Från lagstiftningsarbetet

 

Lagstiftning i riksdagen våren 1992
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1992. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 1992. Hänvisning till Svensk författningssamling avser 1992 års samling.

 

Offentlig rätt
Riksdagen har antagit en lag om koncessionsavgift på televisionens område. I lagen regleras skyldigheten för ett programföretag att under vissa förutsättningar betala koncessionsavgift till staten. Skyldigheten skall gälla ett programföretag som har erhållit rätt att i hela landet sända televisionsprogram i rundradiosändning under förutsättning att företaget har rätt att sända reklam mot vederlag i sådan sändning och är ensamt om denna rätt här i landet. Intäkterna från avgiften skall tillföras rundradiokontot. Avgiften får drivas in i enlighet med de bestämmelser som gäller för indrivning av skatt. I ärendet har riksdagen också beslutat om ändring i radiolagen varigenom radionämnden ges tillgång till vitessanktioner om ett programföretag bryter mot vissa av radiolagens regler om annonser eller mot avtalsbestämmelser om sändning av sponsrade program. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 mars 1992 (SFS 72 ff.).
    Riksdagen har antagit en ny kyrkolag, som ersätter 1686 års kyrkolag jämte en rad andra författningar på kyrkans område. I den nya kyrkolagen har samlats sådana regler som i princip bara riktar sig till Svenska kyrkan och dess organ. De sakliga ändringarna i den nya lagen rör bl. a. de icke-territoriella församlingarna. I ärendet har riksdagen också beslutat om en lag om införande av kyrkolagen jämte ändringar i ett flertal författningar. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1993. Dock har vissa bestämmelser i kyrkolagen om bl. a. val av ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans centralstyrelse trätt i kraft den 1 augusti 1992 (SFS 288, 300 f. och 339 ff.).
    Till följd av ändrade ADB-rutiner i fråga om strafföreläggande och ordningsbot har riksdagen beslutat om ändring i sekretesslagen. Syftet med lagändringen är att vidmakthålla det sekretesskydd som nu gäller för de registeruppgifter inom rättsväsendets informationssystem, som i det nya systemet kommer att vara tillgängliga hos flera myndigheter. Lagändringen trädde i kraft den 1 april 1992 (SFS 85).
    Riksdagen har beslutat om ändringar i datalagen, som innebär att det i vissa fall inte längre behövs tillstånd för arbetsgivare att inrätta och föra personregister, som registrerar sådana uppgifter om arbetstagares sjukdom som avser tid för sjukfrånvaro. Förutsättningarna härför är att uppgifterna används för löneadministrativa ändamål eller för att arbetsgivaren skall kunna avgöra om han skall påbörja en rehabilite-

692 Karin Lindell SvJT 1992 ringsutredning. Beslutet är föranlett av de nya bestämmelser om arbetsgivares rehabiliteringsansvar i lagen om allmän försäkring som gäller sedan den 1 januari 1992 (SFS 446).
    Till följd av att utredningsansvaret i asylärenden har förts över från polismyndigheterna till statens invandrarverk den 1 juli 1992 har riksdagen beslutat vissa ändringar i utlänningslagen. Riksdagen har vidare — till följd av att asylsökande getts möjlighet att i vissa fall få förvärvsarbeta — beslutat en ändring i lagen om bistånd åt asylsökande m. fl.
Lagändringen innebär att en asylsökande som har inkomst av förvärvsarbete skall kunna åläggas att betala för logi och kost på en statlig förläggning eller i en kommun (SFS 578 f.).
    Riksdagen har antagit ändringar i medborgarskapslagen, som innebär att reglerna om barns förvärv och förlust av svenskt medborgarskap gäller även för utländska barn som adopteras av svenska adoptivföräldrar (SFS 392).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om allmän försäkring som rör förfarandet när ledamöter utses i socialförsäkringsnämnderna (SFS 660).
    Som ett led i utskiftningen av löntagarfondernas tillgångar har riksdagen antagit en ny lag om pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande. I detta sammanhang har riksdagen också vidtagit ändringar i lagen om allemanssparande, som bl. a. innebär att högsta tillåtna månadsbelopp höjts från 1 200 till 2 000 kr och att taket för de samlade nettoinsättningarna slopats (SFS 689 ff.).
    I syfte att införa ett enhetligt regelsystem för den officiella statistiken har riksdagen beslutat om en särskild lag om den officiella statistiken. I lagen regleras bl. a. uppgiftsskyldigheten för näringsidkare m. fl. Lagen träder i kraft den 1 januari 1993 (SFS 889).
    Riksdagen har antagit en ny lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område. Lagen ersätter dels förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister, dels lagen om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1993 (SFS 888).

