Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen våren 1995
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1995. Liksom i tidigare översikter har medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 1995. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1995 års samling.

 

Offentlig rätt
Riksdagen har under våren 1995 beslutat ändringar i riksdagsordningen som innebär att riksdagen kan utse en eller flera ställföreträdande ombudsmän vid JO-ämbetet. Ställföreträdande ombudsman skall ha tjänstgjort som ombudsman vid JO-ämbetet. Av samtidigt beslutade ändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän framgår att en ställföreträdande ombudsman skall kunna tas i anspråk för tjänstgöring om någon ombudsman på grund av längre tids sjukdom är förhindrad att utöva sin tjänst eller om det av annat särskilt skäl föreligger behov av ställföreträdande ombudsmans tjänstgöring. Chefsjustitieombudsmannen beslutar om ställföreträdande ombudsmans tjänstgöring (SFS 403 f.).
    Enligt det avtal som reglerar Sveriges anslutning till EU skall det i Sverige väljas 22 företrädare i EU-parlamentet. Det första valet skall hållas inom två år efter det att Sverige blivit medlem av unionen. Bestämmelser om detta val har intagits i lag om val till Europaparlamentet som tillämpades vid valet den 17 september 1995. I samma lagstiftningsärende har följdändringar beslutats i lagen om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz samt i folkbokföringslagen. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 maj 1995 (SFS 374 ff.).
    Riksdagen har beslutat att Sveriges företrädare i Europaparlamentet, som valts vid det allmänna valet den 17 september 1995, är berättigade till vissa förmåner motsvarande vad som gäller för riksdagsledamöter. Bestämmelser härom har tagits in i en ny lag, lag om arvode m. m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet. I samma ärende beslutades ändringar i lagen med instruktion för riksdagens förvaltningskontor och riksdagsordningen som innebär att huvudmannaskapet för företrädarnas arvoden m. m. ligger i riksdagen (SFS 564 ff.).
    Ändringar i lagen om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen innebär att grundbidraget till de riksdagspartier som inte är i regeringsställning har höjts. Andra ändringar i samma lag medför att riksdagsledamöterna kan få utökad utredar-, assistent- och kontorshjälp (SFS 405).
    Genom ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier har riksdagen beslutat om vissa neddragningar av partistödet. Lagändringarna har trätt i kraft den 15 oktober 1995 (SFS 345).

Till följd av att tiden för riksmötet förlängts har ersättningsreglerna i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, lagen om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ samt lagen med instruktion för Riksdagens revisorer ändrats. Ändringarna har trätt i kraft den 15 juni 1995 (SFS 798 ff.). Lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har ändrats varigenom också det av riksdagen godkända tilläggsprotokollet nr 9 till konventionen skall gälla som lag här i landet. I protokollet ges en enskild klagande rätt att själv hänskjuta ett mål till prövning av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolen, sedan den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, Europakommissionen, avgett rapport i målet. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 462).
    Genom en ny bestämmelse i sekretesslagen gäller sekretess hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskapsförberedelser eller planering enligt förfogandelagen för uppgift om bl. a. enskildas affärs- eller driftförhållanden. Den nya bestämmelsen omfattas inte av meddelarfrihet (SFS 490). Lagen om offentlig upphandling har ändrats varigenom ett antal EGdirektiv införlivats i svensk rätt. Ändringarna innebär en del möjligheter till särbehandling vid upphandling av varor med ursprung i ett land utanför EES. Vidare har införts vissa undantag när det gäller tjänsteupphandling dels från ett s. k. anknutet företag, dels inom samriskföretag. Därutöver har vissa bestämmelser förtydligats så att det klart framgår att lagen även omfattar produktion av el m. m. Ett annat förtydligande gäller behandlingen av anbud som lämnas gemensamt av flera leverantörer eller av grupper av leverantörer (SFS 704).
    Riksdagen har antagit en lag om vissa personregister för officiell statistik. Lagens syfte är att skapa en bättre överblick och klarhet när det gäller personregister som måste finnas för produktion av officiell statistik. I lagen ges grundläggande föreskrifter om inrättandet och förandet av integritetskänsliga personregister som används inom den officiella statistiken. Den nya lagen har medfört följdändringar i bl. a. sekretesslagen och socialtjänstlagen (SFS 606 ff.).
    Genom lag om aviseringsregister har riksdagen beslutat att ett nytt register för avisering av folkbokföringsuppgifter skall inrättas. Registeransvarig myndighet är Riksskatteverket. Registret får användas av myndigheter för aktualisering, kontroll och komplettering av uppgifter i myndigheternas personregister. Aviseringsregistret innehåller uppgifter om en persons identitet, bosättning och familj samt de ytterligare uppgifter som behövs för att behovet av allmänt efterfrågade folkbokföringsuppgifter skall kunna tillgodoses. Beslutet har föranlett följdändringar i bl. a. lagen om folkbokföringsregister, datalagen och vallagen (SFS 743 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i utlänningslagen. Härigenom har införts en uttrycklig bestämmelse om att brottslighet kan utgöra ett särskilt skäl att inte bevilja de facto-flyktingar (personer som, utan att vara flyktingar, inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande skäl till stöd för detta)

 

