ULLA JACOBSSON, Tvistemål, stencilupplaga 1990, 128 s.
Av Ulla Jacobssons hand föreligger i stencilerat skick en summarisk översikt över tvistemålsprocessen, utgiven i februari 1990 från juridiska institutionen i Lund. Opuset avses att före sommaren komma ut från trycket (Liber). Emellertid förefaller lämpligt att redan nu med några rader fästa uppmärksamheten på det. Fråga är nämligen om en utmärkt instruktiv redogörelse som trots den komprimerade och kortfattade kompositionen — eller kanske tack vare denna — ger läsaren en förträfflig förstahandsinformation i det ifrågavarande ämnet. Denna effekt främjas särskilt av den lyckade avvägning mellan kunskapsstoffets olika delar som Jacobsson företagit och hennes föredömligt lättlästa stil.
Skriften vänder sig, som det nu sagda antyder, till juris studerande och likställda men saknar för den skull inte intresse för en större publik — tvärtom. Nyheterna på rättegångsrättens och specialexekutionsrättens fält är många och omfattande; med den alltmer accelererande takten hos lagstiftningsmaskineriet blir det ständigt svårare att hänga med i svängarna såsom det förväntas av oss fackmän. Varje upplysningsskrift bör hälsas med tillfredsställelse, eftersom ingen av oss behärskar sitt juridiska ämne så fullständigt som han själv i sina sämre stunder kan förledas tro; och hur ofta är ej av nöden att vid undersökning av konkreta rättsliga problem friska upp minnet och börja med studium av de elementära läroböckerna! Jag vill särskilt uttrycka min tillfredsställelse — som säkerligen också kommer att delas av i varje fall våra juridiska ämnessvenner — över att Jacobsson tagit upp civilprocessen till särskild ensam behandling. Det är väl en trolig gissning, att hon ämnar fortsätta med en motsvarande översikt över brottmålsprocessen och kanske även bevisrätten, därvid denna lämpligen behandlas dels i vad den angår civilprocessen och dels straffprocessen. Ordning och reda betyder här inte ordning och leda! I det anmälda aktstycket finns visserligen ett särskilt avsnitt om bevisningen i tvistemål, emellertid, naturligt nog, kortfattat. En separat och bredare framställning över bevisrätten skulle onekligen i och för sig väl försvara en plats och därtill skapa en harmonisk trilogi.
För en nybörjare är det en enligt min mening — och uppenbarligen även enligt Jacobssons — självklar fördel att kunna läsa in ämnet rättegångsrätt styckevis, varvid till en början de två förfarandemodellerna studeras var för sig. En jämförande framställning kan aldrig ge detsamma åt en novis, menar jag. Först den som grundligt behärskar vardera av de bägge procedurerna kan med fördel och med förtjusning avnjuta en mer ingående och konstfärdig komparativ exposé och hämta lärdomar därur.
Efter ett par värdefulla sidor om ”Juridisk metod” finner läsaren — som man kan vänta av en översiktlig framställning — sådana nödvändiga rubriker som parter, rättegångskostnader, de allmänna domstolarna, förfarandet inför domstol och domen; därtill, som sagt, bevisningen och verkställigheten. Det sista förefaller en smula överraskande men beror på att författaren under ”det rättsliga förfarandet” räknar in det avslutande stadium som kan bli nödvändigt inför kronofogden.
Förfarandet i ordinära dispositiva mål, indispositiva mål och FT-mål skildras med ett lyckat grepp på ämnet: det återges i korthet tre rättsfall och läsaren konfronteras på detta sätt med de processuella rättsregler som