingshem eller i familjehem inom socialtjänsten. Sjukpenningen skall inte längre minskas automatiskt vid vård på behandlingshem. Först efter begäran av kommunen skall sjukpenningen minskas som vid sjukhusvård. Ett belopp motsvarande minskningen skall betalas ut till kommunen. Möjligheten för kommunen att uppbära eventuell pension har tagits bort (SFS 376 f).
    Riksdagen har genom ändring i lagen om allmänna barnbidrag beslutat att flerbarnstillägget för det fjärde och de därefter följande barnen från den 1 januari 1988 skall höjas till 160 % av ett helt barnbidrag mot nuvarande 100 %. Höjningen är avsedd att kompensera familjerna för ändrade regler ifråga om bostadsbidrag (SFS 548).
    Riksdagen har beslutat en lag om förbud mot s. k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter. Lagen innebär förbud att för allmänheten anordna sådan tillställning eller sammankomst som är särskilt ägnad att underlätta för besökande

 

att där ha sexuellt umgänge med varandra. Avsikten med lagen, som utgör ett led i åtgärderna för att bekämpa sjukdomen aids, är att komma till rätta med bl. a. de s. k. bastu- och videoklubbarna för homosexuella. Den som bryter mot förbudet skall dömas till fängelse i högst två år eller, om omständigheterna är mildrande, till böter (SFS 375).