 

och krigsvägrare asyl. Beträffande uppehållstillstånd för andra än asylberättigade har införts en bestämmelse om att utlänningens hederliga vandel skall beaktas vid prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd. Ändringarna innebär vidare att tidsbegränsade uppehållstillstånd i större utsträckning än tidigare får meddelas när det råder tveksamhet om en sökandes förväntade levnadssätt. Möjligheterna att återkalla ett uppehållstillstånd med hänvisning till utlänningens levnadssätt har vidgats. Den tid under vilken ett uppehållstillstånd får återkallas har utsträckts från två till tre år. Därutöver innebär ändringarna att möjligheterna vidgats för anhöriga att få uppehållstillstånd beviljat efter inresa. Ändringarna i utlänningslagen har medfört en följdändring i rättshjälpslagen. I samma ärende beslutade ändringar i lagen om svenskt medborgarskap innebär att tyngdpunkten i prövningen av en sökandes levnadssätt skall ligga på en bedömning av om sökanden i framtiden kan förväntas komma att föra en hederlig vandel (SFS 773 ff. ). Lagen om mottagande av asylsökande m. fl. har ändrats. Ändringarna innebär bl. a. att den tid under vilken Statens invandrarverk har ansvar för bistånd till utlänningar som sökt asyl och har eget boende sträckts ut till att gälla även en månad efter det att uppehållstillstånd beviljats (SFS 558).
    Genom ändringar i lagen om TV-avgift har riksdagen beslutat att avgiften skall höjas med 36 kr till 1 476 kr per år fr. o. m. den 1 januari 1996. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om koncessionsavgift på televisionens område innebär att de avgifter som betalas av TV 4 från samma tidpunkt kommer att redovisas på statsbudgeten i stället för i rundradiorörelsen (SFS 595 f.).
    För att göra det möjligt att använda digital teknik vid ljudradiosändningar har riksdagen beslutat vissa ändringar i radiolagen (SFS 633). Lagen om rundradiosändning av finländska televisionsprogram har förlängts till utgången av är 1996 (SFS 563).
    Genom en ändring i telelagen har förfarandet med allmän inbjudan till ansökan utökats till att även omfatta vissa fall då frekvensutrymme blivit tillgängligt för en mobil teletjänst. I samma ärende har vissa följdändringar beslutats i lagen om radiokommunikation med anledning av att Försvarsmakten omorganiserats. Ändringarna har trätt i kraft den 1 juni 1995 (SFS 463 och 465). Lagen om kulturminnen m. m. har ändrats varigenom beslut om kyrkliga kulturminnen fattas av länsstyrelserna i första instans i stället för som tidigare av Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer. Ändringarna innebär att alla beslut om den kyrkliga kulturmiljön samlats hos länsstyrelserna (SFS 560).
    Riksdagen har beslutat ändringar i kyrkolagen. Ändringarna innebär bl. a. att bestämmelserna om kyrkliga kommuner anpassats till reglerna i kommunallagen om lokaliserings- och likställighetsprinciperna samt om retroaktivitetsförbudet. Ändringarna har trätt i kraft den 1 april 1995 (SFS 296 f.).
    Riksdagen har antagit en lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till
Sveriges Riksidrottsförbund. Av lagen framgår att förbundet prövar frågor

 

om fördelning till kommuner av statsbidrag till kostnader för specialidrott inom gymnasieskolan (SFS 361).
    Genom ändringar i sametingslagen har bestämmelser införts om hur en ny ordinarie ledamot och en ny ersättare i Sametinget skall utses när någon ledamot eller ersättare lämnar tinget under mandatperioden (SFS 553).

 

Fastighetsrätt
Genom ändringar i jordabalken och lagen om arrendenämnder och hyresnämnder har införts generella regler till skydd för jordbruksarrendatorers investeringar på arrendeställen. Ändringarna innebär i huvudsak följande. När parterna i ett arrendeförhållande inte kan enas i frågan om en investering skall göras på arrendestället eller de närmare villkoren för den, kan arrendatorn ansöka om tillstånd till investeringen hos arrendenämnden. Sådant tillstånd skall ges om investeringen kan antas bli lönsam på lång sikt för jordbruket på arrendestället och intresset av att investering sker överväger jordägarens intresse av att den inte kommer till stånd. Om tillstånd lämnas och arrendatorn därefter utför investeringen på egen bekostnad, har han rätt att överlåta arrenderätten till någon annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Jordägaren skall dock först erbjudas att i stället lösa in den aktuella investeringen. Om jordägaren på detta sätt löser in en investering, har han rätt till skälig höjning av arrendeavgiften (SFS 567 f.). Lagen om införande av vattenlagen har ändrats. Ändringen innebär att en innehavare av ett tillstånd som meddelats enligt äldre vattenrättslig lagstiftning inte har rätt till ersättning för kostnader med anledning av sådana nya eller ändrade villkor avseende skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder som föreskrivs vid en omprövning av villkoret för tillståndet (SFS 346).

