Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 1996
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1996. Liksom i tidigare översikter har medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 1997. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1996 års samling.

 

Offentlig rätt
Riksdagen har hösten 1996 antagit en lag om statsbudgeten. Den nya lagen innehåller företrädesvis preciseringar och kompletteringar till regeringsformens och riksdagsordningens bestämmelser om statsbudgeten och finansmakten. Ett syfte med lagen är att få till stånd en ytterligare uppstramning av budgetprocessen. I lagen anges de anslagstyper som skall användas och de villkor som skall gälla för dem. Lagen innebär bl. a. att förslagsanslagen avskaffats. Vidare regleras under vilka förutsättningar regeringen får ikläda staten ekonomiska förpliktelser. Därutöver föreskrivs att förslaget till statsbudget i princip skall omfatta alla inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I lagen ges också föreskrifter om finansiering av investeringar samt grundläggande bestämmelser om överlåtelse av statens fasta och lösa egendom och om under vilka förutsättningar regeringen får disponera försäljningsinkomsterna. Genom lagen åläggs regeringen att lämna budgetprognoser, att redovisa statsbudgetens preliminära utfall samt att lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Lagen innehåller också bestämmelser om utgiftstak och utgiftsramar. Därvid beslutade ändringar i riksdagsordningen innebär att anslagen inom ett utgiftsområde skall antas genom ett enda riksdagsbeslut. Ändringarna trädde i kraft den 1 december 1996 (SFS 1059 f.). Genom ändringar i riksdagsordningen har de bestämmelser som gäller riksdagens befattning med EU-frågorna samlats i ett nytt särskilt kapitel. Samtidigt har nya bestämmelser införts som ökar regeringens skyldighet att informera riksdagen om aktuella frågor inom EU samtidigt som utskotten ålagts att följa arbetet inom EU på respektive utskotts beredningsområde. Vidare har EU-nämnden fått rätt att hålla öppna sammanträden. Genom en ändring i sekretesslagen har möjligheterna att sekretessbelägga uppgifter som förekommer i EU-nämndens stenografiska uppteckningar utökats (SFS 1530 f.). Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen. Änd-

ringarna innebär att riksdagsledamöternas möjligheter att få utrednings- och assistentstöd ökat. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om statligt stöd till politiska partier innebär att stödet i stort sett återgått till den nivå det hade före de båda senaste sänkningarna. Höjningen av partistödet har motiverats bl. a. av behovet av ytterligare insatser från partiernas sida med anledning av Sveriges medlemskap i EU (SFS 1532 f.). Lagen om arvoden till statsråden m.m. har ändrats fr. o. m. den 1 december 1996. Ändringen gäller reglerna om sjukavdrag (SFS 1087).
    Riksdagen har antagit lag om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning, lag om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län samt lag om upphävande av lagen (1996:946) om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län. Den nya lagstiftningen innebär att en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genomförs i Kalmar, Gotlands, Skåne och Jämtlands län fr. o. m. den 1 juli 1997 fram till utgången av år 2002 och att regionala självstyrelseorgan, regionförbund, inrättas för Kalmar län och Skåne län. I Gotlands län utgör kommunen och kommunfullmäktige självstyrelseorganet. Regionförbundet övertar vissa statliga uppgifter från länsstyrelserna, framför allt det regionala utvecklingsansvaret. I Jämtlands län skall försöksverksamheten bedrivas av ett partssammansatt samverkansorgan utan att några statliga befogenheter överförs. Länsstyrelserna i försökslänen skall under tiden försöket pågår inte ha någon lekmannastyrelse. I Gotlands län genomförs en vidgad samordnad länsförvaltning som innebär att länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen går in under länsstyrelsen. Genom ändringar i lagen om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik kan huvudmannaskapet för kollektivtrafiken läggas på regionförbunden i Kalmar och Skåne län. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 1997 (SFS 1414 ff.). Med anledning av att Skåne län bildats den 1 januari 1997 har riksdagen antagit två nya lagar, lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting och lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län. Det nya länet liksom det förhållandet att Kopparbergs län vid nämnda tidpunkt ändrat namn till Dalarnas län har föranlett konsekvensändringar i ett stort antal författningar (SFS 945 ff.). Riksdagen har antagit lag om minskning i särskilda fall av det generella statsbidraget till kommuner och landsting åren 1997 och 1998. Den nya lagen syftar till att motverka fortsatta kommunala skattehöjningar och förbättra kontrollen över de offentliga utgifterna (SFS 1061). Riksdagen har beslutat en ändring i sekretesslagen. Ändringen gäller sekretessen i Insättningsgarantinämndens verksamhet (SFS 1117). Lagen om aviseringsregister har ändrats. Ändringarna innebär att vissa myndigheter som är stora mottagare av folkbokföringsuppgifter ur aviserings-

