Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 1994
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1994. Liksom i tidigare översikter har medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 1995. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1994 års samling.

 

Offentlig rätt
I den senaste översikten redovisades en rad vilande grundlagsförslag antagna under våren 1994 (se SvJT 1994 s. 745 ff.). Under hösten 1994 har riksdagen slutligt antagit förslagen. Lagstiftningen gäller sammanfattningsvis: Valperiodens längd (regeringsformen, SFS 1469), reformering av riksdagsarbetet (regeringsformen, SFS 1470), en ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området (regeringsformen, SFS 1481), förvaring av allmänna handlingar hos andra organ än myndigheter (tryckfrihetsförordningen, SFS 1382), inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor (regeringsformen, SFS 1468), åtgärder mot barnpornografi (tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, SFS 1474 ff.), normgivning på dataskyddsområdet (regeringsformen,
SFS 1480) samt grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen (regeringsformen och tryckfrihetsförordningen, SFS 1375 f.).
    Hösten 1992 antog riksdagen som vilande ett förslag till lag om ändring i regeringsformen. Förslaget innebär att utlandssvenskarnas rösträtt grundlagsfästs. Riksdagen har under hösten 1994 slutligt antagit förslaget.I samma lagstiftningsärende har vissa följdändringar beslutats i vallagen (SFS 1483 f.).
    I anslutning till att riksdagen godkänt anslutningsfördraget rörande ett svenskt EU-medlemskap m. m. har antagits en särskild lag — lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Lagen innehåller bestämmelser om överlåtelse av beslutsbefogenheter till Europeiska gemenskaperna och införlivande av anslutningsfördraget och de grundläggande fördragen liksom de rättsakter m. m. som hittills antagits av Europeiska gemenskaperna. I samma lagstiftningsärende har riksdagen beslutat en ändring i lagen om kungörande av lagar och andra författningar.
Genom ändringen upplyses att rättsakter som innefattar föreskrifter beslutade av Europeiska gemenskaperna och som enligt anslutningslagen gäller här i landet kungörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT) (SFS 1500 och 1692). Enligt en förordning trädde lagstiftningen i kraft den 1 januari 1995 (SFS 2063).
    Riksdagen har antagit en särskild lag — lag om riksdagens val av företrädare för Sverige i Europaparlamentet — med bestämmelser som gäller intill

dess sådana företrädare för Sverige utsetts i allmänna val. Lagen trädde i kraft den 16 december 1994 (SFS 1650).
    Ett avtal mellan EFTA-länderna Finland, Island, Norge, Sverige och Österrike om övergångsbestämmelser för en period efter vissa EFTA-staters anslutning till EU har inkorporerats i svensk rätt genom en särskild lag, lag om övergångsbestämmelser för en period efter vissa EFTA-staters anslutning till Europeiska unionen. Avtalet utgör en uppföljning av anslutningsfördraget mellan Sverige och EU:s medlemsstater och innebär bl. a. att EFTA:s övervakningsmyndighet och EFTA-domstolen under en övergångsperiod ges viss fortsatt behörighet (SFS 1693).
    I syfte att få till stånd en ordning för samverkan mellan riksdag och regering med anledning av Sveriges anslutning till EU har riksdagen beslutat ändringar i riksdagsordningen. Ändringarna innebär sammanfattningsvis följande. Riksdagen tillsätter inom sig en EU-nämnd för samråd med regeringen i EU-frågor. Regeringen skall underrätta nämnden om frågor som avses bli behandlade i Europeiska unionens råd. Regeringen skall också rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet skall föras inför beslut som regeringen bedömer som betydelsefulla. Om nämnden bestämmer det, skall regeringen rådgöra med nämnden även i andra frågor. Vid nämndens sammanträden skall föras stenografiska uppteckningar över vad som yttras vid nämndens överläggningar med regeringen. I likhet med vad som gäller utskotten skall tystnadsplikt kunna beslutas för EU-nämnden. Regeringen skall vidare fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för EU-samarbetet och varje år lämna en skrivelse till riksdagen med berättelse över verksamheten i EU. På begäran av ett utskott är regeringen skyldig att lämna information om arbetet inom unionen på utskottets ämnesområde. I lagstiftningsärendet har vidare beslutats en konsekvensändring i sekretesslagen (SFS 1651 ff.).
    I anslutning till ändringarna i regeringsformen rörande reformeringen av riksdagsarbetet har riksdagen beslutat ytterligare ändringar i riksdagsordningen. Ändringarna innebär betydande förändringar i riksdagsarbetet. Riksmötets avbrott under sommaren slopas, och begreppen lagtima och urtima riksmöten avskaffas. Talmannen beslutar i stället vilka längre uppehåll som skall göras i kammarens arbete under ett riksmöte. Vidare innebär ändringarna att det statliga budgetåret fr. o. m. år 1997 läggs om till kalenderår och att behandlingen av den statliga budgeten i riksdagen komprimeras och blir mer sammanhållen. Budgetpropositionen framläggs och behandlas på hösten. Det budgetår som börjar den 1 juli 1995 löper t. o. m. den 31 december 1996. Vissa ändringar har trätt i kraft den 1 januari 1995. Andra ändringar träder i kraft den 1 januari 1996 (SFS 1471 ff.). Sekretesslagens bestämmelser om utrikessekretess har ändrats varigenom ett enhetligt, s. k. rakt skaderekvisit, införts. Det innebär att för alla uppgifter som rör Sveriges förbindelser med andra stater och med mellanfolkliga organisationer skall utgångspunkten vara att de är offentliga. Ändringen har motiverats av en strävan att även inom ramen för ett svenskt deltagande i EU-samarbetet säkerställa rätten till medborgerlig insyn i allmänna angelägenheter. En annan samtidigt beslutad ändring i