 

Miljörätt
Till följd av Sveriges anslutning till EU har riksdagen beslutat vissa ändringar i miljölagstiftningen. I miljöskyddslagen har regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter som går utöver EG:s minimidirektiv i fråga om gränsvärden m. m. Sådana föreskrifter skall inte inverka på redan givna tillstånd. Samtidigt har reglerna för omprövning av villkor för tillstånd till miljöfarlig verksamhet ändrats, så att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigats att meddela föreskrifter som innebär att hänsyn tas till EG:s bestämmelser om obligatorisk omprövning. I hälsoskyddslagen har regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om luftkvalitet som går utöver EG:s regler. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om kemiska produkter och i renhållningslagen innebär kompletteringar till gällande EG-förordningar på miljöområdet. Kompletteringarna gäller bl. a. regler om tillsyn och straffansvar. Därutöver har i samma lagstiftningsärende vissa lagtekniska justeringar gjorts i naturvårdslagen och i lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 825 ff.).
    Sveriges medlemskap i EU innebär att en EG-förordning om ekologiskt framställda produkter är direkt tillämplig här i landet. I en ny lag,

 

 

lag om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter, har intagits bestämmelser som kompletterar EG-förordningen. I samma ärende har lagen om provtagning på djur, m. m. ändrats. Ändringarna innebär bl. a. att lagens tillämpningsområde vidgats till att avse även åtgärder för att förhindra spridning av smittsamma djursjukdomar (SFS 551 f.). Växtskyddslagen har anpassats till EG:s regler på växtskyddsområdet. Ändringarna innefattar bemyndiganden för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter dels om kontroller och undersökningar för att fastställa frihet från växtskadegörare, dels om sundhetsintyg för handel med och utförsel av växter. Vidare har lagens tillämpningsområde vidgats så att även vissa ogräs, t. ex. jätteloka, och andra organismer som kan orsaka skador på odlingar kan bekämpas i större utsträckning än tidigare. I samma ärende har lagen om bekämpande av salmonella hos djur ändrats. Genom ändringen kan alla som yrkesmässigt håller fjäderfä åläggas att genomföra salmonellakontroll. Ändringarna har trätt i kraft den 15 april 1995 (SFS 363 f.).

 

Skadestånderätt
Riksdagen har godkänt 1992 års ändringsprotokoll till 1969 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja och 1992 års ändringsprotokoll till 1971 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. I samband därmed har ändringar beslutats i sjölagen, lagen om ersättning från den internationella oljeskadefonden, lagen om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja, lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg, mönstringslagen och fartygssäkerhetslagen. Lagändringarna innebär bl. a. att de ersättningsbelopp som fartygsägare och Internationella oljeskadefonden skall betala vid oljeskador höjts så att ca 1,5 miljarder kr kan disponeras för att ersätta skador som orsakats av oljeutsläpp från ett fartyg. Tillämpningsområdet har utvidgats så att även oljeskador orsakade av tankfartyg som går i barlast och av s. k. kombinationsfartyg som transporterar olja ersätts. Ersättningsansvaret omfattar oljeskador som har uppkommit inte bara som tidigare på Sveriges land- och sjöterritorium utan också i Sveriges ekonomiska zon. Reglerna om fartygsägarnas ansvarighet för oljeskador har förts in i sjölagen. Lagstiftningen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1081 ff.). Lagen om ersättning från den internationella oljeskadefonden har ändrats, varigenom vissa ytterligare sjösäkerhetskrav införts som villkor för utbetalning av ersättning från fonden till fartygsägare. Ändringen har trätt i kraft den 1 maj 1995 (SFS 371).
    Genom ändringar i atomansvarighetslagen har det högsta ersättningsbelopp för atomskador som innehavaren av en atomanläggning i Sverige ansvarar för höjts från 1,2 miljarder kr till ett belopp motsvarande omkring 2 miljarder kr. Ansvarsbeloppet anges i beräkningsenheten särskilda dragningsrätter (SDR) (SFS 420).

 

 

Konsumenträtt
Riksdagen har antagit en ny marknadsföringslag som fr. o. m. den 1 januari 1996 ersätter 1975 års marknadsföringslag. Den nya lagen innebär att systemet med vitessanktionerade generalklausuler behålls. Vid sidan av dessa införs nya särskilda regler med konkreta förbud mot och krav på vissa marknadsföringsåtgärder. Överträdelse av de särskilda reglerna kan medföra att en näringsidkare ådöms en direktverkande sanktion i form av marknadsstörningsavgift. Vidare utvidgas skadeståndssanktionen. Beträffande processen i marknadsföringsmål innebär den nya lagen att ett tvåinstanssystem införs med Stockholms tingsrätt som första instans och Marknadsdomstolen som andra och sista instans. Rättegångsbalkens regler skall med vissa undantag tillämpas fullt ut på marknadsföringsmålen. Konsumentombudsmannens primära talerätt när det gäller förbud och åläggande avskaffas. I mål om marknadsstörningsavgift har Konsumentombudsmannen primär talerätt, med rätt för en enskild näringsidkare som berörs av överträdelsen och en sammanslutning av näringsidkare att föra talan, om Konsumentombudsmannen beslutar att inte göra det. I ärendet har följdändringar gjorts i lagen om marknadsdomstol och i ett tiotal andra lagar (SFS 450 ff.).
    EG-direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande märkning av material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon som saluförs i detaljistledet (skodirektivet) har införlivats i svensk rätt genom att riksdagen antagit en lag om märkning av skor. Genom lagen har regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigats att meddela föreskrifter om bl. a. skyldighet för näringsidkare att vid försäljning av skor lämna information om skornas sammansättning genom märkning (SFS 669).

