Litteratur

 

 

JÖRGEN HETTNE och MARIA FRITZ, Sverige möter EG-rätten — EES-avtalet och dess införlivande med svensk rätt (Nerenius & Santerius Förlag, Stockholm 1994, 314 s.).

 

Det har i Sverige kommit ut mycket litteratur på sista tiden som på olika sätt tagit upp EG-rättsliga aspekter. EG-rätten har naturligtvis blivit än mer aktuell efter resultatet av den svenska folkomröstningen. Att i detta sammanhang nu anmäla en bok som tar utgångspunkt i EES-avtalet skulle därför kunna förefalla en smula passé. Enligt min mening finns det dock goda skäl för att ändå ge den här boken lite extra uppmärksamhet och peka på att den i vissa delar kan vara mycket värdefull även efter ett svenskt EU-medlemskap.
    Det kanske avgörande skälet till att boken förtjänar att uppmärksammas är paradoxalt nog just att boken tar utgångspunkt i EES-avtalet. Avtalet ger nämligen en mycket god och överskådlig bild av stora delar av den grundläggande EG-rätten som kan vara svårt att få på annat sätt. Genom att Romfördragets huvudbestämmelser återkommer i själva avtalet och den viktigaste sekundärrätten område för område integrerats i avtalet genom dess bilagor, ger EES-avtalet en mycket god sammanfattning av gällande EG-rätt.
    Boken är uppdelad i tre delar. De två första behandlar de grundläggande reglerna medan det tredje ägnas åt sekundärrätten dvs. rättsakterna. I Sverige talas mycket om EG:s direktiv och förordningar på en mängd olika områden men mer sällan om vilka nya regler de faktiskt medfört i Sverige. I boken görs en genomgång, bilaga för bilaga, av viktigare EG-rättsakter och vilka lagstiftningsåtgärder, på lag och förordningsnivå, de föranlett i Sverige. Här kan man därför få reda på att direktiv t. ex. om farliga livsmedelsimitationer, penningtvätt och miljöfarliga batterier genomförts i Sverige genom lagstiftning och i vilka lagar det skett. Känner man till ett EG-direktiv inom ett särskilt område, ger boken en möjlighet att snabbt leta sig fram till var i den svenska lagstiftningen tillämpliga bestämmelser återfinns. Direktiven som ingår i EES-avtalet gäller naturligtvis, liksom avtalets övriga EG-rättsliga bestämmelser, i Sverige också efter ett svenskt medlemskap i EU. För direktivens del blir detta mer påtagligt eftersom de redan gjorts om till svenska regler på samma sätt som kommer att ske också i fortsättningen. Härav följer också att författningar som införts på grund av direktiv i EES-avtalet kommer att behållas. De svenska författningar som författarna redogör för i boken kommer alltså alltjämt att vara aktuella, låt vara att den yttersta skyldigheten att genomföra direktiven framdeles inte grundar sig på skyldigheter enligt EES-avtalet utan på Sveriges skyldigheter som medlemsland i EU. Även av det skälet har alltså boken ett bestående värde. Den kan rekommenderas alla dem, jurister och andra, som kan ha anledning att sätta sig in i EG-rättens genomförande och tillämpning i Sverige.
Niklas Jonson