 

sekretesslagen innebär att en bestämmelse om sekretess i specialpedagogisk stödverksamhet införts i syfte att förbättra integritetsskyddet för enskilda (SFS 1695).
    Ändringarna i regeringsformen rörande en ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området har föranlett vissa ändringar i sekretesslagen (SFS 1482).
    I lagstiftningsärendet rörande ändringarna i tryckfrihetsförordningen om förvaring av allmänna handlingar hos andra organ än myndigheter har riksdagen också antagit en ny lag — lag om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring — samt beslutat ändringar i sekretesslagen och arkivlagen. Med stöd av den nya lagen kan regeringen besluta om överlämnande av en statlig myndighets allmänna handlingar till ett enskilt organ för förvaring under en begränsad tid. Förutsättningen är att det enskilda organet har övertagit myndighetens uppgifter och behöver handlingarna för sitt arbete. Kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige får under samma förutsättningar besluta att kommunala myndigheters allmänna handlingar skall förvaras av enskilda organ. Genom ändringarna i sekretesslagen blir regelverket för myndigheters hantering av allmänna handlingar gällande för det enskilda organet. Ändringarna i arkivlagen innebär att den lagen skall gälla även för det enskilda organet i bl. a. arkivvårdsfrågor (SFS 1383 ff.).
    I det inledningsvis nämnda lagstiftningsärendet rörande normgivningsfrågor på dataskyddsområdet har riksdagen också beslutat ändringar i datalagen. Ändringarna innebär att regeringen fått möjligheter att bemyndiga Datainspektionen att utfärda generella föreskrifter om personregister inom bestämda verksamheter. Register som inrättas och förs i enlighet med sådana regler är undantagna från tillståndsplikt. Vidare innebär ändringarna att skyldigheten att begära Datainspektionens yttrande inför inrättande av personregister som beslutas av riksdagen eller regeringen avskaffats och att inspektionen fått möjlighet att förena föreskrifter och förbud med vite. Datainspektionens beslut enligt datalagen skall inte längre överklagas hos regeringen utan överklagande skall ske till allmän förvaltningsdomstol. Regeringen skall dock fortfarande vara överklagandeinstans om det är en statlig myndighet som är registeransvarig (SFS 1485 f.).
    Grundlagsbesluten rörande valperiodens längd och reformering av riksdagsarbetet, som nämnts inledningsvis, har föranlett ändringar i närmare trettio lagar. Genom ändringar i bl. a. rättegångsbalken, föräldrabalken, brottsbalken, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och fastighetsbildningslagen har tjänstgöringstiden för nämndemän, överförmyndare, ledamot i övervakningsnämnd m. fl. förlängts från tre till fyra år. Vidare har hänvisningen i ett antal lagar till tid då riksmöte pågår eller till tid då riksmöte inte pågår slopats (SFS 1620 ff.).
    Riksdagen har antagit en lag om socialförsäkringsregister. Den nya lagen innehåller regler för flertalet personregister vid Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna — register som behövs för handläggningen av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner. I lagen anges ramarna för vilka ändamål registren får användas och vilka uppgifter som får registreras. Vidare finns bestämmelser om regis-

 

teransvar, terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter, informationsskyldighet för den registeransvarige samt gallring av uppgifter ur registret. Lagen träder i kraft den 1 juli 1995 (SFS 1517).
    Genom ändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän har JO fått möjlighet att, under vissa förutsättningar, återlämna ärendeanknutna handlingar efter det att ett ärende avslutats. Lagändringen har trätt i kraft den 1 februari 1995 (SFS 1649).
    Ändringar i lagen om Sveriges riksbank innebär att beredskapsplaneringen på bank- och betalningsväsendets område flyttats från Riksbanken till Finansinspektionen (SFS 1539). Folkbokföringslagen har ändrats. Ändringen innebär bl. a. att skattemyndigheten skall registrera ärenden om vigsel, födelse och dödsfall i Sverige även i fråga om personer som inte är eller varit folkbokförda i landet (SFS 1975 f.).
    Ett EG-direktiv om återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en annan medlemsstats territorium har införlivats i svensk rätt genom införande av ett nytt kapitel i lagen om kulturminnen m. m. (SFS 1523).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i kyrkolagen. Ändringarna berör frågor om prästgårdarna, arbetsgivarföreträdare i fråga om prästtjänster och behörighet för kyrkomusiker (SFS 1848 f.).