 

Militärlagstiftning
Genom ändringar i värnpliktslagen har riksdagen bl. a. beslutat att endast de värnpliktiga som behövs för försvarsmaktens krigsorganisation eller fredstida beredskap skall tas ut till värnpliktsutbildning, medan övriga värnpliktiga blir uttagna till en utbildningsreserv. Riksdagen har vidare genom ändring i lagen om vapenfri tjänst beslutat förkorta grundutbildningstiden för vapenfria tjänstepliktiga (SFS 523 ff.).

 

Fastighetsrätt
Riksdagen har beslutat om ändringar i jordabalken. En av lagändringarna rör formkravet vid köp av fast egendom och innebär att en oriktig uppgift om köpesumman i köpehandlingen inte längre medför att köpet blir ogiltigt. I stället blir köparen och säljaren bundna av den uppgivna köpesumman. En annan ändring innebär ett klarläggande av att

SvJT 1992 Lagstiftning i riksdagen våren 1992 693 kungörelsekostnader vid lagfartssammanträden skall betalas av staten. Övriga ändringar i jordabalken samt en ändring i lagen om inskrivningsregister syftar till rationaliseringar inom inskrivningsväsendet (SFS 448 f.).
    I syfte att underlätta en omvandling från hyresrätt till bostadsrätt har riksdagen beslutat ändringar i lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt m. fl. lagar (SFS 505 ff.).

 

Plan- och bygglagstiftning
I syfte att skapa bättre förutsättningar för en effektiv konkurrens inom handeln genom bl. a. friare etableringsregler har riksdagen beslutat om ändring i plan- och bygglagen. Lagändringen trädde i kraft den 1 april 1992 (SFS 75).
    Riksdagen har beslutat uppskjuta ikraftträdandet av lagen om byggnadsgaranti ett år till den 1 juli 1993 (SFS 477).

 

Miljörätt
Riksdagen har beslutat ändringar i miljöskyddslagen, som innebär bl. a. att alla som bedriver miljöfarlig verksamhet skall avge en miljörapport, om verksamheten finns angiven som tillståndspliktig i bilagan till miljöskyddsförordningen. Vidare får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att uppgiftsskyldigheten i en miljörapport också skall avse sådana utsläpp till omgivningen som inte regleras av villkor i tillståndsbeslutet. Tillsynsmyndighet skall vidare efter ansökan av tillståndshavare kunna ändra villkor även i skärpande riktning. I ärendet har också lagen om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel utvidgats till att omfatta ytterligare bekämpningsmedel (SFS 604 f.).

 

Skadeståndsrätt
Genom en ändring i lagen om ersättning från den internationella oljeskadefonden har riksdagen inkorporerat en av oljeskadefonden i oktober 1991 beslutad ändring i fondkonventionen. Ändringen innebär att vissa ytterligare sjösäkerhetskrav införts som villkor för utbetalning av ersättning från fonden till fartygsägare. Lagändringen trädde i kraft den 15 april 1992 (SFS 151).
    Riksdagen har genom en ändring i lagen om tillsyn över hundar och katter beslutat om ändrat skadeståndsansvar för polishundar. Ändringen innebär att skador som orsakas av en polishund när en polisman använder den i tjänsten inte längre omfattas av strikt skadeståndsansvar, om den skadelidande har betett sig på ett sådant sätt att det varit påkallat att ingripa mot honom. För sådana skador gäller i stället allmänna skadeståndsregler. Med polisens tjänstehundar likställs under vissa förutsättningar hundar som används inom försvarsmakten. Lagändringen trädde i kraft den 1 juni 1992 (SFS 268).
    Genom ändring i lagen innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen) har riksdagen beslutat införa produktansvar för

