S R -B , Skyddslagen, Stockholm 1991, Nordstedts JuridikTEFANYDINGERG förlag (130 s.) ISBN 91-5004-3

 

Det kalla kriget må vara slut, men avslöjanden om fortsatt underrättelseverksamhet, ubåtskränkningar och vapenstölder ur militära förråd visar att det alltjämt finns behov av en lagstiftning till skydd för anläggningar och områden av betydelse för totalförsvaret. Mot detta behov svarar lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m. m. som den 1 april 1991 ersatte 1940 års skyddslag och förordningen om skydds- och kontrollområden från år 1976.
    Den nya skyddslagen bygger i stor utsträckning på den tidigare regleringen. Bland nyheterna kan nämnas att lagen syftar till att skydda inte bara mot spioneri och sabotage utan även mot terrorism och mot att allmänheten skall komma till skada till följd av militär verksamhet. Vidare skall det alltid ske en intresseavvägning mellan skyddsbehovet och motstående intressen. Bestämmelserna om kontrollområden har utmönstrats. Inför lagens ikraftträdande utkom Överbefälhavarens stabsjurist Stefan Ryding-Berg med en kommentar till lagen. Ryding-Berg har som bitr. sekreterare i utredningen om tillträdesskydd medverkat till de betänkanden som ligger till grund för lagstiftningen och är således väl förtrogen med ämnet.
    I kommentaren redogörs inledningsvis bl. a. för äldre lagstiftning på området och för bakgrunden till den nya lagens tillkomst. Därefter kommenteras lagen paragraf för paragraf. Texten bygger i allt väsentligt på och är i långa stycken ordagrant hämtad ur förarbetena. Bokens värde ligger därför främst i att författaren sammanställt dessa på ett lättillgängligt sätt och därtill inarbetat bestämmelserna i den nya skyddsförordningen (1990:1334) i texten.
    Enligt baksidestexten vänder sig boken i första hand till dem som skall tillämpa lagen i sin yrkesverksamhet. Inte minst av hänsyn till dessa läsare, som i stor utsträckning torde utgöras av officerare och andra ickejurister, hade det varit bra om författaren mer utförligt hade behandlat vissa rättsregler av omedelbar betydelse för lagens tillämpning. I och för sig relevanta hänvisningar till juridisk litteratur som Ekelöfs Rättegång är sällan möjliga att utnyttja för denna läsekrets. Särskilt önskvärt hade det varit med en analys av informationsfriheten i förhållande till skyddsintresset, en konflikt som under 1980-talet aktualiserades i samband med massmediernas bevakning av ubåtsjakter.
    Sammanfattningsvis torde boken dock utgöra ett välkommet och användbart redskap för dem som har att handlägga frågor om tillträdesskydd.
Fredrik von Arnold