Ersättning för ideell skada — ett internationellt perspektiv*
av professor CARL MARTIN ROOS
1. En utredning har nyligen tillsatts med uppdrag att se över reglerna om ersättning för ideell skada1. Beslutet har bl. a. föranletts av motioner till riksdagen i frågan. I dessa motioner hävdas bl. a. att de ersättningsbelopp som utgår vid ideell skada i svensk rätt är låga vid en internationell jämförelse. Vid behandlingen av motionerna i lagutskottet ifrågasätts dock om det överhuvudtaget är meningsfullt att göra internationella jämförelser med tanke på de principiella olikheterna mellan skilda rättssystem.2
Såvitt jag känner till saknas det svenskt material som belyser skillnaderna mellan olika länder när det gäller ideell ersättning. Den enda svenska monografin om ideell ersättning berör de internationella aspekterna ganska kortfattat3 och går inte in på frågan om olika ersättningsnivåer. Resultaten från en utländsk undersökning som har publicerats i Sverige ger dock en viss vägledning.4
Med tanke på frågans aktualitet och bristen på relevant information kan det finnas anledning att försöka samla litet belysande uppgifter. De metodiska problemen är stora och en planmässig undersökning skulle bli omfattande och tidskrävande. Den kortfattade framställningen här har till syfte att presentera lätt tillgänglig information om ideell ersättning i olika länder. Jag har inga pretentioner på att ge någon säker eller fullständig bild.
2. Det finns många skäl till att det är så svårt att på ett rättvisande sätt jämföra ideell ersättning i olika rättssystem. Några av dem kan nämnas här:
— Det är svårt att avgränsa ideell ersättning från annan ersättning — begreppsbildningen är oklar.
— Ideell ersättning kan påverkas eller uppvägas av ersättningen för ekonomisk skada.
— Förutsättningarna för att ideell ersättning skall kunna utgå varierar mellan olika länder, liksom de olika ersättningsposter som kan komma ifråga.
— Skadeståndsbeloppen i olika länder kan variera beroende på olikheter i skattereglerna, skillnader i ekonomisk standard etc.
— En jämförelse mellan reglerna i olika länder ger ingen riktig bild av den faktiska tillämpningen.5
3. Begreppsbildningen i skadeståndsrätten innebär som sagt en grundläggande svårighet. Enligt den ideologi som vi är indoktrinerade med ger skadestånd "full ersättning" till den skadelidande. Men detta är naturligtvis en förvillelse. Resonemanget haltar ju redan i och med att skadeståndsposter och skadeståndsnivåer varierar mellan de länder som hävdar den fulla ersättningens ideologi. Framför allt gäller ju, i varje fall vid allvarligare personskador, att den skadelidande aldrig kan bli fullt kompenserad genom ersättning i pengar för den drastiska sänkning av livskvaliteten som skadan innebär. I själva verket rör det sig om en skälighetsavvägning: hur stora skadestånd är rimliga och hur mycket har vi råd med?
Det korrekta måttet på full ersättning är enligt många ekonomer inte skadeståndsnivån utan det vederlag som den skadade hade krävt för att frivilligt utsätta sig för skadan (reservationspriset).6 Detta innebär t. ex. att det inte är praktiskt möjligt att ge full ersättning för de verkligt svåra personskadorna, eftersom ingen frivilligt skulle vilja utsätta sig för sådana hur stor betalning det än var fråga om.
Det nu sagda leder fram till slutsatsen att skadeståndsbeloppen inte ger full ersättning för skador utan utgör närmevärden. Ser man det så är det också naturligt att nivån för full ersättning enligt skadeståndsrätten kan variera från land till land.