 

Immaterialrätt
Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk har ändrats i syfte att uppfylla två EG-direktiv. Det ena direktivet handlar om uthyrnings- och utlåningsrättigheter till upphovsrättsligt skyddade verk och upphovsrätten närstående rättigheter. I den delen innebär lagändringarna bl. a. följande. Upphovsmännens tillstånd krävs vid uthyrning till allmänheten. De närstående rättighetshavarna, dvs. utövande konstnärer, fonogramproducenter och filmproducenter m. fl., har rätt att göra exemplar av sina prestationer tillgängliga för allmänheten, vilket innebär att samma grundbefogenheter gäller för dessa rättighetshavare som för upphovsmännen. En regel om konsumtion av de närstående rättighetshavarnas spridningsrätt införs, enligt vilken konsumtionen skall vara EES-vid. Lagändringarna med anledning av det andra direktivet innebär samordning av vissa regler om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellit- och kabelsändningar. I samma ärende har lagen om medling i vissa upphovsrättstvister ändrats så att lagen också gäller för tvister om vidaresändning genom kabel. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 juni 1995 (SFS 447 f.).

 

 

 

Straffrätt
Riksdagen har antagit en lag om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia. Enligt lagen får dykning och annan undervattensverksamhet inte bedrivas i vraket eller inom ett anslutande område i Östersjön. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst två år (SFS 732).
    Ändringar i lagen om kriminalvård i anstalt innebär att indelningen i riks- och lokalanstalter avskaffats. Anstalterna delas i stället in i öppna respektive slutna. Den som kan befaras missbruka eller på annat sätt ta befattning med narkotika under verkställigheten skall företrädesvis placeras i en sluten anstalt. Vid fördelningen av intagna mellan anstalter av samma slag skall den som har behov av utbildning eller behandling som anordnas på viss anstalt, om det är lämpligt, placeras i denna. Vidare skall den placering eftersträvas som är ägnad att främja en ändamålsenlig planering av frigivningen. Den s. k. närhetsprincipen upprätthålls inte längre som en övergripande norm för anstaltsplaceringarna. Försändelser till eller från de intagna i alla slutna anstalter får granskas för att undersöka om de innehåller otillåtna föremål. Om det behövs för att bedöma om ett besök skall tillåtas, och om det i så fall skall vara bevakat, skall det i förväg undersökas om den besökande är dömd eller misstänkt för brottslig verksamhet. En motsvarande bestämmelse om undersökning av den besökande har införts i lagen om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.
Kroppsvisitation skall alltid göras när en intagen i en sluten anstalt återkommer till anstalten efter vistelse utanför denna eller har haft ett obevakat besök, om det inte är uppenbart obehövligt. Möjligheterna att i vissa situationer göra även annat än ytlig kroppsbesiktning utvidgas. Kroppsbesiktning i form av bl. a. urinprov får göras också i syfte att utröna om den intagne använt dopningsmedel. En uttrycklig bestämmelse har införts om rätt för kriminalvården att omhänderta egendom i avvaktan på beslut om beslag. I samma ärende har vidare beslutats en ändring i rättegångsbalken som gäller kroppsvisitation av kvinnor (SFS 491 ff.).

 

Processrätt
Genom en ändring i rättegångsbalken har tingsrätterna fått möjlighet att utan regeringens medgivande i varje enskilt fall dra in befintligt tingsställe utanför kansliorten (SFS 495).
    För att underlätta handläggningen framför allt vid tingsrätt av mål som inletts genom summarisk process vid kronofogdemyndigheten har riksdagen beslutat ändringar i delgivningslagen. Ändringarna innebär att svaranden i ett mål hos kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning skall kunna delges information om att förenklad delgivning kan komma att användas vid tingsrätten — eller Arbetsdomstolen eller Statens va-nämnd — om målet efter bestridande överlämnas dit. Andra samtidigt beslutade ändringar i delgivningslagen innebär att information om förenklad delgivning inte heller behöver delges, om den lämnas till en part i nära anslutning till att denne gett in någon handling i det aktuella målet. Vidare har en ny bestämmelse

 

införts i delgivningslagen som innebär att utredning i ett delgivningsärende om att den sökte håller sig undan, får användas vid bedömningen av om han håller sig undan även i ett senare delgivningsärende. I samma lagstiftningsärende har genom ändringar i rättegångsbalken möjligheterna att tillgripa husrannsakan för delgivning i brottmål utvidgats. En annan ändring innebär att, om delgivning av stämning i ett dispositivt mål inte har kunnat ske, rätten får erbjuda käranden att överta delgivningen vid påföljd att stämningsansökan annars avvisas (SFS 637 f.).
    Genom ändringar i rättegångsbalken och rättshjälpslagen skall all ersättning för arbete som lämnas till offentliga försvarare och till biträden på rättshjälpsområdet i övrigt bestämmas med tillämpning av en timkostnadsnorm som beslutas av regeringen. Ersättningen bestäms med utgångspunkt i den tidsåtgång som kan anses rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning. Timersättningen får avvika från timkostnadsnormen om arbetet har utförts på ett mindre skickligt eller särskilt skickligt sätt. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 augusti 1995 (SFS 975 f.).
    För att Sverige skall uppfylla sina åtaganden enligt avtalet om anslutningen till EU har riksdagen beslutat vissa ändringar i rättegångsbalken, brottsbalken och lagen om bevisupptagning åt vissa internationella organ. Ändringarna innebär följande. Åtal i Sverige mot domare i EG-domstolen väcks i Högsta domstolen. Målsägande har inte åtalsrätt i sådana mål. Mened som begås inför EG-domstolen eller förstainstansrätten vid domstolen behandlas på samma sätt som om brottet begåtts inför en svensk domstol. Bevisupptagning skall kunna ske i Sverige på begäran av EGdomstolen. Ändringarna har trätt i kraft den 1 maj 1995 (SFS 315 ff. ).
    En ny bestämmelse har införts i yrkestrafiklagen varigenom länsstyrelsen fått ställning som part i mål hos länsrätten om särskild legitimation för taxiförare. Bestämmelsen innebär också att länsstyrelsen får rätt att överklaga länsrätts och kammarätts beslut i sådana mål (SFS 811).
    Genom en ändring i arbetsmiljölagen skall vissa beslut av Arbetarskyddsstyrelsen som gäller produktsäkerhet på arbetsmiljöområdet överklagas till allmän förvaltningsdomstol i stället för hos regeringen. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lagändringen har trätt i kraft den 1 maj 1995 (SFS 326).
    Ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor innebär bl. a. att överklagande skall ske hos allmän förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätt krävs prövningstillständ (SFS 446).

