Något om förmånsrätt i återvunnen egendom1
Av jur. kand. INGE SIMFORS
1. Inledning
Något som har diskuterats sparsamt i doktrinen är hur egendom, som återvinnes till ett konkursbo, skall behandlas i förmånsrättshänseende. Frågan aktualiseras i första hand beträffande förmånsrätt p. g. a. företagshypotek, men kan även uppkomma vid andra förmånsrätter eller beträffande separationsrätt.
Företagshypoteket intager som säkerhetsform en viss särställning,g enom att det gäller i en kollektiv egendomsmassa. Hypoteksunderlaget kan förändras och säkerheten gäller i den egendom som för tillfället finns hos säkerhetsupplåtaren. Genom att upplåtaren — till skillnad mot vad som normalt gäller vid panträtt — har rätt och möjlighet att överlåta intecknad egendom, kan det vid konkurs bli aktuellt att återvinna överlåtelser av intecknad egendom. Vid återvinningen inställer sig frågan om den återvunna egendomen skall tillföras hypoteksunderlaget eller boets allmänna del.
Motsvarande ställningstagande kan man tänkas bli tvungen att göra även beträffande viss annan egendom. Konkursgäldenären kan ha överlåtit pantsatt egendom, som fanns hos tredje man, varvid förvärvaren uppfyllt förutsättningarna för godtrosförvärv.2 Återvinnesöverlåtelsen, uppkommer frågan vem som skall ha rätt till den återburna egendomen. Problemet kan även uppkomma i fråga om separationsrätt. Gäldenären kan ha överlåtit egendom, vari ägarförbehåll gäller. Har förvärvaren varit i god tro och överlåtelsen därför i och för sig är giltig men på någon grund kan återvinnas, måste det efter återvinning avgöras vem som har rätt till den återvunna egendomen.
Genom företagshypotekslagens tillkomst har problemet fått nya dimensioner. Enligt den nya lagstiftningen har ju hypoteksunderlaget