4. En annan terminologisk fråga är skillnaden mellan ekonomiskt och ideellt skadestånd. Vi måste lära oss att någon principskillnad mellan dessa bägge typer inte finns! Som ekonomerna ser det är skadeståndet marknadens pris för en personskada och då finns det inte utrymme för några sådana distinktioner.7
Det finns flera omständigheter som talar i samma riktning. Bl. a. finns olika synsätt i olika länder på vad som är ideell ersättning och vad som är ekonomisk. I Frankrike och andra romanska länder kan man se den grundläggande ersättningen för en kroppsskada som integritetskränkning, som kräver ideell kompensation, medan man i andra västländer ser samma situation som en ekonomisk skada där det gäller att ersätta inkomstförlusten.8 Skillnaderna i synsätt har lett till upprörda diskussioner om vad ekonomisk resp. ideell skada "egentligen" är, men någon klarhet har aldrig skapats. Även rättsvetenskapliga författare har av nu antydda skäl haft svårt att förklara skillnaden mellan ekonomiskt och ideellt skadestånd.9
Lösningen är tydligen att någon sådan principskillnad inte finns, men att det naturligtvis står oss fritt att särskilja olika kategorier av skador och ersättningar och beteckna dem som vi önskar. Att det inte finns någon principiell distinktion mellan ideellt och ekonomiskt skadestånd har ju för övrigt hos oss framskymtat i diskussionen kring "olägenheter i övrigt".10 Eftersom gränsen mellan ideell och ekonomisk skada åtminstone delvis är godtycklig, blir det inte alltid rättvisande att jämföra vad som betecknas som ideellt skadestånd i olika länder. En helt korrekt bild kräver att man ser till hela ersättningssituationen. 5. En jämförelse mellan ideella ersättningar i olika länder förutsätter alltså att man tar hänsyn även till ekonomiskt skadestånd. De viktigaste posterna är här ersättning för kostnader och ersättning för inkomstförlust. Det framgår av Paul Szöllösys undersökningar att det är här som de stora skillnaderna finns.11 Ambitionen är i varje land att ge full kompensation för kostnader och inkomstförlust, men beloppen blir förbluffande olika. Åtminstone inkomstförluster borde man kunna beräkna på samma sätt. Men så är det inte. Beräkningsmetoderna skiftar vad det gäller engångsbelopp eller livränta, ekonomisk resp. medicinsk invaliditetsbedömning, hänsynstagande till inflation, räntor m. m. Det är här inte platsen att noggrant analysera dessa frågor. Det räcker att antyda att bakgrunden till de ideella ersättningarna är brokig. Se här Szöllösys jämförelser, där t. ex. en hundraprocentigt invalidiserad 20-årig flicka fick mer än dubbelt så mycket ersättning för future loss i Västtyskland jämfört med i Storbritannien!
En annan komplikation är att ersättningen från socialförsäkring m. m. i vissa länder kumuleras med skadeståndet, medan sådana ersättningar i andra länder avräknas på samma sätt som hos oss.12
Trots alla principiella betänkligheter väljer jag att gå vidare och jämföra enbart ideella ersättningar. När allt kommer omkring är den teoretiska förutsättningen i alla undersökta länder densamma, nämligen att inkomstförluster och kostnader vid en personskada skall kompenseras fullt ut. Och under alla förhållanden är det bättre med en jämförelse som haltar något än ingen jämförelse alls.
6. Vid en jämförelse mellan vad som kallas ideellt skadestånd i olika länder får man som antytts observera att gränsdragningen mellan ideellt och ekonomiskt kan variera. Men man skall också vara medveten om att ideell ersättning inte alltid utgår i samma situationer. Det förutsätts ju att ersättning utgår enligt skadeståndsrättsliga grunder och där kan det skilja sig åt från land till land, t. ex. vid brottsskada eller vid arbetsskada.
Mer betydelsefullt är kanske, att ideell skada i vissa länder endast ersätts om särskilda förutsättningar föreligger. I Finland och Västtyskland fordras sålunda att det finns vållande hos den som har orsakat skadan. Utgår ersättning på grund av enbart det strikta trafikansvaret blir det alltså inte fråga om ideell ersättning.13 I norsk rätt krävs särskilda förutsättningar för att det skall bli tal om ersättning för opreisning.14
7. I de flesta länder är man vaken för behovet av ideell ersättning främst för sveda och värk och lyte och men. I vissa länder finns även poster som svarar mot ersättning för olägenheter i övrigt. I något fall finns också klara regler om ideell ersättning till tredje man, främst till efterlevande för att kompensera sorgen efter den skadade/avlidne.
Metoderna för ersättningens beräkning varierar också från land till land. I många fall finns standardiserade tabeller.
Jag skall här översiktligt presentera reglerna om ideell skada i vissa utvalda länder i relation till de svenska reglerna:15 Norge, Finland, Västtyskland, Frankrike, Storbritannien och USA.
