Från lagstiftningsarbetet
Lagstiftning i riksdagen hösten 1990
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1990. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 1991. Hänvisning till Svensk författningssamling avser 1990 års samling, där inte annat anges.
Offentlig rätt
Riksdagen har som vilande antagit vissa förslag till ändringar i 8 kap. regeringsformen. Ändringarna innebär utvidgade möjligheter att överlåta föreskriftsrätt till riksdagens myndigheter.
Genom ändringar i tilläggsbestämmelserna till riksdagsordningen har JO-delegationen avskaffats och dess uppgifter övertagits av konstitutionsutskottet i sin helhet. Ändringarna har trätt i kraft den 1 oktober 1990 (SFS 1506).
Riksdagen har beslutat om oförändrade arvoden till riksdagens ledamöter för tiden den 1 oktober 1990 – den 31 december 1991. Detta har skett genom en lag om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen om ersättning m. m. till riksdagens ledamöter (SFS 1417).
Riksdagen har antagit en lag om folkbokföringsregister. I lagen regleras de register för folkbokföringsverksamheten som skall föras med hjälp av automatisk databehandling (ADB). Registrering skall ske i dels ett lokalt folkbokföringsregister för varje lokalt skattekontors verksamhetsområde och dels ett centralt referensregister för hela riket. Lagen innehåller bestämmelser om registrens ändamål, registeransvar, registerinnehåll, terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter och sökbegrepp. Lagen träder i kraft den 1 juli 1991 (SFS 1536 f.).
Riksdagen har vidtagit ändringar i polislagen. Lagändringarna innebär bl. a. att polisstyrelsen ges möjlighet att inrätta polisnämnder för att öka medborgarinflytandet på lokal nivå(SFS 997).
Riksdagen har antagit en ny begravningslag samt vissa ändringar i folkbokföringslagen och lagen om kulturminnen m. m. Den nya begravningslagen bygger huvudsakligen på den nuvarande begravningslagstiftningen, och ersätter sålunda lagen om jordfästning m. m., lagen om gravrätt m. m. och till viss del begravningskungörelsen. Enligt begravningslagen skall stiftssamfälligheterna inom svenska kyrkan ha ansvaret för att det finns allmänna begravningsplatser med särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Enskilda begravningsplatser skall bara få anordnas av trossamfund och stiftelser. Begravningslagen innebär också att en särskild ordning införs för att lösa konflikter mellan de efterlevande i frågor som rör kremering och gravsättning. Vidare slås det fast på ett tydligare sätt än i dag att det är gravrättsinnehavaren som bestämmer om gravvårdar och andra gravanordningar på gravplatsen. Upp-
låtarens begränsande föreskrifter skall utgöra undantag från denna huvudregel. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 april 1991. Bestämmelsen om stiftsamfälligheternas ansvar för den del av begravningsverksamheten som rör andra än medlemmar i något kristet trossamfund skall dock träda i kraft först den 1 januari 1993 (SFS 1144 ff.).
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation och i lagen om försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område. Lagändringarna, som skett inom ramen för det s. k. frikommunförsöket, har till syfte att möjliggöra en nyorganisation för hälso- och sjukvården i Kopparbergs län, den s. k. Dalamodellen (SFS 1169 f.).
Fastighetsrätt
I syfte att anpassa reglerna om villkor för fastighetsbildning till dagens förhållanden på landsbygden har riksdagen beslutat ändringar i fastighetsbildningslagen. Lagändringarna innebär ifråga om fastighetsbildning för jordbruk och skogsbruk en sänkning av det ekonomiska krav på det företag för vilket fastighetsbildning skall äga rum. För att anses lämpad för sitt ändamål skall en jordbruks- eller skogsbruksfastighet ha en sådan storlek, sammansättning och utformning att det företag som skall bedrivas på fastigheten blir ekonomiskt godtagbart. Vid bedömningen av om företaget blir ekonomiskt godtagbart skall de regionalpolitiska intressena beaktas. Hänsyn skall också tas till betydelsen av att vården av natur- och kulturmiljön främjas. I fråga om bostadsfastigheter för permanentändamål innebär lagändringarna att sådana fastigheter som bildas på landsbygden skall kunna inrymma mark för viss näringsverksamhet samt för hobbyverksamhet i form av mindre djurhållning eller mindre odling (SFS 1101).