 

Försvarslagstiftning
Riksdagen har antagit en lag om totalförsvarsplikt. Den nya lagen ersätter bl. a. värnpliktslagen och lagen om vapenfri tjänst. I samma lagstiftningsärende har riksdagen vidare antagit lag om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning, lag om disciplinansvar inom totalförsvaret, m. m., lag om skydd för viss tjänstgöring inom totalförsvaret m. m. och lag om arbetsförmedlingstvång samt beslutat konsekvensändringar i närmare trettio lagar. Den nya lagstiftningen innebär att möjligheter skapas för en flexiblare användning av totalförsvarets personalresurser. Tjänstgöringsskyldigheten — som enligt den nya lagstiftningen blir gemensam för hela totalförsvaret — har benämningen totalförsvarsplikt och skall fullgöras som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Den vapenfria tjänsten regleras inte längre som ett undantag från värnpliktstjänstgöringen utan är ett av flera tjänstgöringsalternativ inom ramen för totalförsvarsplikten. Svenska kvinnor kan med de nya lagarna efter frivilliga åtaganden antagningsprövas för att skrivas in för värnplikt eller civilplikt med grundutbildning. Lagstiftningen innebär också att ett gemensamt disciplinsystem införs inom totalförsvaret. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 1995 (SFS 1809 ff. och 2064 ff.).
    Vidare har riksdagen antagit en lag om civilt försvar samt därvid beslutat följdändringar i ett flertal lagar. Den nya lagen, som ersätter bl. a. civilförsvarslagen, lagen om kommunal beredskap och lagen om kyrklig beredskap, innehåller regler om kommunernas, landstingens och de kyrkliga kommunernas ansvar inom det civila försvaret. Den nya lagstiftningen, som träder i kraft den 1 juli 1995, medför att civilförsvaret upphör att existera som statlig organisation. I stället blir befolkningsskydd

 

och räddningstjänst en kommunal uppgift även under höjd beredskap (SFS 1720 ff.).

 

Familjerätt
Riksdagen har beslutat om ändringar i föräldrabalken beträffande förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning av egendom samt tillsynen över sådan förvaltning. Ändringarna innebär en förenkling och modernisering av reglerna på området. Som huvudregel gäller enligt de nya bestämmelserna att överförmyndarens kontroll av föräldraförvaltningar skall vara inriktad på fall där värdet på barnets tillgångar överstiger åtta gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Framför allt inskränks kontrollen av föräldrars förvaltning av barns egendom. Reformen bygger också på principen att domstolarna skall handlägga enbart sådana frågor som verkligen kräver domstolsprövning. Förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap skall inte längre skrivas in vid domstol. Tingsrätterna har dock kvar ärenden som rör förordnande och entledigande av förmyndare. Domstolarna behåller vidare uppgiften att besluta om anordnande, omprövning och upphörande av förvaltarskap och godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken. Frågorna om förordnande och entledigande av sådan god man flyttas från domstolarna till överförmyndarna. Behörigheten att fatta beslut om förordnande av god man enligt 11 kap. 1–3 §§ föräldrabalken flyttas från tingsrätterna till överförmyndarna. Överförmyndarens beslut kan överklagas till tingsrätt. Tillsynen över överförmyndarna flyttas från tingsrätterna till länsstyrelserna. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 1995 (SFS 1433 ff.).

 

Fastighetsrätt
Genom en ändring i lagen om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt har försöksverksamheten förlängts till utgången av år 1996 (SFS 1583).

 

Plan- och bygglagstiftning
Riksdagen har beslutat att ändra ikraftträdandet beträffande de under våren 1994 beslutade ändringarna i plan- och bygglagen samt den samtidigt antagna lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m. m. från den 1 januari 1995 till den 1 juli 1995 (SFS 1576 ff.).
    Genom ändringar i lagen om hushållning med naturresurser m. m. har området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården i Solna och Stockholms kommuner blivit landets första nationalstadspark och därigenom fått ett särskilt skydd mot exploateringsföretag m. m.(SFS 1616).

 

Miljörätt
För att Sverige skall uppfylla sina internationella åtaganden på naturvårdsområdet har riksdagen antagit en lag om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter och i anslutning därtill beslutat ändringar i bl. a. naturvårdslagen och jaktlagen. Den nya lagen innebär bl. a. att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela erforderliga föreskrifter om införsel, transport, handel och förevisning beträffande skyddade djur och växter. Ändringarna i naturvårdslagen innebär

 

bl. a. ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter för att freda vilt levande exemplar av djur- eller växtarter. I naturvårdslagen införs vidare bestämmelser om områden av intresse för EU — särskilda skyddsområden och särskilda bevarandeområden. Ändringarna i jaktlagen innebär bl. a. ett generellt förbud mot jakt från motordrivna fortskaffningsmedel (SFS 1818 ff.).
    EU-medlemskapet innebär att alla EG:s förordningar blir direkt gällande i Sverige. EG-rätten tillåter inte att förordningar införlivas i nationell rätt av medlemsländerna. Mot denna bakgrund har riksdagen beslutat att lagen om ett europeiskt miljömärkningssystem skall upphävas. Samtidigt har riksdagen antagit en ny lag — lag om tillämpningen av det europeiska miljömärkningssystemet — som innehåller de kompletterande bestämmelser som behövs för att tillämpa EG:s miljömärkningsförordning (SFS 1772).
    Riksdagen har antagit en lag om frivillig miljöstyrning och miljörevision.
Den nya lagen innehåller bestämmelser som kompletterar en EG-förordning om frivilligt deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Förordningen syftar till att främja en frivillig förbättring av industrins miljöarbete. För att förordningen skall kunna tillämpas i Sverige innehåller den nya lagen bemyndigande för regeringen att utse behörigt ackrediteringsorgan samt att meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i förordningen (SFS 1596). Lagen om åtgärder mot vattenföroreningar från fartyg har ändrats. Ändringarna innebär att vattenföroreningsavgiften höjts och knutits till det gällande basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (SFS 1796).