 

Utsökningsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i utsökningsbalken varigenom formerna för löneexekution — utmätning av lön och införsel i lön — slagits samman till ett enhetligt system, så att all löneexekution skall ske genom utmätning. Sådan utmätning kan äga rum utan tidsbegränsning, med vissa möjligheter till anstånd. Företrädesordningen, som innebär att underhållsbidrag och skatter m. m. har företräde framför andra fordringar, har i princip behållits. Löneutmätning för vissa fordringar kan ske även under konkurs. Vid all löneutmätning tillämpas samma förbe-

 

 

hållsbelopp för gäldenären. Förbehållsbeloppet har höjts något men ligger lägre än vad det utmätningsfria beloppet vid löneutmätning gjorde. Andra samtidigt beslutade ändringar i utsökningsbalken syftar till en mera rationell hantering av enskilda mål hos kronofogdemyndigheten. Målen skall handläggas i ettårsperioder och sökanden kan få denna period förlängd. Målen kan hos myndigheten vara föremål för utredning, verkställighet eller bevakning. Följdändringar har samtidigt gjorts i bl. a. utsökningsregisterlagen och konkurslagen. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 april 1996 (SFS 298 ff.).
    Genom ändringar i utsökningsregisterlagen kan den pappersbaserade målhanteringen vid kronofogdemyndigheterna ersättas med elektroniska dokument och elektroniska akter. En elektronisk akt skall innehålla alla handlingar i ett mål, både handlingar som har upprättats i elektronisk form och elektroniska avbildningar av pappersbaserade handlingar. Elektroniska dokument skall rättsligt vara likställda med pappersbaserade dokument. Lagändringarna innebär vidare en successiv övergång till en ordning där de datorbaserade registren för indrivningsverksamheten förs regionalt och den centrala registerföringen på sikt begränsas till ett referensregister (SFS 441 f.).

 

Konkursrätt
Riksdagen har beslutat ett antal lagändringar som särskilt tar sikte på konkursgäldenärens skyldigheter. Genom ändringar i konkurslagen skall gäldenärens upplysningsskyldighet vara knuten till upplysningar av betydelse för ”konkursutredningen”, i stället för till upplysningar om ”boet”. Upplysningsskyldigheten omfattar tillgångar som finns utomlands även i de fall dessa inte ingår i konkursboet (särkonkurs). Om det finns anledning till det skall konkursbouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. I de fall gäldenären har uppgivit att sådan egendom saknas skall bouppteckningen innehålla uppgift också om detta. Vidare skall bouppteckningen i den utsträckning det behövs innehålla en förteckning över det räkenskapsmaterial som har omhändertagits. Konkursgäldenärens edgång omfattar även denna förteckning. I samma lagstiftningsärende har genom ändringar i konkurslagen, handelsregisterlagen, aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar inrättats ett centralt register hos Patent- och registreringsverket över fysiska personers och dödsbons konkurser. Uppgifter om konkursförvaltare och tillsynsmyndighet i såväl fysiska som juridiska personers konkurser skall registreras hos Patent- och registreringsverket. Härigenom kommer en samlad konkursregistrering att finnas hos verket. Vidare har en ny reglering tagits in i konkurslagen som innebär att en försäljning av egendom i konkursen till konkursgäldenären eller någon honom närstående i princip skall föregås av ett offentligt anbudsförfarande. Lagändringarna rörande det centrala registret för fysiska personers och dödsbons konkurser har trätt i kraft den 1 oktober 1995. Övriga ändringar har trätt i kraft den 1 juli 1995 (SFS 793 ff.).
    En ändring i lönegarantilagen innebär att det vid tillämpningen av den s. k. karensregeln är möjligt att ta större hänsyn till omständigheterna i ett enskilt fall (SFS 675).

 

Trafikrätt
Lagen om internationell järnvägstrafik och järnvägstrafiklagen har ändrats varigenom vissa tilläggsbestämmelser till 1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik (COTIF) införlivats med svensk rätt. Tilläggsbestämmelserna syftar till att — intill dess ett reviderat förslag kan träda i kraft — undvika vissa oklarheter vid tolkningen av fördraget i de fall då infrastrukturen handhas av ett organ och transportverksamheten av ett eller flera självständiga transportföretag. Ändringarna har trätt i kraft den 1 maj 1995 (SFS 368 ff.).
    Den av FN:s internationella sjöfartsorganisation (IMO) antagna säkerhetsorganisationskoden (ISM) har införlivats i svensk rätt genom ändringar i fartygssäkerhetslagen. ISM-koden syftar till att uppnå en säker sjöfart samt skydd för människor, miljö och egendom genom krav av organisatoriskt slag på rederierna och deras fartyg. Därutöver har regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigats att utfärda föreskrifter dels om skyldighet att registrera uppgifter angående ombordvarande på passagerarfartyg, dels om säkring av last som avses att transporteras på fartyg. Ändringarna har föranlett följdändringar i bl. a. lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg (SFS 927 ff.).