Riksdagens tidigare beslut om en ny regional statlig förvaltning har föranlett ändringar i ett flertal lagar, bl. a. lagen om arrendenämnder och hyresnämnder, lagen om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället, jordförvärvslagen, lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. Lagändringarna innebär bl. a. att den verksamhet som i dag bedrivs av länsvägnämnderna och lantbruksnämnderna övertas av länsstyrelserna. Detsamma gäller den del av länsbostadsnämndernas verksamhet som avser kommunal bostadsförsörjning. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 1991 (SFS 1482 ff.).
Genom en ändring i jaktlagen har riksdagen beslutat om förlängd tid för registrering av licensområden för älgjakt. Lagändringen innebär att älgjakt får ske enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1994 inom de områden som för 1987 års jakt har registrerats som älgjaktsområde med generell tilldelning (SFS 1094).
Familjerätt
Genom beslut av riksdagen har reglerna om vårdnad och umgänge ändrats. Reformen har föranlett ändringar i föräldrabalken och socialtjänstlagen jämte följdändringar i vissa andra författningar. Lagändringarna innebär bl. a. att kommunerna åläggs en skyldighet att erbjuda alla föräldrar s. k. samarbetssamtal. Domstolen får också möjlighet att initiera samarbetssamtal i pågående mål om vårdnad eller umgänge. Vidare skall
ogifta föräldrar kunna få gemensam vårdnad på ett enklare sätt än i dag, nämligen genom en anmälan till socialnämnden i samband med att faderskapet fastställs. Termen faderskapserkännande byts ut mot termen faderskapsbekräftelse. Den nya lagstiftningen innebär också att gemensam vårdnad kan komma i fråga inte bara om föräldrarna är ense om det utan också om ingen av dem utesluter denna vårdnadsform. För att motverka s. k. umgängessabotage har en regel införts om att domstolen i de fall vårdnaden skall anförtros åt endera föräldern skall fästa avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Reglerna om umgänge kompletteras också med en skyldighet för vårdnadshavaren att lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget. Vidare tas en särskild erinran in i socialtjänstlagen om att socialnämnden även efter det att en tvist om vårdnad eller umgänge har avgjorts skall tillgodose det behov av stöd och hjälp som kan föreligga. Interimistiska beslut skall fortsättningsvis i stället för att avse vårdnaden kunna ta sikte på vem barnet skall bo tillsammans med. Domstolen skall också tillse att vårdnadsutredningar bedrivs med skyndsamhet och vidare skall utredningarna i fortsättningen utföras av en tjänsteman vid socialnämnden och överlämnas till domstolen utan något ställningstagande från nämndens sida. Lagändringarna träder i kraft den 1 mars 1991 (SFS 1526 ff.).
Associationsrätt
Riksdagen har antagit vissa ändringar i aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen, bankaktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar samt i andra författningar. Genom de vidtagna lagändringarna har kraven på att styrelseledamöter, verkställande direktör och andra funktionärer i aktiebolag, ekonomiska föreningar m. m. skall vara svenska medborgare slopats. Vidare har kraven på bosättning i Sverige lindrats (SFS 1295 ff.).
Riksdagen har beslutat att med ytterligare två år förlänga giltighetstiden för den övergångsbestämmelse till lagen om handelsbolag och enkla bolag enligt vilken frågan om gränsdragningen mellan sådana bolag (bildade före ikraftträdandet av lagen den 1 juli 1981) alltjämt skall bedömas enligt äldre rätt (SFS 1105).
Straffrätt
I syfte att åstadkomma delegering av beslutsbefogenheter inom kriminalvården har riksdagen beslutat ändringar i brottsbalken och lagen om beräkning av strafftid m. m. I lagstiftningsärendet har också vidtagits ändringar i lagen om kriminalvård i anstalt och lagen om behandlingen av häktade och anhållna m. fl. Dessa lagändringar innebär bl. a. att sysselsättningsplikten för intagna i anstalt utvidgas till att avse arbetsträning samt att hälso- och sjukvårdspersonal vid häkte — på motsvarande sätt som vid en kriminalvårdsanstalt — utan hinder av eljest gällande sekretess skall kunna lämna uppgift till chefen för häktet om intagen lider av t. ex. HIV-smitta. Vidare innebär ändringarna en skärpning av lagregleringen i fråga om avskildhet under utredning av ett disciplinärende (SFS 1009 ff.).