Tabell 1 "Ideella" ersättningsposter i olika länder vid skadestånd och liknande ersättning
| | Norge | Finland | Västtyskland | frankrike | storbritannien | usa |
|---|
| x. särskilda förutsättningar | Grov vårdslöshet el. uppsåt (A) | Endast vid styrkt vållande | Endast vid styrkt vållande | — | — | Grov vårdslöshet och uppsåt (A1) |
|---|
| A. sveda och värk | Opreisning (se x ovan)
| Sveda och värk | Schmerzensgeld
| Pretium doloris | Pain and suffering | Punitive damage (A1) pain and suffering |
|---|
| b. lyte och men | Menerstatning | Lyte och men kosmetiskt men | | Préjudice** esthétique (préjudice juvenile (e) | Loss of amenities and loss of faculty | Loss of amenities and loss of faculty |
|---|
| c. olägenheter i övrigt | ——* | Hjälplöshets-tillägg, klädbidrag | | Préjudice** d'agrément (préjudice juvenile)
| —— | —— |
|---|
| d. tredjemans- skada | —— | —— | —— | Dommage par ricochete | —— | |
|---|
e. reglerings- metod
| Rättspraxis (A) invaliditets- tabeller för yrkesskadeer-sättning är vägledande (B) | Trafikskade-nämndens tabeller är vägledande | I huvudsak rättspraxis. Men tabeller finns | Rättspraxis | Rättspraxis (Courts of Appeal) | Rättspraxis (ofta jury) |
|---|
* löses delvis inom socialförsäkringens ram
** ersätts delvis inom ramen för invaliditetsersättning
8. Några kommentarer till tabell 1. Först vill jag reservera mig för att mindre felaktigheter kan ha insmugit sig. Det material jag bygger på är ganska bräckligt.16
En första iakttagelse är att ersättningsposterna sveda och värk och lyte och men är täckta i samtliga länder. Även om man bara har en form av ersättning, som i Västtyskland, täcks i realiteten samma ekonomiska behov som i de andra länderna. Det behov som svarar mot vår ersättningspost olägenheter i övrigt tycks tillgodoses på olika vägar i olika länder.
Den franska rätten är starkt avvikande med ett annat ideellt-skadebegrepp och med ersättning för de efterlevandes sorg.
Vad regleringsmetoden beträffar ser vi exempel på allt från det nyckfullt verkande jurysystemet i USA till Finlands fasta tabellsystem.17 Ett samspel mellan tabeller och praxis tycks vara det vanligaste men domstolarnas bundenhet vid tabellerna varierar antagligen mellan länderna. Mitt huvudintryck är att bilden är relativt enhetlig. Samma överväganden och samma ersättningsbehov som i vårt land återkommer i ett internationellt perspektiv. De största skillnaderna tycks ligga i att ideell ersättning utgår under olika förutsättningar i olika länder. Det finns ingen riktig gemensam linje när det gäller i vilka fall ersättning skall utgå enligt skadeståndsrättsliga normer resp. beräknas på annat sätt.
9. Mest spännande är naturligtvis en jämförelse av beloppsnivåer för det ideella skadeståndet. Här möter ju alla de metodiska svårighetersom jag redan antytt, inte minst samspelet med andra ersättningar, skattefaktorer m. m. En verklig jämförelse och värdering kräver djupare studier. Men som indikationer på skillnader kan sådana jämförelser vara intressanta. Om vi först ser på en tabell som Szöllösy presenterat på grundval av uppgifter från 1982 blir bilden följande: (Bild 2)18
Man kan här peka på en del viktiga faktorer som nyanserar bilden som tabellen ger. Det rör sig om maximalfall där beloppet hos oss nyligen höjts till 440 000 kr vilket gör ca 150 000 SFR. Dessutom tillkommer olägenhetsersättningen! För dansk del får vi observera att skadeståndsrätten reformerades 1984.
Den andra undersökningen jag vill presentera har utförts av mina elever våren 1987 inom ramen för kursen i ersättningsrätt. Bl. a.