 

Konsumenträtt
Riksdagen har antagit en ny lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.
Härigenom har ett EG-direktiv på området införlivats i svensk rätt. Den nya lagen innehåller marknadsrättsliga regler som i huvudsak motsvarar 1971 års lag. En nyhet är att lagens tillämpningsområde utvidgats till att avse finansiella tjänster. Lagen innehåller också civilrättsliga regler, bl. a. bestämmelser om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden. I 36 § avtalslagen har samtidigt införts ett tillägg som innebär en hänvisning till dessa nya jämkningsbestämmelser (SFS 1512 ff.).

 

Associationsrätt
Bestämmelser i EG:s bolagsrättsliga direktiv om aktiebolags firmor m. m. har införlivats i svensk rätt genom ändringar i aktiebolagslagen. Ändringarna innebär att de publika aktiebolagen skall ha en särskild tilläggsbeteckning, ”(publ)”. Tilläggsbeteckningen skall åtfölja firman, såvida det inte av denna framgår att bolaget är publikt. Vidare innebär ändringarna att ett aktiebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte, bolagets organisationsnummer samt om bolaget trätt i likvidation. I fråga om publika aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, skall firman åtföljas av beteckningen (publ). Patent- och registreringsverket kan vid vite förelägga verkställande direktören eller styrelseledamot att fullgöra denna

 

skyldighet. De nya bestämmelserna har trätt i kraft den 1 januari 1995. Vitesbestämmelsen träder dock i kraft först den 1 juli 1995 (SFS 1395 f.).
    Andra under hösten 1994 beslutade ändringar i aktiebolagslagen syftar till att komma till rätta med de aktiebolag som inte ger in årsredovisning eller revisionsberättelse till Patent- och registreringsverket i rätt tid eller som försummar att anmäla styrelse, verkställande direktör eller revisor för registrering i aktiebolagsregistret. Lagändringarna innebär att bolag som inte ger in årsredovisning eller revisionsberättelse i tid kan förpliktas betala särskilda förseningsavgifter. Bolag som ännu elva månader efter räkenskapsårets utgång inte har sänt in årsredovisning eller revisionsberättelse kan meddelas likvidationsföreläggande. Om handlingarna ännu vid den förelagda tidens slut inte har kommit in till verket kan bolaget förpliktas att träda i likvidation. Aktiebolag kan också meddelas likvidationsföreläggande och förpliktas att träda i likvidation på den grunden att behörig revisor inte har anmälts för registrering. Bolag som saknar till registret anmäld behörig styrelse, verkställande direktör eller revisor och som på den grunden meddelats ett likvidationsföreläggande kan förpliktas att betala en avgift motsvarande Patent- och registreringsverkets kostnader i ärendet (SFS 1826 ff.).
    Riksdagen har antagit en lag om europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Den nya lagen innehåller bestämmelser som kompletterar en EUförordning om sådana grupperingar. En europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) är en särskild företagsform som finns inom EU och kan närmast liknas vid ett handelsbolag som verkar över nationsgränserna. Syftet med en grupperings verksamhet är att underlätta och utveckla medlemmarnas ekonomiska verksamhet (SFS 1927 ff.).
    Giltighetstiden för lagen om undantag för vissa kommuner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen om tillsyn över stiftelser, m. m. har förlängts till utgången av år 1995. Samtidigt har lagens rubrik ändrats på så sätt att ”landstingskommun” ersatts av ”landsting” (SFS 1502).

 

Immaterialrätt
I enlighet med EES-avtalet har riksdagen beslutat att Sverige skall ansluta sig till 1989 års protokoll till Madridöverenskommelsen (Madridprotokollet) om den internationella registreringen av varumärken. Samtidigt har beslutats ändringar i varumärkeslagen. Lagstiftningen krävs för tillträde till protokollet och innebär att det blir möjligt för svenska företag att få skydd för sina varumärken i flera länder genom ett enda registreringsförfarande hos den internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) i Geneve. Andra samtidigt beslutade ändringar i varumärkeslagen innebär att möjligheten att få skydd för varukännetecken genom inarbetning vidgats samt att invändningsförfarandet i anslutning till en ansökan om registrering lagts efter registreringen i stället för som tidigare före. I samma lagstiftningsärende har också beslutats vissa ändringar i firmalagen i syfte att åstadkomma en närmare överensstämmelse med varumärkeslagens regler i fråga om inarbetning. Den lagstiftning som rör tillträdet till Madridprotokollet träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Övriga ändringar har trätt i kraft den 1 januari 1995 (SFS 1509 f.).

 

Det svenska medlemskapet i EU innebär att en EG-förordning om tilläggsskydd för läkemedel blir direkt tillämplig i Sverige. Riksdagen har därför beslutat upphäva motsvarande bestämmelser i patentlagen samtidigt som kompletterande regler om avgifter och straffansvar införts (SFS 1511).