Processrätt
För att förenkla och förbättra delgivningsverksamheten har riksdagen beslutat ändringar i delgivningslagen, rättegångsbalken, förvaltningsprocesslagen, lagen om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m. samt sekretesslagen. Lagändringarna innebär att domstolarna är skyldiga att noggrannare pröva om delgivning verkligen är påkallad när ett meddelande skall tillställas någon. Vidare skall parter i mål och ärenden under vissa förutsättningar kunna delges genom att brev skickas med posten till den söktes adress utan krav på mottagningsbevis, förenklad delgivning. Delgivning per telefon får också ett utvidgat användningsområde, och sekretessen för hemliga telefonnummer skall kunna hävas i ökad utsträckning om uppgiften behövs för delgivningsändamål. Ytterligare en följd av lagändringarna är att en möjlighet till surrogatdelgivning med arbetsgivare införs samt att möjligheterna till delgivning med en suppleant för en behörig ställföreträdare för en juridisk person utvidgas. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 februari 1991 (SFS 1410 ff.).
En ändring har beslutats i lagen om målsägandebiträde. Lagändringen innebär vidgade möjligheter för brottsoffer att få målsägandebiträde (SFS 999).
Riksdagen har beslutat ändringar i bl. a. jordabalken, rättegångsbalken, lagen om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen), lagen om domstolar i fastighetsmål, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och bostadsrättslagen. Genom den ändrade lagstiftningen skall de mål angående hyra och bostadsrätt som enligt gällande ordning handläggs av fastighetsdomstolarna som första instans numera handläggas av tingsrätterna och prövas i den sammansättning som gäller för vanliga tvistemål. Övriga typer av mål som fastighetsdomstolarna handlägger, bl. a. fastighetsbildningsmål och expropriationsmål, skall även i fortsättningen prövas där (SFS 1127 ff.).
Giltighetstiden för 1952 års lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål har förlängts med ytterligare ett år, dvs. till utgången av år 1991 (SFS 1156).
Konkursrätt
För att underlätta hanteringen av småbelopp i samband med utdelning i konkurs har riksdagen antagit en ändring i konkurslagen. Lagändringen innebär att en borgenär som skall få ut mindre än 100 kr. vid utdelningen inte får någon utdelning utan beloppet fördelas i stället bland övriga utdelningsberättigade borgenärer som inte tillgodosetts fullt ut. Om det finns särskilda skäl skall dock utbetalning av småbelopp kunna ske. I detta sammanhang har riksdagen — med anledning av ett tidigare lagstiftningsärende rörande tiden för överklagande av tingsrätters beslut — beslutat om vissa ändringar i konkurslagens regler om överklagande av beslut. Likartade följdändringar har också genomförts i ackordslagen och lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m. (SFS 1072 ff.).
Trafikrätt
Riksdagen har beslutat en lag om tillfälliga bilförbud. Enligt lagen får regeringen bemyndigande att meddela föreskrifter som ger en kommun rätt att tillfälligt förbjuda person- och lastbilstrafik inom vissa områden i si-
tuationer då luftföroreningarna utgör ett akut hot mot människors hälsa (SFS 1079).
I avvaktan på resultatet av pågående harmoniseringsarbete inom den europeiska gemenskapen har riksdagen beslutat uppskjuta ikraftträdandet av år 1989 beslutade ändringar i körkortslagen, vägtrafikskattelagen, lagen om överlastavgift och trafikskadelagen från den 1 januari 1991 till den 1 januari 1993 (SFS 1194 ff.).
Riksdagen har beslutat en järnvägssäkerhetslag jämte viss följdlagstiftning. Den nya lagen innehåller samtliga bestämmelser som rör säkerheten vid järnvägar, tunnelbanor och spårvägar (SFS 1157 ff.).