694 Karin Lindell SvJT 1992 skador orsakade av elektrisk ström. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 1993 (SFS 668). Straffrätt
I syfte att bl. a. stärka skyddet för barn och ungdomar mot att bli utnyttjade i sexuella sammanhang har riksdagen beslutat om ändringar i brottsbalkens bestämmelser om sexualbrotten. Ändringarna, som också syftar till att i strafflagstiftningen ytterligare markera allvaret i sexuella övergrepp mot barn, innebär i huvudsak följande. I bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt utnyttjande av underårig har offrets låga ålder förts in som en omständighet som skall beaktas särskilt vid bedömande av om brottet är grovt. Beträffande våldtäkt har som en sådan omständighet också införts det förhållandet att den som begått gärningen med hänsyn till tillvägagångssättet visat särskild hänsynslöshet. Brottet sexuellt utnyttjande har indelats i två svårhetsgrader, sexuellt utnyttjande och grovt sexuellt utnyttjande. Motsvarande ändring har gjorts beträffande brottet sexuellt tvång. Straffbestämmelsen om sexuellt utnyttjande har ändrats även i ett annat hänsende. Vid sexuellt umgänge med personer som lider av en psykisk störning eller personer som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd skall det för straffansvar inte längre krävas att gärningsmannen förmått offret till umgänget utan det skall vara tillräckligt att sexuellt umgänge har ägt rum och att därvid det hjälplösa tillståndet respektive den psykiska störningen har utnyttjats på ett otillbörligt sätt. Slutligen har också den lägre straffskala som tidigare gällde för vissa sexualbrott mot helsyskon under 15 år justerats så att samma straffskala gäller oavsett om offret och gärningsmannen är helsyskon eller ej. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 april 1992 (SFS 147).
    Genom en ändring i lagen om försöksverksamhet med samhällstjänst sker en utvidgning till hela landet av påföljdsformen samhällstjänst, vilken sedan den 1 januari 1990 pågått på försök på fem orter i landet. Utvidgningen gäller från den 1 januari 1993 till utgången av år 1995. I ärendet har riksdagen också beslutat att domstol i samband med att en häktad döms till kontraktsvård skall ges möjlighet att förordna att den dömde skall vara omhändertagen en kortare tid, högst en vecka, i avvaktan på att vården kan inledas. Sistnämnda beslut har föranlett ändring i brottsbalken jämte följdändring i rättegångsbalken (SFS 372 ff.).

 

Processrätt
Med godkännande av den konvention om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område som antogs av EG:s och EFTA:s medlemsländer i Lugano den 16 september 1988 har riksdagen antagit en lag med anledning av Sveriges tillträde till Luganokonventionen.
Lagen innebär att konventionen införlivas i svensk rätt. Konventionen är en s. k. dubbel konvention och innehåller förutom regler om domstols behörighet att pröva tvister med internationell anknytning även bestämmelser om erkännande och verkställighet av utländska domar. Tillämpningsområdet är begränsat till privaträtten, dock inte hela privaträttens område; bl. a. är flera familjerättsliga frågor samt konkurs- och skiljedomsförfaranden undantagna. Konventionens tillämpnings-