 

Straffrätt
I syfte att ytterligare stärka skyddet för barn och ungdomar mot att bli utnyttjade i sexuella sammanhang har riksdagen beslutat vissa ändringar i 6 kap. brottsbalken. Ändringarna innebär att sexuellt umgänge med barn skall rubriceras som sexuellt utnyttjande av underårig eller, i förekommande fall, grovt sexuellt utnyttjande av underårig. Straffmaximum för grovt sexuellt utnyttjande höjs från fängelse högst fyra år till fängelse högst sex år. Vidare innebär ändringarna att bestämmelsen om sexuellt ofredande utvidgas på så sätt att det är straffbart att förmå även den som är fyllda 15 men inte 18 år att företa eller medverka i en handling som är ett led i framställning av pornografisk bild eller utgör en posering. Dessutom ändras preskriptionsreglerna i 35 kap. brottsbalken på så sätt att preskriptionstiden för sexualbrott mot barn börjar löpa först den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 15 år (SFS 1499).
    I anslutning till ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen rörande åtgärder mot barnpornografi har riksdagen också antagit en lag om förverkande av barnpornografi. Lagen innebär att visst barnpornografiskt material som påträffas i samband med en förundersökning kan förklaras förverkat. Vissa följdändringar har samtidigt gjorts i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (SFS 1478 f.). Lagen om immunitet och privilegier i vissa fall har ändrats. Ändringarna är en anpassning till de åtaganden som Sverige gjort enligt anslutningsfördraget till EU. Genom ändringarna framgår att svenska bestämmelser underordnas de bestämmelser om immunitet och privilegier som har antagits av EG (SFS 1817).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om vissa internationella sanktioner. Ändringarna, som föranletts av Sveriges medlemskap i EU, avser påföljder för överträdelse av de förordningar om ekonomiska sanktioner som EG beslutat om med anledning av beslut som antagits i Förenta nationernas säkerhetsråd (SFS 1665).

 

Processrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och lagen om behandlingen av häktade och anhållna m. fl.
Ändringarna har gjorts bl. a. i syfte att förbättra samarbetet mellan myndigheterna i ungdomsmål och att öka snabbheten vid förfarandet i sådana mål hos polis, åklagare och domstol. Ändringarna innebär bl. a. följande. Vid domstolarna skall mål mot ungdomar under 21 år normalt handläggas av domare med särskild fallenhet för uppgiften. Domar i sådana ungdomsmål skall, om det inte finns synnerliga hinder, avkunnas muntligen i samband med huvudförhandlingen. Vårdnadshavare och

 

företrädare för socialtjänsten skall i ökad utsträckning medverka i samband med lagföringen. Möjligheterna att meddela åtalsunderlåtelse vid återfall i brott begränsas. Lagstiftningen träder i kraft den 1 mars 1995 (SFS 1760 f.).
    Ett riksdagsbeslut om ändrad instansordning i de allmänna förvaltningsdomstolarna har medfört ändringar i över 100 lagar. Ändringarna innebär att länsrätt i stället för kammarrätt skall vara första domstolsinstans i ett stor antal måltyper. Vidare har prövningstillstånd i kammarrätten införts för flera nya målgrupper, t. ex. enligt lagen om allmän försäkring och socialtjänstlagen. Genom ändringar i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar har kammarrätt getts behörighet att pröva ansökningar om resning och återställande av försutten tid om ärendet avgjorts av en länsrätt eller en förvaltningsmyndighet. I samma lagstiftningsärende har lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut fått förlängd giltighetstid till utgången av år 1997 samt ändrats så att kammarrätt getts behörighet att pröva sådana ansökningar som gäller en förvaltningsmyndighets avgöranden. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 1995 (SFS 1759 f. och 1995:6 ff.).
    I syfte att effektivisera brottsbekämpningen har riksdagen beslutat ändringar i närmare 20 olika lagar. Ändringarna går ut på att renodla åklagarens roll samt att åstadkomma en avkriminalisering och en utvidgning av möjligheten till strafföreläggande. Uppgiften att föra talan om tilläggsavgift för olovligt byggande enligt plan- och bygglagen förs över från åklagare till byggnadsnämnderna. Talan förs vid länsrätt i stället för vid allmän domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Åklagare har inte längre som uppgift att föra talan om handräckning enligt lagen om enskilda vägar, naturvårdslagen och lagen om kulturminnen m. m. eller om utdömande av vite enligt 2 kap. 15 § utsökningsbalken. Det straffbara området för vårdslöshet i trafik enligt trafikbrottslagen inskränks. Endast den som i väsentlig mån brustit i omsorg och varsamhet döms till straff. Lägsta straff är 30 dagsböter. Lagen om överlastavgift ändras så att ett grundbelopp på 2 000 kr utgår när gränsen för avgiftspliktig överlast överskridits. Avgiften därutöver ökas progressivt i förhållande till överlastens storlek. Straffbestämmelsen i checklagen för den som ställer ut en check utan täckning eller förfogar över täckningen innan checken skall uppvisas upphävs. Jaktlagen ändras bl. a. så att det för straffbarhet krävs grov oaktsamhet. Genom ändringar i brottsbalken föreskrivs särskilda restriktioner vid åtalsprövning vid brott som avser olovliga förfaranden med förhyrd egendom samt övertrasseringar av eget konto. Genom ändringar i rättegångsbalken utvidgas möjligheten att underlåta förundersökning i de fall det ändå finns tillräckliga skäl för åtal, till att omfatta alla brott som inte kan antas leda till annan påföljd än böter. Regeln om åklagares övertagande av ledningen av förundersökningen förtydligas så att det framgår att åklagaren i dessa fall har ansvaret för hela utredningen. Åklagares rätt att meddela anvisningar för förundersökningens bedrivande i sådana fall då polismyndigheten är förundersökningsledare tas bort. Förundersökning behöver inte inledas om det är uppenbart att brotten inte går att utreda. Åklagare får utfärda strafföreläggande för alla typer av brott där böter