 

Socialrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om allmän försäkring som innebär att folkpensionen till förtidspensionärer sänkts fr. o. m. den 1 juli 1995. Andra samtidigt beslutade ändringar gäller bedömningen av arbetsförmågan, underlaget för prövning av rätt till sjukpenning och sjukdomsbegreppet. Därutöver innebär ändringarna bl. a. att den högsta sjukhusvårdsavgiften för ålders- och förtidspensionärer höjts. I samma ärende har lagen om bostadstillägg till pensionärer ändrats. Ändringarna gäller främst reglerna om hur bidraget skall beräknas. Den nya lagstiftningen har i huvudsak trätt i kraft den 1 juli 1995. De nya reglerna som gäller rätten till sjukpenning har trätt i kraft den 1 oktober 1995 (SFS 508 ff.).
    Genom ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring kommer kompensationsnivån i arbetslöshetsersättningen fr. o. m. år 1996 att sänkas från 80 % till 75 % av den försäkrades dagsförtjänst före arbetslösheten. De två särskilda s. k. kontaktdagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen har genom en ändring i lagen om allmän försäkring slopats fr. o. m. den 1 juli 1995. Genom ändringar i lagen om begränsning av läkemedelskostnader, m. m. har patientavgiften för prisnedsatta läkemedel höjts den 1 juli 1995. I syfte att anpassa studiestödet till deltidsstuderande som läser på minst halvtid till studiernas omfattning har riksdagen beslutat ändringar i studiestödslagen samt i lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, vilka träder i kraft den 1 januari 1996 (SFS 847 f., 860 och 994 f.).
    Andra under våren 1995 beslutade ändringar i studiestödslagen och lagen om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa innebär att studiebidraget sänkts från 750 kr till 640 kr i månaden. Samtidigt beslutade ändringar berör reglerna om studiestöd för studier utomlands, studiestöd under sjukdom, anstånd med återbetalning av studielån, korttidsstudiestöd och

 

 

internatbidrag, barntillägg i studiestöd samt vissa resekostnadsersättningar. En annan ändring i studiestödslagen innebär att det införts ett särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt möjlighet till avskrivningar av studielån som ingår i sådana studiestöd (SFS 480 f.).
    Genom en ändring i lagen om allmänna barnbidrag sänks barnbidraget med 110 kr i månaden fr. o. m. den 1 januari 1996. Bidraget blir då 640 kr per månad (SFS 472). Lagen om bostadsbidrag och lagen om bostadsanpassningsbidrag m. m. har ändrats. Ändringarna innebär mindre justeringar av de i bidragssystemet ingående inkomst- och bostadskostnadsgränserna för bostadsbidrag till barnfamiljer respektive ungdomar. Vidare innebär ändringarna att bostadsbidrag till hushåll utan barn inte längre skall utgå om bidragstagaren eller dennes make eller sambo är 29 år eller äldre. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om bidrag fr. o. m. januari månad 1996 (SFS 473 f.).
    Samtidigt som lagen om husläkare upphävts har riksdagen beslutat ändringar i ett flertal lagar på hälso- och sjukvårdsområdet. Ändringar i hälso- och sjukvårdslagen syftar till att stärka patientens ställning. Bl. a. har bestämmelser om rätt för patienten att välja en fast läkarkontakt införts. Vidare har primärvårdens ansvar och uppgifter angetts i lagen liksom landstingens och kommunernas samverkanskyldighet med privata vårdgivare. Samtidigt har giltighetstiden för lagen om försöksverksamhet med kommunal primärvård förlängts till utgången av år 1998. Ändringar i lagen om läkarvårdsersättning och i lagen om ersättning för sjukgymnastik syftar till ökade möjligheter för samverkan mellan offentligt och privat producerad vård. Ett annat syfte är att tillgodose landstingens behov av kostnadskontroll. För att få offentlig ersättning för sin verksamhet med stöd av de två sistnämnda lagarna får privatpraktiserande specialistläkare och sjukgymnaster inte samtidigt vara anställda av något landsting. Möjlighet finns dock för de privata vårdgivarna att träffa särskilda s. k. vårdavtal med landstingen. Andra ändringar i ersättningslagarna gäller konstruktionen av taxor och administrationen av ersättningarna. Den nya lagstiftningen, som föranlett följdändringar i ett flertal andra lagar på hälso- och sjukvårdsområdet, träder i huvudsak i kraft den 1 januari 1996 (SFS 835 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i läkemedelslagen. Ändringarna har föranletts av Sveriges anslutning till EU:s system med gemenskapsgodkännanden av läkemedel och möjligheten att erkänna godkännanden för försäljning av läkemedel som meddelats i andra medlemsstater. På grund av att vissa EG-förordningar om kontroll av ämnen som kan användas vid olaglig narkotikatillverkning blivit direkt tillämpliga här i landet har också vissa ändringar gjorts i lagen om kontroll av narkotika. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 juni 1995 (SFS 475 f.).
    Den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster har införlivats i svensk rätt genom en ny lag, lag om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster. Lagen innehåller bl. a. regler om kommuners och landstings behörighet att företa sådana åtgärder som de