SvJT 1992 Lagstiftning i riksdagen våren 1992 695 område är vidare begränsat till att avse tvister med internationell anknytning. Det innebär att konventionen normalt inte blir tillämplig när båda parterna har hemvist i en och samma stat. Luganokonventionen är en generell konvention och ersätter i princip de generella verkställighetskonventioner som redan gäller mellan staterna. Däremot ersätter Luganokonventionen inte de olika speciella konventioner som konventionsstaterna har ingått eller kan komma att ingå på särskilda områden. Enligt Luganokonventionen får i princip inga andra behörighetsregler än de som framgår av konventionen tillämpas gentemot en svarande som har hemvist i en konventionsstat. I lagstiftningsärendet har också vidtagits följdändringar i sjölagen m. fl. författningar. Lagstiftningen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 794 ff.).
    Genom en ändring i lagen med vissa bestämmelser om internationellt samarbete på brottmålsområdet har det blivit möjligt att efter framställning överföra frihetsberövade personer för vittnesförhör m. m. från Sverige till en främmande stat. Överförande kan ske för förhör eller konfrontation i samband med utredning om brott eller vid rättegång under förutsättning att förhöret eller konfrontationen avser annat än den frihetsberövades egen brottslighet. Överförande kan dock vägras om den frihetsberövade inte samtycker till åtgärden och också i vissa andra fall, såsom exempelvis om den aktuella gärningen inte är ett brott enligt svensk lag. På motsvarande sätt kan en person som är frihetsberövad utomlands överföras till Sverige för förhör m. m. Beslutet har föranlett följdändringar i lagen om kriminalvård i anstalt m. fl. lagar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 1992 (SFS 107 ff.) Riksdagen har antagit en ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Lagändringen rör regeringsrättens domförhet och innebär bl. a. att regeringsrätten får avgöra frågor om prövningstillstånd med en ledamot. Vidare får regeringsrätten avvisa eller avslå en resningsansökan med en ledamot, om regeringsrätten tidigare avslagit en ansökan om resning från samma sökande beträffande samma avgörande och sökanden inte anfört något nytt, som är av betydelse för prövningen av ansökan. Samma domförhetsregel gäller också för avskrivning av mål efter återkallelse (SFS 508).

 

Konkursrätt
Riksdagen har antagit en ny lönegarantilag, som ersätter den tidigare lagen om statlig lönegaranti vid konkurs. Den nya lagen innebär i korthet följande nyheter. Maximiersättningen för betalning enligt garantin för sådan fordran på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen har sänkts från tolv basbelopp till högst 100 000 kr Prövningsförfarandet av lönegarantifrågor hos kronofogdemyndigheten har avskaffats, och besluten i lönegarantifrågor i konkurser utan bevakning skall fattas av förvaltaren. Överprövning av förvaltarens beslut möjliggörs genom att en arbetstagare som är missnöjd med förvaltarens beslut får väcka talan mot staten vid den tingsrätt som handlägger konkursärendet. Staten genom tillsynsmyndigheten har en motsvarande rätt om myndigheten finner att

696 Karin Lindell SvJT 1992 förvaltarens beslut är oriktigt. Den nya lagen reglerar också arbetstagarens upplysningsskyldighet gentemot förvaltaren (SFS 497 ff.). Trafikrätt
Som ett led i den svenska anpassningen till EG har riksdagen beslutat ändringar i lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (bemyndigandelagen) och i yrkestrafiklagen. Genom lagändringarna bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om kör- och vilotider vid vägtransporter samt om förbud mot vissa typer av beräkningar av lön till förare vid sådana transporter. Regeringen får också bemyndigande att meddela föreskrifter om behörighet och utbildning för förare, förarbiträden och konduktörer vid vägtransporter av personer eller gods. I ärendet har riksdagen vidare beslutat om ändringar i lagen om transport av farligt gods. Dessa ändringar innebär bl. a. att straffbestämmelserna i lagen har kompletterats med en bestämmelse om ringa brott med endast penningböter som påföljd i syfte att göra det möjligt att vid mindre förseelser använda systemet med ordningsbot (SFS 592 ff.). Yrkestrafiklagen har ändrats också i fråga om tillstånd till linjetrafik med buss. Lagändringen, som innebär ett ytterligare steg mot en avreglering av den långväga busstrafiken, träder i kraft den 1 januari 1993 (SFS 911).

