Juridisk konservatism
Av professor ALEKSANDER PECZENIK och jur. dr ROLAND SCHÖTT
1. Etikens, juridikens och politikens poäng
A. Gränser för den enskildes egoism
Etikens, juridikens och politikens poäng är att sätta gränser för den enskildes egoism. Etiskt goda handlingar har utan tvekan något att göra med att man visar hänsyn till andra människor. Juridiskt korrekta beslut måste vara rättvisa mot parterna, politiska beslut ta hänsyn till folkets bästa.
Sådana hänsyn torde hänga samman med människors preferenser.1 En människa är en aktiv varelse med en egen vilja. Det går sålunda knappast att visa hänsyn till henne om man konsekvent ignorerar hennes preferenser. Såväl medvetna preferenser som den mänskliga samlevnadens nödvändiga behov måste beaktas, sådana som ett visst minimum av handlingsfrihet2 och deltagande i en språklig kommunikation.3 Etikens, juridikens och politikens yttersta mål, mening och poäng har följaktligen något att göra med att den enskilde vid sina handlingar beaktar andras preferenser och behov.
Hade dessa varit oföränderliga och fullt förenliga med varandra skulle etikens, juridikens och politikens ändamål vara någonting relativt enkelt, nämligen att den enskilde bedömaren, domstolen eller makthavarna bör göra vad andra vill. Förvisso delas de mest grundläggande preferenserna av de flesta. Nästan alla vill leva, ha sin frihet och undgå att bli utsatta för skador, vare sig dessa riktar sig mot ens kropp, hälsa, heder eller förmögenhet. Andra preferenser ändras emellertid ständigt och uppvisar ett antal motsägelser. Olika människors preferenser kan dessutom kollidera — ”den enes bröd är den andres död”. Därför måste preferenserna vägas mot varandra. Men en sådan sammanjämkning går inte alltid att genomföra i praktiken och kanske inte ens i teorin.
Därför måste etikens, juridikens och politikens yttersta mål kompletteras med vissa praktiskt användbara kännetecken på att andras preferenser beaktats tillräckligt. Olika värden ger oss sådana kännetecken.
1 Jfr bl. a. Hare, R. M., Moral Thinking, Oxford: Clarendon Press 1981, s. 94 ff. 2 Jfr t. ex. Gewirth, A., Reason and Morality, Chicago: University Press 1978, s. 21 ff. 3 Jfr Alexy, R., Eine diskurstheoretische Konzeption der praktischen Vernunft, ingår i 15. Weltkongress für Rechts- und Sozialphilosophie. Plenarreferate, Göttingen 1991, s. 9 ff.