 

enligt konventionen skall eller får företa. Den nya lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 479). Abortlagen har ändrats så att alla kvinnor som begär abort skall erbjudas stödsamtal innan aborten utförs. De kvinnor som genomgår abort skall även erbjudas samtal efter aborten. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1996 (SFS 660).
    Riksdagen har antagit lag om transplantation m. m. och lag om obduktion m. m. samt beslutat ändringar i lagen om kriterier för bestämmande av människans död och i begravningslagen. Den nya lagstiftningen, som träder i kraft den 1 juli 1996, innehåller bestämmelser om donation av organ och annat biologiskt material från levande och avlidna människor för transplantation och andra medicinska ändamål, användning av vävnad från aborterade foster, förutsättningar för kliniska och rättsmedicinska obduktioner samt vissa andra frågor som gäller åtgärder med kroppen efter döden (SFS 831 ff.).
    Genom en ändring i lagen om rättspsykiatrisk undersökning har intagits en bestämmelse för att tydliggöra sjukvårdshuvudmännens ansvar för vård efter avslutad rättspsykiatrisk undersökning. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om rättspsykiatrisk vård innebär bl. a. att chefsöverläkaren skall ha länsrättens medgivande för att tillåta en patient som ges rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning att vistas utanför vårdavdelningen på sjukvårdsinrättningens område (SFS 737 f.)

 

Arbetsrätt
I syfte att få till stånd en effektivare arbetsmarknadspolitik har riksdagen antagit lag om arbetsplatsintroduktion och lag om kommuners ansvar för ungdomar samt beslutat ändringar i bl. a. lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. Den nya lagstiftningen har i vissa delar trätt i kraft den 1 juli 1995. I övrigt gäller lagstiftningen fr. o. m. den 1 oktober 1995 (SFS 705 ff.).
    Lagen om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. har ersatts av en ny lag, föräldraledighetslagen. Samtidigt har vissa ändringar gjorts i semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro. Lagstiftningen har medfört följdändringar i bl. a. lagen om allmän försäkring. Föräldraledighetslagen innebär en anpassning till EG:s direktiv om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Den ovillkorliga rätten till ledighet för kvinnliga arbetstagare i samband med graviditet och efter förlossning har utökats från sex veckor till sju veckor före respektive efter förlossningen. Vidare har arbetsgivarens skyldighet att föranstalta om omplaceringar utvidgats. I de fall där omplacering inte är möjlig har arbetstagaren rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet (SFS 584 ff.).

 

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
En ny bestämmelse har införts i lagen om handel med finansiella instrument.
Genom den nya bestämmelsen säkerställs att villkor om slutavräkning (s. k. nettning, en form av kvittning) som förekommer i avtal om handel med finansiella instrument och valuta gäller mot konkursbo och borge-

 

 

närer vid konkurs och offentligt ackord i Sverige. Ändringen har trätt i kraft den 1 april 1995 (SFS 318).
    Övergångsbestämmelserna till lagen om kreditmarknadsbolag har ändrats för att göra det möjligt för vissa finansbolag att fortsätta driva sin verksamhet till utgången av juni 1996 eller till dess att ansökan om tillstånd slutbehandlats av Finansinspektionen (SFS 858).
    Normgivningsbemyndigandena i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag har kompletterats med bemyndiganden för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om beräkning av kapitalbasen och av kapitalkravet för kreditrisker. Bemyndigandet i lagen om allemanssparande för Riksgäldskontoret att meddela föreskrifter om administration och kontroll av allemanssparandet har justerats så att det gäller för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksgäldskontoret. I samma lagstiftningsärende har en bestämmelse i lagen om värdepappersfonder, som innebär begränsningar i fråga om placeringar i andra fonder, ändrats så att den omfattar även andelar i utländska fondföretag som drivs i bolagsform (SFS 754 ff.).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m. m. Ändringarna innebär att räntesättningen av merparten av de bostadslån som finansierats över statsbudgeten kan marknadsanpassas. Samtidigt har lagen om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m. m. ändrats så att statliga bostadslån kan överlåtas till ett särskilt statligt bolag (SFS 904 f. och 909).

 

Övrig näringsrättslig lagstiftning
Genom ändringar i försäkringsrörelselagen, lagen om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige och lagen om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige har EG:s tredje skadeförsäkringsdirektiv och tredje livförsäkringsdirektiv införlivats i svensk rätt. Den nya lagstiftningen innebär bl. a. följande. Svenska försäkringsbolag får efter ett underrättelseförfarande etablera filial eller agentur (sekundäretablering) eller bedriva gränsöverskridande verksamhet i ett annat EES-land. På motsvarande sätt får försäkringsgivare från ett annat EES-land etablera sig eller driva gränsöverskridande verksamhet i Sverige utan särskilt tillstånd. Svenska försäkringsbolags verksamhet inom EES-området står i första hand under Finansinspektionens tillsyn. Verksamhet som en utländsk EES-försäkringsgivare driver i Sverige står i första hand under tillsyn av behörig myndighet i försäkringsgivarens hemland. Finansinspektionens tillsynsbefogenheter utökas. Lämplighetsprövning av större ägare (s. k. kvalificerade innehav) och företagsledningen ingår som en del i koncessionsförfarandet. Förvärv av kvalificerade innehav av aktier i ett försäkringsbolag kräver Finansinspektionens tillstånd. Kravet på stadsfästelse av grunder för försäkringsrörelse slopas. Nya placeringsregler införs för skadeförsäkrings- och livförsäkringsbolag som bedriver direkt försäkringsrörelse. Ett svenskt försäkringsbolag får, med Finansinspektionens tillstånd och under dess överinseende, överlåta hela eller delar av sitt försäkringsbestånd till en försäkringsgivare med auktorisa-