 

Socialrätt
I syfte att förenkla administrationen av föräldraförsäkringen har riksdagen beslutat vissa ändringar i lagen om allmän försäkring när det gäller utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning eller mot sjukpenning. Genom ytterligare ändringar i samma lag har också betydande förbättringar av vårdbidraget genomförts (SFS 274 ff.).
    Genom ändring i lagen om allmän försäkring jämte följdändringar i andra författningar har riksdagen beslutat att uttag av ålderspension kan begränsas till att avse en fjärdedel av pensionen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 1992 (SFS 378 ff).
    Riksdagen har antagit en ny läkemedelslag, som ersätter den tidigare läkemedelsförordningen. I den nya lagen — som är förenlig med det föreliggande EES-avtalet — har begreppet läkemedel definierats något annorlunda än i läkemedelsförordningen. Lagen omfattar såväl läkemedel i allmänhet som radioaktiva läkemedel. Vidare omfattar den vanliga läkemedelskontrollen i princip även naturmedel, medan det för homeopatiska medel finns ett enkelt registreringsförfarande. Priskontrollen frigörs från produktkontrollen och sker inom ramen för den allmänna försäkringen. Alla läkemedel, med undantag för extemporeläkemedel, dvs. sådana som bereds för en viss patient eller ett visst tillfälle, måste godkännas av läkemedelsverket för att få säljas. Beslut om godkännande tidsbegränsas men skall kunna förnyas. I lagstiftningsärendet har riksdagen också antagit en ny lag om kontroll av narkotika, som ersätter narkotikaförordningen. Lagen innebär inte några större sakliga förändringar i förhållande till förordningen. Den nya lagstiftningen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 859 ff.).
    Genom ändring i lagen om begränsning av läkemedelskostnader, m. m. har egenavgiften för läkemedel fr. o. m. den 1 juli 1992 höjts från 90 till

SvJT 1992 Lagstiftning i riksdagen våren 1992 697 120 kr vid varje inköpstillfälle kombinerat med ett tillägg av 10 kr för varje ytterligare samtidigt inköpt läkemedel. Genom ytterligare ändring i samma lag skall reglerna för prisnedsättning och kostnadsfrihet inom förmånssystemet för läkemedel fr. o. m. den 1 januari 1993 bara omfatta receptbelagda läkemedel som fått ett pris fastställt av riksförsäkringsverket. Vidare skall för varje läkemedel som har likvärdiga generiska motsvarigheter på den svenska marknaden bestämmas ett särskilt pris (referenspris) som skall ligga till grund för förmånerna från försäkringen. Referenspriset skall beräknas med utgångspunkt i priset för billigaste synonympreparat (SFS 657).
    Riksdagen har antagit en lag om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Syftet med lagen är att öppna möjligheter att sammanföra resurser från socialförsäkring respektive hälso- och sjukvård och därigenom skapa incitament för samordnade bedömningar och åtgärder så att medborgarna får bättre vård samtidigt som samhällets totala kostnader för socialförsäkring samt hälso- och sjukvård minskar för den del av befolkningen som är i yrkesverksam ålder. Lagen träder i kraft den 1 januari 1993 och gäller till utgången av år 1995 (SFS 863).
    Genom en ändring i hälso- och sjukvårdslagen klargörs att det även hör till hälso- och sjukvården att ta hand om avlidna samt att denna uppgift skall fullgöras med respekt för den avlidne och med hänsyn mot de efterlevande (SFS 567).
    Riksdagen har beslutat ändringar i patientjournallagen av innebörd att patientjournaler inom den enskilda hälso- och sjukvården under vissa förutsättningar kan omhändertas. I syfte att reglera sekretessen för omhändertagna journaler har en ändring också vidtagits i sekretesslagen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 1992 (SFS 459 respektive 890).
    Riksdagen har antagit en ny lag om förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m. m. Härigenom har den verksamhet som förtroendenämnderna inom hälso- och sjukvården bedrivit som försöksverksamhet sedan år 1980 permanentats. I den nya lagen föreskrivs också vilka av förvaltningslagens särskilda handläggningsregler vid bl. a. myndighetsutövning mot en enskild som skall gälla vid nämndernas handläggning av ärenden om stödpersoner för patienter inom den psykiatriska tvångsvården (SFS 563).
    I anslutning till de under Offentlig rätt redovisade ändringarna i medborgarskapslagen har också beslutats om ändring i föräldraledighetslagen så att tiden för adoptivföräldrars rätt till ledighet enligt lagen räknas från det att de fått barnet i sin vård (SFS 393).
    Riksdagen har antagit en lag om särskilt bidrag till ensamstående med barn i syfte att ge dessa föräldrar ekonomisk kompensation för slopandet av skattereduktionen. Lagen trädde i kraft den 1 maj 1992 (SFS 148).
    Riksdagen har beslutat att barnbidrag inte skall lämnas för samma tid som bistånd lämnas enligt lagen om bistånd åt asylsökande m. fl. Beslutet har föranlett ändring i lagen om allmänna barnbidrag m. fl. lagar (SFS 383 ff.).

