Litteratur

 

 

GÖRAN GÖRANSSON och ROBERT SCHÖTT, Kyrklig egendom. En kommentar, Norstedts Juridik, 1996, 189 s.

 

Vem företräder rätteligen ägaren vid överlåtelse och upplåtelse av rättigheter i kyrklig jord? Många tingsnotarier har suckat tungt över inskrivningsärenden med anknytning till Svenska kyrkans fastighetsinnehav. Äganderätten till stora delar av den ecklesiastika jorden är oklar och strukturen i Svenska kyrkans organisation är inte så lätt att överblicka.
    Den nya kyrkolagen (1992:300) har inte inneburit att ökad klarhet skapats beträffande äganderätten till den äldre kyrkliga egendomen. Däremot ger kyrkolagen samlade och överskådliga föreskrifter om förvaltningen av denna egendom.
    I kommentarserien Den svenska kyrkorätten (tidigare verk anmälda i SvJT 1994 s. 712 f.) föreligger nu en kommentar till kyrkolagens tionde avdelning — Den kyrkliga egendomen. Författare är f. d. departementsrådet, teologie hedersdoktorn Göran Göransson och rådmannen Robert Schött, vilka båda deltagit i det ifrågavarande lagstiftningsarbetet.
    Boken inleds med ett bakgrundskapitel i vilket bl. a. ges en koncentrerad historik om den specialreglerade kyrkliga egendomen, dvs. främst de medeltida kyrkojordarna och domkyrkogodset samt prästboställena. Därefter kommenteras utförligt 38–42 kap. kyrkolagen. Särskild omsorg ägnas de praktiskt viktiga bestämmelserna om upplåtelse av kyrka och förvaltning av kyrklig jord. Även författningsbestämmelser rörande tjänsteboställen och den kyrkliga kulturminnesvården behandlas. Kommentaren är en pålitlig vägvisare genom ett för många ganska okänt författningsområde. Dess värde förhöjs av åtskilliga välövervägda råd om hur praktiskt uppkommande problem kan lösas. Boken kan därför rekommenderas inte endast till kyrkliga myndigheter utan också till domstolen och andra som har att hantera ärenden rörande kyrklig egendom.
Fredrik von Arnold