 

ingår i straffskalan. Ett föreläggande får också omfatta medgivna enskilda anspråk som avser betalningsskyldighet. Genom ändringar i brottsbalkens bestämmelser om förverkande och i lagen om förfarandet i vissa fall vid förverkande m. m. har åklagare en generell rätt att besluta om förverkande utan samband med talan om ansvar för brott, om inte egendomen har ett betydande värde eller det finns särskilda skäl att saken prövas av rätten. Vidare har polisman rätt att besluta om förverkande, när någon ansvarstalan inte skall föras. Som förutsättning härför gäller att saken är uppenbar och att egendomen saknar saluvärde eller kan antas vara mindre värd än en tiondel av basbeloppet. Den som drabbas av förverkande har alltid rätt att påkalla domstolsprövning. Åklagares skyldighet att i vissa fall hos domstol begära en förlängning av åtalstiden när beslag skett upphävs. Lagändringarna såvitt avser renodlingen av åklagarrollen och avkriminaliseringarna har trätt i kraft den 1 januari 1995. De ändrade reglerna om strafföreläggande träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Övriga lagändringar träder i kraft den 1 april 1995 (SFS 1411 ff.).
    Giltighetstiden för lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål har förlängts till utgången av år 1995 (SFS 1489).
    Genom ändringar i kreditupplysningslagen och inkassolagen har riksdagen beslutat att Datainspektionens beslut enligt nämnda lagar inte längre skall överklagas hos regeringen utan hos allmän förvaltningsdomstol. Samtidigt har beslutats en ändring i förvaltningsprocesslagen som innebär att Justitiekanslern skall vara undantagen krav på prövningstillstånd i Regeringsrätten vid förande av talan enligt de nämnda lagarna (SFS 1397 ff.).

 

Trafikrätt
Riksdagen har slutligt godkänt konventionen om samarbete för luftfartens säkerhet — Eurocontrolkonventionen — och den multilaterala överenskommelsen om undervägsavgifter och i samband därmed antagit ett vilande förslag till lag om ändring i luftfartslagen. Ändringarna innebär överlåtande av normgivningskompetens till Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst. Vidare har riksdagen i samma lagstiftningsärende antagit en lag med anledning av Sveriges tillträde till den multilaterala överenskommelsen om undervägsavgifter. Med undervägsavgift avses den avgift som tas upp för utnyttjande av den flygtrafiktjänst och de navigeringshjälpmedel och andra hjälpmedel som en överflugen stat tillhandahåller inom sitt luftrum. Vidare har följdändringar beslutats i lagen om betalningsföreläggande och handräckning och i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Den nya lagstiftningen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 2086 ff.).
    Genom en ny lag — lag om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet — har AB Svensk Bilprovning getts ensamrätt att även i fortsättningen utföra nationella typ- och registreringsbesiktningar. Lagen gäller till utgången av år 1997 (SFS 2043).

 

 

Socialrätt
Lagen om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och lagen om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) har upphävts. De EG-förordningar som inkorporerats genom de båda lagarna är i och med Sveriges medlemskap i EU direkt gällande i Sverige (SFS 1658 och 1696 f.). Riksdagen har beslutat ändrade regler för flerbarnstillägg enligt lagen om allmänna barnbidrag. Ändringarna innebär att tilläggen justerats ned fr. o. m. den 1 januari 1995. Samtidigt har genom ändringar i föräldrabalken och utsökningslagen preskriptionstiden för underhållsbidrag förlängts från tre till fem år fr. o. m. den 1 januari 1995. Vidare har riksdagen beslutat begränsningar i bidragsförskottssystemet. Genom ändringar i lagen om bidragsförskott och lagen om särskilda bidrag till vissa adoptivbarn indexuppräknas inte bidragsförskotten under en period fram till år 1999. Reglerna för fastställande av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring har ändrats. Ändringen innebär att den automatiska inflationsuppräkningen begränsats så att endast en del av prisförändringarna får genomslag på basbeloppets uppräkning (SFS 1953 ff. och 1963 f.).
    Genom ändringar i lagen om allmän försäkring har bl. a. begränsningar införts när det gäller rätt till föräldrapenning under s. k. arbetsfri tid (SFS 1655 ff.). Lagen om vårdnadsbidrag har upphävts fr. o. m. den 1 januari 1995. Samtidigt har bl. a. lagen om allmän försäkring ändrats så att de 90 s. k. garantidagarna i föräldraförsäkringen återinförts. Garantinivån har sänkts från 64 kr till 60 kr per dag. Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under sammanlagt 450 dagar, varav 90 dagar med ersättning motsvarande garantinivån. För föräldrar som uppburit vårdnadsbidrag gäller särskilda regler. I samma lagstiftningsärende har lagen om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. ändrats så att arbetstagares rätt till ledighet gäller under 18 månader. Ändringarna innebär en återgång till vad som gällde före den 1 juli 1995 (SFS 1567 ff. och 1989).
    Riksdagen har beslutat ändringar i studiestödslagen och lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Ändringarna innebär i princip en återgång till vad som gällde före den 1 juli 1994. Bl. a. har reglerna om att studiebidraget i studiemedlen får avpassas till studieresultatet i form av avklarade poäng upphävts (SFS 1824 f.).
    Vidare har riksdagen beslutat ändringar i bl. a. lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd som i huvudsak innebär att reglerna om arbetslöshetsersättning återställts till vad som gällde före den 1 juli 1994. Fr. o. m. den 1 januari 1995 gäller således åter ett system för arbetslöshetsersättning som består av ett obligatoriskt grundskydd och en frivillig försäkring som ger inkomstrelaterad ersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen förutsätter medlemskap i en arbetslöshetskassa. Begränsningen av antalet ersättningsperioder har upphört och vidare har möjligheten att kvalificera sig för nya ersättningsperioder genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder återinförts (SFS 1673 ff.) Lagen om begränsning av läkemedelskostnader, m. m. har ändrats varigenom det s. k. högkostnadsskyddet höjts. Samtidigt har genom ändringar