Tabell 2 Från NFT 1983 s. 139 Comparative table of the quantum of damages for non-pecuniary loss in the most severe bodily injury cases
Country Heading(s) of damages (maximum in original currency) Maximum sum awarded (in original currency) Sum converted into Swiss francs*Great Britain Pain & suffering, loss of amenity £ 70000 255 000Germany Schmerzensgeld DM 240 000 205000Belgium Pretium doloris, dommage moral & préjudice esthétique Bfrs. 3 750 000 157000France Pretium doloris 200000Préjudice esthétique150000 Ffrs. 500000 152 000Préjudice d'agrément150 000Austria Schmerzensgeld AS 1000000 120 000Italy Danno morale & dannoalla vita di relazione Lit. 75000 000 116000Switzerland Genugtuung Sfrs. 100 000 100000Norway Mén-erstatning NKr. 300000 94 000Sweden Sveda och värk, lyte & men SKr. 230 000 79000**Netherlands Smartegeld Dfl. 100 000 78000Finland Sveda och värk, lyte & men Fmk 155 000 70 000Spain Daño moral Pta. 1000 000 19000Denmark Svie og smerte, vansir DKr. 50000 12000* Medium exchange rates on 16th August, 1982** In addition on this sum, a compensation of "olägenheter i övrigt" is awarded, which alsocontains elements of non-pecuniary damages.
undersökte man vilken utdelning det blev i fyra länder på fyra trafikskadefall som hämtats från Trafikskadenämnden. Kontakt togs med försäkringsbolag i de olika länderna.19 Resultaten redovisas i tabell 3.
Kommentarer: De finska och norska ersättningarna ligger i 1987 års undersökning genomgående lägre än de svenska. De franska ersättningarna är låga frånsett "maximalfallet"; olikheter i syn på vad som är
Tabell 3 Ideell ersättning i fyra olika trafikskadefall Trafikskador Sverige (SEK) Finland (SEK) Norge (NOK) Frankrike (FRF) Västtyskland (DM) 1. 12%. F 1923 Sveda o. värk 7600 7310 2500invaliditet Lyte o. men 7 500 14 795deltidsarb. Kostn. och —* 10000**22 tim/vecka olägenheter 16 425före skadan 31 525 22105 0 10000 2 500 (SEK 7500)2. 30%. F 1923 Sveda o. värk 8800 17 840invaliditet Lyte o. men 26000 46 000 49900 15 000** 5—6 000Färdolycksfall, Kostn. o.därefter för- olägenheter 30 500tidspension 65 300 63 840 49 000 15000 5-6000 (SEK 18000)3. 75%. F 1959 Sveda o. värk 16200 40060 50000** 75-100000invaliditet. Lyte o. men 150 000 197 720 310 000Övergått från Kostn. o.heltid till olägenheter 110000skyddad verkstad 276200 237780 310000 50000 75—100000 (SEK 300000)4. 100%. F 1952 Sveda o. värk 73100truckförare Lyte o. men 231350 353000 200 000 100—150000före skadan (maxfall) 200 000 +Kostn. o. 200 000olägenheter 67 000397000 305 450 353000 600000 100—150000 (SEK 450 000)* 15% invaliditet krävs** inkomstförlust ersätts med höga belopp
ekonomisk resp. ideell skada kan försvåra jämförelsen.20 I skada nr 1, som är en liten skada, ligger Sverige och Finland över övriga länder. I övrigt är överensstämmelsen mellan de undersökta länderna ganska god.
10. Mina slutsatser blir — med reservationer för de felkällor som kan finnas — följande:
— Ersättningsnivåerna i olika länder skiljer sig avsevärt mellan småskador och stora skador. Därför ger Szöllösys uppställning i tabell 2, som redovisar maximalbelopp, inget rättvisande underlag för en jämförelse.
— De nordiska länderna har ganska likartade ersättningsnivåer.21
— Sverige ligger inte särskilt dåligt till i ett internationellt perspektiv. Som många bedömare funnit är de svenska ersättningsnormerna jämförelsevis mera generösa vid mindre skador än vid större.22
11. Slutligen vill jag tillägga, att en rättvisande jämförelse naturligtvis inte kan ske bara på grundval av de regler som gäller. Det behövs systematiska undersökningar av den faktiska tillämpningen i olika länder för att man skall kunna jämföra de skadelidandes situation i olika rättssystem. Sådana undersökningar måste göras långt mera omfattande än de som åberopats här för att säkra resultat skall kunna nås.23