Nordisk konferens i rättsinformatik den 21—22 september 1989
Ämnet rättsinformatik utgör numer ett obligatoriskt inslag i de juridikstuderandes utbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund. Rättsinformatiken tar upp frågor kring relationen juridik — information, inte minst med avseende på ADB. Det rör sig dels om informationssökning med stöd av ADB m. m. (Rättsbanken etc.), dels om informationsrätt (skyddet av den personliga integriteten, offentlighetsprincipen i ADB-miljö, och så vidare).
    Ett tecken på det ökande intresset för rättsinformatik är de sedan 1984 årligen hållna nordiska konferenserna i ämnet. Den sjätte konferensen avhölls i Oslo den 21—22 september 1989 och arrangerades av Institutt for Rettsinformatikk vid Oslo universitet i samarbete med Stiftelsen Lovdata och Norskforening for jus og edb. Cirka 150 personer, varav ett 20-tal svenskar, närvarande vid konferensen.
    Under konferensens första dag ägnades föredragen åt informationsrättsliga spörsmål. Den i dagarna avgående direktören vid Datatilsynet (motsvarar den svenska datainspektionen) Helg Seip, liksom hans efterträdare, Georg Apenes, talade om personvärnlagstiftningen i Norge och bl. a. Datatilsynets roll i sammanhanget. Jorma Kuopos från Finland presenterade huvudlinjerna i sin doktorsavhandling "The Rule of Law and Computerized Administration of Taxation". Advokaten Per Håkon Schmidt, Danmark, redovisade olika slags rättsligt skydd som förekommer beträffande datorprogram; Schmidt utgick därvid från sin doktorsavhandling "Teknologi og imaterialret". Universitetsstipendiaten Dag Wiese Schartum, Oslo universitet, drog i sitt anförande fram spörsmål kring datorprogrammens rättsliga status inom den offentliga förvaltningen. Ett datorbaserat s. k. expertsystem ("EXITE") fick sin presentation av forskaren Andreas Galtung och civilingenjören Dag Syvert Maesel. Den första dagens anföranden avslutades av Jørgen Karpf, som är knuten till Handelshögskolan i Köpenhamn. Karpf berörde olika slags "juridiska modeller"; fråga är bl. a. hur ett rättsområde skall avgränsas då ett juridiskt problem skall lösas.
    Den andra dagen ägnades åt rättsliga informationssystem. Professorn Knut S. Selmer beskrev utvecklingen av rättsliga informationstjänster i Norge. Jur. dr Peter Blume från Köpenhamns universitet talade om krav och behov avseende juridiska informationssystem. Blume har under våren 1989 disputerat på en avhandling benämnd "Fra tale til data". Professorn och föreståndaren för Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet, Peter Seipel, höll ett anförande om bl. a. den nyligen tillkomna svenska Stiftelsen för rättsinformation. Direktören Lene Engelbrecht gav en presentation av det danska datorbaserade systemet "Retsinformation". Trygve Harvold, direktör, beskrev "Lovdata", dvs. den norska motsvarigheten till "Rättsbanken". Från det norska konsument- och administrationsdepartementet kom expeditionschefen Anne Kari Lande Hasle, som talade om statens ansvar och roll i samband med att (rättsliga) informationssystem organiseras. Konferensen avslutades med en paneldebatt ledd av professorn Jon Bing.
    Den som är intresserad av rättsinformatikfrågor kan vända sig till Svenska Föreningen för ADB och Juridik, c/o Caroline Swartling, Institutet för rättsinformatik, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm. Årsavgiften är för närvarande 150 kr. för fysisk person som icke är student, 40 kr, för studerande och minimum 1 000 kr. för organisationer.


Erik Mosesson