Riksdagen har antagit en ändring i lagen om internationell järnvägstrafik. Lagändringen har föranletts av att revisionsutskottet inom den Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik beslutat om vissa ändringar i bihangen till 1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik (SFS 1167). Vidare har riksdagen — med hänvisning till 10 kap. 5 § andra stycket regeringsformen — som vilande antagit en ändring i lagen om internationell järnvägstrafik som innebär att framtida ändringar i fördraget som beslutas av revisionsutskottet automatiskt skall gälla som svensk rätt.
Socialrätt
I syfte att bl. a. åstadkomma en klarare ansvarsfördelning när det gäller service och vård till äldre och handikappade har riksdagen dels vidtagit ändringar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, dels antagit lag om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar och lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Lagstiftningen innebär bl. a. att kommunerna åläggs en skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för dem som behöver det. I kommunernas skyldighet skall också ingå att tillhandahålla servicebostäder, gruppboenden, ålderdomshem och lokala sjukhem. Kommunerna får även en vidgad skyldighet att inrätta dagverksamheter som komplement till annat stöd i det egna boendet. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 1402 ff.).
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om allmän försäkring samt följdändringar i andra författningar. Lagändringarna innebär sänkt kompensationsnivå inom sjuk- och föräldraförsäkringarna. För sjukförsäkringen innebär ändringarna att kompensationsnivån för varje sjukperiod skall vara 65 % för de tre första sjukpenningdagarna och för tid därefter t.o.m. den 90:e dagen 80 %. Först fr.o.m. den 91:a dagen skall kompensationsnivån vara oförändrat 90 %. Lön eller annan avtalsgrundad ersättning som utgår samtidigt med sjukpenning får överstiga sjukpenningnivån med högst 10 %.Kompensationsnivån för tillfällig föräldrapenning skall vara 80 % för de första 14 dagarna per barn och år samt för tid därefter oförändrat 90 %. Lagändringarna träder i kraft den 1 mars 1991 (SFS 1516 ff.).
Genom en ändring i lagen om begränsning av läkemedelskostnader, m. m. beräknas det s. k. högkostnadsskyddet inom sjukvården på ett nytt sätt. Ändringen innebär att kostnadsbefrielse inträder när en person under en 12-månadersperiod har inköpt prisnedsatta läkemedel för eller erlagt
patientavgifter med sammanlagt minst 1 500 kr. Sjukvårdshuvudmannen får dock bestämma ett lägre belopp (SFS1406).
Riksdagen har vidtagit en ändring i studiestödslagen som rör inkomstbegreppet i studiemedelssystemet. Lagändringen, som är en följd av att begreppet sammanräknad inkomst försvinner i det nya skattesystemet, innebär att med inkomst skall i studiemedelssystemet avses den sammanräknade inkomsten av tjänst, näringsverksamhet och kapital (SFS 1356).
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om bostadsbidrag. För hushåll utan barn gäller skilda hyres- och inkomstprövningsregler vid ansökan om bostadsbidrag beroende på om den sökande är yngre eller äldre än 29 år. De beslutade lagändringarna innebär att hushåll utan barn vid ansökan om bostadsbidrag kan välja de hyres- och inkomstprövningsregler som är förmånligast för den sökande oavsett den sökandes ålder. Vidare innebär ändringarna att bostadsbidrag avseende hushåll utan barn kan omprövas om det är uppenbart att hushållet inte behöver det bostadsbidrag som har beviljats. Lagändringarna har trätt i kraft den 15 november 1990 (SFS 976).
Arbetsrätt
Riksdagen har beslutat ändring i lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. Lagändringen innebär att fackliga företrädare får rätt till tillträde även till arbetsplatser där de inte själva är anställda samt rätt att vara verksamma där (SFS 1039).
Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
En ny insiderlag har antagits av riksdagen. Genom den nya lagen utvidgas och skärps gällande förbud mot att information om icke offentliggjorda kurspåverkande omständigheter utnyttjas för handel på värdepappersmarknaden. Även offentliga funktionärer omfattas av bestämmelserna och kan enligt särskilda beslut bli skyldiga att anmäla innehav av aktier etc. De uppgifter som då lämnas skall registreras men skyddas av sekretess. I lagstiftningsärendet har också ändringar vidtagits i sekretesslagen m. fl. författningar. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 februari 1991, med undantag för 16 § insiderlagen om registrering av aktieinnehav som träder i kraft den 1 maj 1991 (SFS 1342 ff.).