698 Karin Lindell SvJT 1992 Genom ändringar i studiestödslagen har riksdagen bl. a. beslutat om höjning av inackorderingstillägget och det extra tillägget inom studiehjälpen samt internatbidraget och korttidstudiestödet inom vuxenstudiestödet. Vidare har möjligheten till kollektiva ansökningar av internatbidrag och korttidsstudiestöd slopats. För nämnda stödformer har också en övre åldersgräns på 64 år införts för att markera att stöden är avsedda för personer i yrkesverksam ålder (SFS 400).
    Genom en ny lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 samt ändring i lagen om bostadsbidrag har riksdagen beslutat om ändrad utformning av bostadsbidragen för första halvåret 1993 m. m. Ändringarna rör omprövning av beslut om bostadsbidrag och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer (SFS 654 f.).

 

Arbetsrätt
I syfte att förenkla arbetsdomstolens målhantering och att anpassa reglerna för rättegången i arbetstvister till vad som enligt rättegångsbalken numera gäller för tvistemål i allmänhet har riksdagen antagit ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister. Genom lagändringarna vidgas ordförandens behörighet att på arbetsdomstolens vägnar ensam vidta åtgärder. Vidare förs vissa målkategorier bort från lagens område. Det gäller mål där inslaget av arbetsrättsliga frågor oftast är av underordnad betydelse, exempelvis vissa hyrestvister och s. k. uppfinnarmål. Andra nyheter är att antalet ordförande i arbetsdomstolen ökas från högst tre till högst fyra samt att Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) har rätt att föreslå en ordinarie ledamot i arbetsdomstolen. Följdändringar har också vidtagits i jordabalken och lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar. Lagändringarna såvitt avser SACO:s rätt att föreslå ledamot i arbetsdomstolen trädde i kraft den 1 juli 1992, medan övriga lagändringar trädde i kraft redan den 1 april 1992 (SFS 124 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen). En ändring innebär att den s. k. 200kronorsregeln avskaffats. Enligt den bestämmelsen fick som huvudregel högre skadestånd än 200 kr inte åläggas en arbetstagare för deltagande i olovlig stridsåtgärd. Vidare har arbetsdomstolens möjlighet att under pågående arbetskonflikt kunna förordna om förnyade överläggningar mellan arbetsgivaren och den berörda arbetstagarorganisationen upphävts. Även den särskilda bestämmelse som innebar att en arbetstagare i princip inte får åläggas skadestånd om återgång i arbete sker i samband med den första överläggningen mellan parterna har upphävts. I stället skall man vid skadeståndsbedömningen ta särskild hänsyn till vad som framkommit vid en sådan överläggning (SFS 440 f.) Riksdagen har beslutat om en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd för ungdom. Åtgärden benämns ungdomspraktik och avser arbetslösa ungdomar i åldern 18–25 år. I en särskild lag om ungdomspraktikanter klargörs att något anställningsförhållande inte råder mellan praktikanten och den som upplåter praktikplatsen (SFS 322 ff.).

 

SvJT 1992 Lagstiftning i riksdagen våren 1992 699 Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Riksdagen har antagit en ny lag om börs- och clearingverksamhet, som ersätter lagen om Stockholms fondbörs. Den nya lagen innebär att monopolet för Stockholms fondbörs att driva börsverksamhet upphör, och ersätts med ett system med etableringsfrihet och möjlighet till frivillig auktorisation av företag som driver verksamhet som syftar till att åstadkomma handel med finansiella instrument. Genom den nya lagen införs två former av auktorisation, nämligen börs och auktoriserad marknadsplats. Regleringen för marknadsplats är mindre omfattande än för börs och ger därmed större utrymme att organisera handeln i olika former. I lagstiftningsärendet har också vidtagits ändringar i lagen om skuldebrev, aktiebolagslagen, sekretesslagen m. fl. författningar. Genom den sammantagna nya lagstiftningen har bestämmelserna i de EG-direktiv som finns för börs- och värdepappershandel integrerats i svensk rätt. Ändringen i lagen om skuldebrev trädde i kraft den 1 september 1992, medan övrig lagstiftning träder i kraft den 1 januari 1993 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer (SFS 543 ff.).
    Riksdagen har antagit en lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen m. fl. lagar och författningsändringar. Beslutet innebär att stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningarna skall fusioneras och att rörelsen skall övertas av ett nybildat kreditaktiebolag, Stadshypotek AB. (SFS 700 ff.).