 

i lagen om allmän försäkring och lagen om läkarvårdsersättning beslutats att sjukförsäkringen skall bära kostnader för bl. a. sjukhusvård för personer som är bosatta i ett annat EES-land än Sverige men som till följd av en EG-förordning har rätt till hälso- och sjukvård här i landet (SFS 1754 och 1814 f.). Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen om assistansersättning har ändrats. Ändringarna innebär bl. a. att ekonomiskt stöd eller assistansersättning avseende assistans som ges av en person som den funktionshindrade lever i hushållsgemenskap med lämnas endast om den funktionshindrade låter assistansen ordnas genom kommunens, ett kooperativs eller annat fristående organs försorg (SFS 1701 ff.).
    Bestämmelserna om rätt till etablering som privatpraktiker enligt lagen om husläkare, lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik har ändrats. Ändringarna innebär att de husläkare, specialistläkare och sjukgymnaster som önskar vara verksamma som privatpraktiker med offentlig finansiering måste träffa samverkansavtal med sjukvårdshuvudmannen om detta (SFS 1960 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Ändringarna gäller den ekonomiska regleringen för år 1995 mellan landsting och kommuner med anledning av det ökade kommunala ansvaret för psykiskt störda (SFS 1465).

 

Arbetsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om anställningsskydd och lagen om medbestämmande i arbetslivet. Ändringarna innebär i princip en återgång till de regler som gällde före den 1 januari 1994. Den längsta tillåtna tiden för visstidsanställning vid arbetsanhopning och för provanställning har således förkortats från tolv till sex månader. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist har arbetsgivaren numera inte rätt att oavsett turordning undanta två arbetstagare. Den fackliga vetorätten har återinförts, dock med vissa begränsningar. Det särskilda förbudet mot stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag har upphävts. Med anledning av två EG-direktiv, ett om skydd för arbetstagares rättigheter vid övergång av företag och ett om kollektiva uppsägningar, har i lagstiftningsärendet beslutats ytterligare ändringar i anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen samt ändringar i lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder m. fl. arbetsrättsliga lagar. De nya reglerna innebär bl. a. följande. Vid en företagsövergång övergår anställningsavtal automatiskt från överlåtaren till förvärvaren. De arbetstagare som omfattas av övergången har i princip ett skydd för sina anställningsvillkor under en övergångsperiod av ett år. Varken överlåtaren eller förvärvaren får säga upp personal på grund av övergången i sig. Förhandlingsskyldighet gäller även för arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal. Inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist eller en företagsövergång måste en sådan arbetsgivare förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer. Vid förhandlingar om uppsägning på grund av arbetsbrist är arbetsgivaren skyldig att lämna viss skriftlig information. Ändringarna i främjandelagen innebär bl. a. att varselskyldigheten utökats (SFS 1685 ff.).

 

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Fyra EG-direktiv angående finansiella tjänster har införlivats i svensk rätt genom att riksdagen antagit en ny lag — lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag samt beslutat ändringar i lagstiftningen för kreditinstitut och värdepappersbolag, bl. a. bankrörelselagen, bankaktiebolagslagen, sparbankslagen, föreningsbankslagen, lagen om värdepappersrörelse, lagen om börs- och clearingverksamhet och lagen om kreditmarknadsbolag. Den nya lagstiftningen innebär bl. a. följande. För värdepappersbolagen införs de grundläggande principerna inom EG-rätten för finansiella tjänster, bl. a. reglerna om en enda auktorisation och s. k. hemlandstillsyn. För sådana bolag uppställs vidare krav på bl. a. visst minsta startkapital och på ledningens kompetens. Lämplighetsprövning av större ägare i banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag skall ske såväl i samband med granskning av ansökan att få driva någon av dessa verksamheter som när en ägare genom förvärv av aktier passerar vissa gränser i fråga om innehav av aktiekapital eller röster. Kapitaltäckningsreglerna för kreditinstitut och värdepappersbolag kompletteras. Kapitalkrav uppställs inte bara för kreditrisker utan också för marknadsrisker, t. ex. aktiekurs-, ränte- och valutakursrisker. I syfte att begränsa den förlust som ett institut kan drabbas av om en kund eller en grupp av kunder inte kan infria sina åtaganden införs bestämmelser om övervakning och kontroll av kreditinstituts s. k. stora exponeringar. Gränser sätts för hur stora exponeringarna får vara i förhållande till olika grupper av kunder. Dessutom införs särskilda regler om tillsyn över finansiella företagsgrupper. Den nya lagstiftningen såvitt gäller stora exponeringar och tillsyn över finansiella företagsgrupper har trätt i kraft den 1 januari 1995. I övrigt träder den nya lagstiftningen i kraft den 1 januari 1996 (SFS 2004 ff.).
    EG:s bolagsrättsliga direktiv har införlivats också på bank- och försäkringsområdet genom ändringar i bl. a. bankrörelselagen, bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen. Aktiebolagen på bank- och försäkringsområdet har därigenom delats in i två kategorier, privata och publika bank- och försäkringsaktiebolag. De publika aktiebolagen kan, till skillnad från de privata aktiebolagen, vända sig till allmänheten för att skaffa kapital. Fondpapper som har getts ut av privata aktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats. De publika bank- och försäkringsaktiebolagens firmor skall åtföljas av beteckningen (publ), om det av firman inte framgår att bolaget är publikt. Ordet aktiebolag skall ingå i ett bankaktiebolags firma i överensstämmelse med vad som gäller för allmänna aktiebolag och försäkringsaktiebolag. Andra ändringar gäller reglerna om fusion, företrädesrätt vid ökning av aktiekapitalet, nedsättning av aktiekapitalet, bolagets bundenhet av ställföreträdares rättshandlingar och verkan av registrering i bank- respektive försäkringsregistret (SFS 1939 ff.).
    Genom ändringar i lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har kassan getts förlängd tid att låna upp medel. I samma ärende beslutades ändringar i lagen om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut innebärande att Landshypotek AB skall kunna omfattas av det statliga bankstödet (SFS 1610 och 1612).