 

tion i ett EES-land. Här i landet etablerade EES-försäkringsgivares överlåtelse av försäkringsbestånd skall prövas av försäkringsgivarens hemlandsmyndighet. I samma ärende har lagen om försäkringsmäklare ändrats. Ändringen innebär att även annan kunskap än sådan som förvärvats genom utbildning skall kunna godtas i vissa fall (SFS 779 ff.).
    Riksdagen har antagit en fastighetsmäklarlag som den 1 oktober 1995 ersätter 1984 års lag om fastighetsmäklare. Den nya lagen innebär en genomgripande förändring av de näringsrättsliga reglerna med flera nya bestämmelser i syfte att effektivisera registrerings- och tillsynsfunktionerna. Vidare innehåller den nya lagen ändrade civilrättsliga regler som tar sikte på hur mäklarna skall utföra sina förmedlingsuppdrag. Den grundsyn som genomsyrar flera av dessa regler är att en mäklare skall uppträda som en i princip opartisk mellanman som både köpare och säljare skall kunna ha förtroende för. Mäklarna åläggs en uttrycklig skyldighet att — i enlighet med vad som följer av god fastighetsmäklarsed — iaktta både säljarnas och köparnas intresse när de fullgör sina uppdrag. Som en konsekvens av tanken att mäklaren skall uppträda som en i princip opartisk mellanman införs en regel som innebär att mäklaren inte får företräda säljare eller köpare som ombud och inte heller har rätt att i sin verksamhet bedriva handel med egna fastigheter eller eljest ägna sig åt annan verksamhet som till sin art är sådan att den kan rubba förtroendet för honom som mäklare (SFS 400).
    En ny lag om revisorer, som riksdagen antagit under våren 1995, innehåller bestämmelser om sådana revisorer som har särskild behörighet att utföra lagstadgad revision. Den nya lagen innebär bl. a. att EG:s åttonde bolagsdirektiv införlivats med svensk rätt. I lagen anges de krav på utbildning, praktik, oberoende ställning m. m. som gäller för godkända och auktoriserade revisorer. Lagen innehåller vidare regler för revisionsbolag. Därutöver har inrättats en ny myndighet, Revisorsnämnden, som skall ha hand om prövning och tillsyn (SFS 528 ff.).
    Riksdagen har antagit en pantbankslag, som den 1 januari 1996 ersätter den nuvarande lagen om pantlånerörelse. Den nya lagen innebär en minskad offentlig reglering av pantbanksverksamheten, samtidigt som en anpassning sker till aktuell konsumentpolitisk lagstiftning (SFS 1000 ff.).
    Till följd av EU:s beslut om exportkontroll av strategiska produkter har riksdagen beslutat ändringar i lagen om strategiska produkter. Ändringarna innebär att det i lagen införts vissa kompletterande bestämmelser till EG:s rådsförordning om upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av strategiska produkter (SFS 500).
    Sveriges anslutning till den Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) har föranlett vissa ändringar i stålskyddslagen, lagen om kärnteknisk verksamhet och lagen om strategiska produkter. Ändringarna innebär att tillståndsprövning införts för utförsel av radioaktivt avfall. Vidare har införts vissa grundläggande begränsningar i rätten till export. Förbudet i den s. k. kärntekniklagen mot slutförvaring av utländskt använt kärnbränsle eller kärnavfall har utvidgats till att omfatta även mellanlagring. I kärntekniklagen har också införts ett bemyndigande för regeringen att

 

 

meddela föreskrifter med anledning av vissa regler i Euratomfördraget (SFS 874 ff.).
    Riksdagen har godkänt nya riktlinjer för viss beredskapslagring och i samband därmed beslutat ändringar i lagen om beredskapslagring av olja och kol och i lagen om försörjningsberedskap på naturgasområdet. De nya riktlinjerna innebär att näringslivet skall svara för och finansiera all civil beredskapslagring — både för krigssituationer och för fredstida oljekriser — efter år 1999 (SFS 921 f.).

 

Skollagstiftning
Riksdagen har under våren 1995 vid olika tillfällen beslutat ändringar i skollagen. Ändringarna berör timplanen för gymnasieskolan, rätt för kommun och landsting att anordna specialkurser i gymnasieskolan, riksrekryterande utbildning samt rätt till speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever. Andra beslutade ändringar gäller bl. a. bidragsbestämmelserna för fristående skolor och ämnet svenska som andraspråk. Därutöver har i skollagen intagits en särskilt bestämmelse om att den som verkar inom skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan könen (SFS 356, 816, 878 och 884).
    Riksdagsbeslutet om en ny cencral myndighetsstruktur inom högskoleområdet har föranlett ändringar i högskolelagen, lagen om tillstånd att utfärda vissa examina och skollagen. Lagändringarna innebär bl. a. att Högskoleverket inrättats den 1 juli 1995 och att Kanslersämbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning lagts ned (SFS 817 f. och 877).
Lars Haglind