Riksdagen har vidtagit vissa ändringar i aktiekontolagen och lagen om införande av aktiekontolagen rörande det kontobaserade aktiesystemet som under år 1990 successivt har ersatt ordningen med förenklad aktiehantering. Lagändringarna innebär att det kontobaserade systemet även får omfatta vissa s. k. inköpsrätter samt att värdepapperscentralen skall kunna utfärda intyg om rättsverkningarna av uppgifterna på ett aktiekonto. Ändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen får bestämma att lagändringarna skall träda i kraft vid skilda tidpunkter för olika emittenter och rättigheter (SFS 970 f.).
Riksdagen har beslutat en ny lag om värdepappersfonder, vilken har ersatt den tidigare gällande aktiefondslagen och även lagen om aktiesparfonder. Den nya lagstiftningen har två huvudsyften. Det ena är en avreglering, som innebär minskad detaljstyrning av fonderna från statens sida. Det andra är en anpassning till de minimikrav som anges i EG:s direktiv om kollektiva investeringar i värdepapper (SFS 1114 f.).
Som en följd av omläggningen av skattesystemet har de kapitaltäckningsregler som gäller för kreditinstituten och vars syfte är att skapa skydd för insättarnas medel ändrats i vissa avseenden. Ändringarna rör bl. a. bankrörelselagen, lagen om kreditaktiebolag, fondkommissionslagen och lagen om finansbolag. Lagändringarna har i vissa delar trätt i kraft den 1 januari resp. den 1 februari 1991, medan merparten av ändringarna träder i kraft den 1 mars 1991 (SFS 1306 ff.).
Riksdagen har vidtagit en ändring i försäkringsrörelselagen. Genom lagändringen har försäkringsbolagen fått ökade möjligheter att i sina balansräkningar utnyttja tillgångar i form av fastigheter och tomträtter vid täckande av försäkringstekniska skulder för livförsäkringar (SFS 1305).
Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om Sveriges riksbank, som innebär att nuvarande tak för kassakravsavgifter, motsvarande dubbla diskontot, höjs vid höga räntenivåer (SFS 1150).
Vissa ändringar har vidtagits i lagen om allemanssparande. Ändringarna innebär att högsta tillåtna månadsinsättning i allemanssparandet höjs till 1 200 kr. och att taket för det samlade sparandet justeras upp till 150 000 kr (SFS 1315).
Övrig näringsrättslig lagstiftning
I syfte att delvis avreglera den tillfälliga handeln har riksdagen beslutat en ny lag om tillfällig försäljning. Den nya lagen innebär bl. a. att det inte längre skall gälla generellt krav på tillstånd för att sådan handel skall få bedrivas. Om det emellertid behövs med hänsyn till varuförsörjningen skall en kommun kunna införa krav på tillstånd för försäljning av kläder, skor och livsmedel. Lagen innebär också en skyldighet för alla näringsidkare som bedriver tillfällig försäljning att lämna konsumenten upplysning om namn m. m. Den nya lagen träder i kraft den 1 april 1991 (SFS 1183).
Enligt beslut av riksdagen har gruvlagen och lagen om vissa mineralfyndigheter ersatts av en ny minerallag. Den nya lagen innehåller enhetliga bestämmelser för en utvidgad krets av lagreglerade mineral. Lagen bygger på koncessionssystemet men har även starka inmutningsrättsliga inslag. På samma sätt som bl. a. plan- och bygglagen har minerallagen samordnats med naturresurslagen. Minerallagen träder i kraft den 1 juli 1992 (SFS 1991:45) En ändring har vidtagits i lagen om fastighetsmäklare i syfte att jämställa Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC) med andra rikskooperativa organisationer vid tillämpningen av lagen (SFS 1106).
Skollagstiftning
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i skollagen. Härigenom klarläggs bl. a. ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala utbildningen för vuxna. Vidare anges i lagen de grundläggande målen för skolverksamheten (SFS 1477 f.).
Karin Lindell