Maths Heuman in memoriam I.
F.d. presidenten i Hovrätten för Västra Sverige Maths Heuman har avlidit 94 år gammal. Han var född i Falkenberg men växte upp i Göteborg. Efter studentexamen där och juris kandidatexamen i Lund 1925 satt han ting i Askimsdomsagan i Göteborg hos den legendariske Karl Schlyter, då häradshövding men sedermera justitieminister och reformator på kriminalpolitikens område.
    Efter tingsittningen antogs Maths Heuman i Skånska hovrätten i Malmö och blev assessor där 1934 och hovrättsråd 1937. Redan som fiskal hade han emellertid anlitats för lagstiftningsuppdrag; han var sekreterare i 1931 års flygkommission, där Schlyter var ordförande, och biträdde i justitiedepartementet med utredningar angående partiella strafflagsreformer. Som assessor blev han sekreterare i abortlagstiftningskommittén åren 1934–35, och därefter tjänstgjorde han några år (1935–1938) som tf. byråchef för lagärenden i justitiedepartementet, tills han, blott 39 år gammal, utnämndes till borgmästare i Halmstad. Borgmästarbefattningen innehade han i nära tio år, till 1948 då han utsågs till riksåklagare; han blev då den förste innehavaren av detta ämbete som inrättats i samband med tillkomsten av den nya rättegångsordningen samma år. Efter tolv år på denna utsatta post utsågs Maths Heuman 1960 till president i Hovrätten för Västra Sverige. Från denna tjänst pensionerades han 1966.
    Under hela sin tid som domare och riksåklagare anlitades Maths Heuman för ett stort antal offentliga lagstiftnings- och utredningsuppdrag. Redan 1943 knöts han av sin gamle läromästare Karl Schlyter till strafflagberedningen som hade till uppgift att se över och kodifiera den stora mängd av lagbestämmelser om straff och skyddsåtgärder som successivt vuxit fram i väntan på att en ny och mer enhetlig straffbalk skulle ersätta 1864 års strafflag. Beredningen avgav 1956, efter att ha arbetat i 18 år, sitt slutbetänkande med titeln Skyddslag. Förslaget, präglat av Schlyters och Heumans på behandlingstanken grundade kriminalpolitiska syn, kom sedan att utgöra en av hörnstenarna i den brottsbalk som 1965 ersatte den gamla strafflagen.
    Ett uppdrag av mer spektakulär karaktär som anförtroddes Maths Heuman var att leda den medborgarkommission som på regeringens uppdrag utredde den s. k. Kejneaffären (1950). Att Maths Heuman i hög grad åtnjöt ett allmänneligt förtroende framgår också av att han gavs det känsliga uppdraget att för utrikesdepartementets räkning granska staten Israels rapport angående mordet på Folke Bernadotte.
    Hans stora intresse för straffrätt och kriminalpolitik avspeglades i att han under många år verkade som medredaktör för Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab och som ordförande i styrelsen för Nordisk Kriminalteknisk Tidskrift. I femton år var han ledamot av styrelsen för de nordiska juristmötena. Han utgav också, tillsammans med Bengt Lassen, den kriminologiska handboken Brottets beivrande. Ett med rätta ofta citerat kapitel i boken med titeln ”Åklagarens uppgifter i kriminalprocessen” är från Maths Heumans penna. En rad artiklar genom åren, främst i Svensk

SvJT 1993 Notiser 801Juristtidning och i olika festskrifter, kompletterar bilden av mannen som lade grunden för och skapade det moderna svenska åklagarväsendet och samtidigt blev en av de främsta företrädarna för en ny, mer nyanserad och humanitärt präglad kriminalpolitik.
    Efter pensioneringen var Maths Heuman bl. a. ordförande i rederiaktiebolaget Nordstiernans styrelse under åren 1967–71. I övrigt ägnade han mycket av sin tid, förutom åt en djuplodande utredning om rattonykterhetsbrotten, åt att i bokform belysa två av 1950-talets mest uppmärksammade rättsaffärer — efter huvudpersonerna benämnda Kejneoch Haijbyaffärerna — och strukturera den ganska så infekterade debatt som följde framför allt efter publiceringen av den av Heuman ledda medborgarkommissionens betänkande.
    Maths Heumans väsen präglades av hans intellektualitet och djupa humanism. Hans lärdom och intressen spände över vida fält; han var kunnig i psykologi och psykiatri, han var mycket beläst i antikens historia och i den klassiska skönlitteraturen — som han gärna citerade — och han var road av teater och film. Många i Göteborg minns fortfarande ett föredrag han höll i sällskapet Teaterhistoriska museets vänner om Shakespeares Macbeth från kriminalpsykologisk synpunkt. Hans eleganta framställning interfolierades med rollavsnitt, exekverade av skådespelare från Stadsteatern.
    Ett särskilt intresse hos Maths Heuman gällde den högre utbildningen, naturligtvis främst på juridikens fält. Han fick glädjen att före sin död uppleva att Göteborgs universitet fick — om än inte den juridiska fakultet som han kämpat för — så dock en egen juristlinje med möjlighet för studenterna att avlägga en komplett juris kandidatexamen. Maths Heuman blev 1967 juris hedersdoktor i Lund och 1971 hedersledamot i Göteborgs Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle.
    Maths Heumans domargärning var präglad av hans humanism men också av att hans ämbetsmannabana inrymt så mångskiftande uppgifter vilka gett honom en ovanlig insikt om samhällsförhållandena och människans villkor; han var i sällsynt hög grad medveten om — som han nog själv skulle ha uttryckt saken — att det fanns ”en värld också utanför Veronas murar”.
    Maths Heuman hade många vänner och tyckte om att se dem omkring sig. Han var en sällskapsmänniska av rang och gladde omgivningen med sin personliga vitalitet och spirituella konversationskonst. Han förunnades ett långt liv med obrutet intellekt. Minnet av honom kommer att leva länge.
Ove Lindh