 

Övrig näringsrättslig lagstiftning
I syfte att åstadkomma en anpassning till EG:s regelsystem om konsumentkrediter har riksdagen antagit en ny konsumentkreditlag. Den nya lagen innebär i korthet följande. Konsumenterna får ett förstärkt skydd när det gäller de s. k. fristående krediterna, dvs. lån och andra krediter som saknar direkt samband med ett särskilt köp eller en viss tjänst. Lagen innehåller vidare nya regler som begränsar kreditgivarens rätt att höja räntan under löpande avtal. Förutsättningarna för räntehöjningar skall preciseras i avtalet och räntan får höjas bara som en följd av vissa slag av kostnadsökningar. Också kreditgivarens möjligheter att säga upp kreditavtalet till betalning i förtid inskränks. Konsumenten får å sin sida rätt att betala sin skuld tidigare än enligt avtalet. Kreditgivaren får inte ta ut någon särskild ersättning av konsumenten vid förtidsbetalning, utom i de fall när avtalet löper med bunden ränta. Konsumenten får också ett bättre skydd i sådana fall då det förekommer flera parter på näringssidan. Om konsumenten av misstag betalar till fel näringsidkare, skall han normalt ändå få tillgodoräkna sig betalningen. Den nya konsumentkreditlagen jämte följdändringar i utsökningsbalken m. fl. författningar träder i kraft den 1 januari 1993 (SFS 830 ff.) Riksdagen har beslutat avskaffa kravet på tillstånd för att utländska företag m. fl. skall få bedriva näringsverksamhet i Sverige. Tillståndskravet ersätts av ett registreringsförfarande enligt en ny lag om utländska filialer m. m. Beslutet har också föranlett följdändringar i bankrörelselagen m. fl. lagar (SFS 160 ff.).
    Genom ändringar i lotterilagen har riksdagen beslutat om höjning av de högsta tillåtna insatserna vid bl. a. automatspel, roulett- och tärningsspel

700 Karin Lindell SvJT 1992 samt om höjning av högsta tillåtna värde på en vinst vid bl.a. bingospel. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 1992 (SFS 311).

 


    Riksdagen har antagit vissa ändringar i minerallagen. Ändringarna innebär bl. a. att den prövning som enligt naturresurslagen skall göras i ärenden om bearbetningskoncession blir bindande vid de prövningar som senare kan bli aktuella för ett mineralföretag. Vidare skall en ansökan om koncession åtföljas av en miljökonsekvensbeskrivning. (SFS 466).

 

Skollagstiftning
Genom beslut av riksdagen har en skyldighet för kommunerna att lämna medel till fristående skolor, godkända för vanlig skolplikt, fastlagts i skollagen (SFS 710).
    Ytterligare ändringar har vidtagits i skollagen, vilka främst berör gymnasieskolan. Det gäller bl. a. en elevs möjlighet till mindre studiekurs, specialutformade och individuella program samt kompletteringskurser (SFS 599).
    Riksdagen har beslutat om ändrat huvudmannaskap för särskolan och vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt vissa andra ändringar rörande dessa utbildningsformer. Ansvaret för särskolan och särvux skall successivt föras över från landstingen till kommunerna före utgången av år 1995. Särskolan behålls som särskild skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom liksom den formella prövningen av om elev tillhör särskolans personkrets. Beslutet har föranlett ett flertal ändringar i skollagen (SFS 598).
Karin Lindell