 

Lagen om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för bostadsändamål m. m. har ändrats. Ändringen innebär att regeringen också får överlämna till ett av bolaget för låneförvaltningen särskilt bildat dotterbolag att fatta beslut i frågor om förvaltningen av statligt reglerade bostadslån (SFS 1540 f.).
    Genom en ändring i lagen om ikraftträdande av lagen om värdepappersfonder har tidsfristen för när alla andelsägare i en värdepappersfond skall vara registrerade förlängts till den 31 december 1995 (SFS 1661 f.).

 

Övrig näringsrättslig lagstiftning
Bestämmelserna på konkurrens- och statsstödsområdena i lagen om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES), den s. k. EES-lagen, har överförts till en ny lag, lag om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler. Bestämmelserna i den nya lagen är i sak desamma som de som var intagna i EES-lagen. De skillnader som finns är motiverade bl. a. av att medlemskapet i EU innebär att ESA:s (EFTA Surveillance Authority) övervakande funktion övertagits av EU-kommissionen och att flera frågor är reglerade genom EG-rätten och därför inte föranleder nationell lagstiftning. Lagen innehåller regler om konkurrensmyndighetens befogenheter vid genomförande av undersökningar på begäran av kommissionen och om skyldighet för kommuner och landsting att upplysa om stöd som kan bli föremål för kommissionens prövning, dvs. stöd som kan snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion (SFS 1845 f.).
    För att möjliggöra tillämpningen av EG:s regelverk som gäller för den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken har riksdagen antagit tre nya lagar — lag om EG:s förordningar om jordbruksprodukter, lag om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd och lag om
EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken (SFS 1705 ff.). Lagen om upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet har ändrats. Ändringen innebär att den som för att få idka näring inom EES behöver bekräfta med ed att han inte varit försatt i konkurs får avlägga sådan ed inför tingsrätt. Samtidigt har lagen om auktorisation av handelskamrar ändrats så att regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får uppdra åt auktoriserade handelskamrar att utfärda intyg för enskilda personer om faktiskt utövande av verksamhet som dessa personer kan behöva för att få idka näring inom EES. Vidare har i samma lag införts bestämmelser om rätt att överklaga dessa beslut till allmän förvaltningsdomstol och om prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt. I samma lagstiftningsärende har riksdagen beslutat ändringar i lagen om EG-märket. Ändringarna innebär bl. a. att ”CEmärkning” ersatt ”EG-märket” och att lagens rubrik ändrats i enlighet härmed. Vidare har en ny bestämmelse införts med innebörd att om CEmärkning har anbringats utan att det är berättigat skall den som ansvarar för märkningen se till att överträdelsen upphör (SFS 1588 ff.).
    Genom ändringar i bl. a. lagen innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, den s. k. ellagen, och lagen om handel med el, m. m. har riksdagen beslutat att elmarknadsreformen, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, skall senareläggas. Regeringen skall förordna

 

om ikraftträdandet, men förutsätts dessförinnan för riksdagen redovisa resultaten av Energikommissionens arbete beträffande reformens konsekvenser och det ställningstagande regeringen gör med anledning därav (SFS 1801 ff.).
    Riksdagen har beslutat om en ändring i konkurrenslagen. Ändringen innebär bl. a. att Konkurrensverket i vissa konkurrensärenden har rätt att överklaga beslut av tingsrätten till Marknadsdomstolen, om Stockholms tingsrätt ändrat tidigare beslut av verket (SFS 1494).
    Riksdagen har antagit en alkohollag som fr. o. m. den 1 januari 1995 ersatt lagen om tillverkning av drycker, m. m. och lagen om handel med drycker. Den nya lagen innebär bl. a. att import-, export-, tillverknings- och partihandelsmonopolen när det gäller spritdrycker, vin och starköl avskaffats och ersatts med ett alkoholpolitiskt motiverat tillståndssystem. Systembolagets detaljhandelsmonopol, dvs. försäljning över disk till konsument, har dock behållits. Vidare innebär den nya lagstiftningen att en ny myndighet, Alkoholinspektionen, inrättats för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn samt att kommunerna övertagit länsstyrelsernas hantering av serveringstillstånd till restauranger (SFS 1738 ff.).
Lars Haglind