 

registret efter förordnande av regeringen kan få avisering om ändring i uppgifterna beträffande samtliga personer i registret (s. k. bruttoavisering). Ändringarna innebär vidare att myndigheter får ha terminalåtkomst till vissa uppgifter i aviseringsregistret och att regeringen får förordna om terminalåtkomst till ytterligare uppgifter i registret (SFS 1234).
    Riksdagen har beslutat ändringar i utlänningslagen. Ändringarna innebär i huvudsak följande. Skyddsbegreppen de factoflyktingar och krigsvägrare har ersatts av preciserade regler för vilka, utöver konventionsflyktingar, som skall få skydd. Till dessa räknas de som riskerar att straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, de som på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt behöver skydd eller på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland liksom de som på grund av sitt kön eller homosexualitet riskerar förföljelse. I en situation med massflykt där det finns grund att anta att skyddsbehovet kan vara av mer tillfällig karaktär kan uppehållstillståndet begränsas under i normalfallet två år. Liksom hittills kan uppehållstillstånd beviljas en utlänning som personligen har starka humanitära skäl. Invandringen av anhöriga begränsas i princip till make, maka eller sambo samt barn under 18 år. I vissa fall kan uppehållstillstånd ges till andra nära släktingar som i hemlandet ingått i samma hushållgemenskap som den som finns här i landet. I avsikt att stärka rättssäkerheten har asylprocessen fått ökat inslag av muntlig handläggning. Vidare har krav införts på att alla beslut om uppehållstillstånd skall vara motiverade och möjligheterna att överklaga avslag på ansökningar om uppehållstillstånd vidgats. Offentligt biträde skall alltid förordnas när ett barn som saknar vårdnadshavare i Sverige hålls i förvar. Fingeravtryck skall tas av alla asylsökande med undantag av barn under 14 år. Straffmaximum för den som i vinstsyfte organiserar illegal invandring till Sverige har höjts till fyra års fängelse. I utlänningslagen har också tagits in en s. k. portalbestämmelse med innebörd att barnets hälsa, utveckling och bästa i övrigt särskilt skall beaktas i fall som rör barn. De inskränkningar som tidigare gällt i fråga om möjligheterna att ta barn under 16 år i förvar gäller nu den som är under 18 år. Om den som är under 18 år har behov av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ges. Ändringarna i utlänningslagen har medfört följdändringar i rättshjälpslagen, lagen om allmän försäkring, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om särskild utlänningskontroll, lagen om introduktionsersättning och lagen om mottagande av asylsökande m. fl. (SFS 1379 ff.). Riksdagen har antagit en bibliotekslag. I lagen anges vissa grundläggande principer för det offentliga biblioteksväsen-

 

det, bl. a. avgiftsfrihet för lån på folkbibliotek. Genom en ändring i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde skall Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) pröva vissa frågor om individuell fördelning av statliga medel till bild- och formkonstnärer. En samtidigt beslutad ändring i lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram innebär sänkningar av vissa avgifter för Statens biografbyrås granskningsverksamhet (SFS 1594 ff.).
    Genom ändringar i lotterilagen har lagens tillämpningsområde utvidgats så att ett vidare område av spelverksamhet faller in under lotteribegreppet. Övriga ändringar gäller automatspelsbegreppet, förbudet mot underåriga att delta i spel, värdegränser för inväxling av värdebevis m. m. mot kontanter, högsta vinstandelen för egentliga lotterier och anställdas spel på värdeautomater (SFS 1168).
    En ändring i lagen om TV-avgift innebär att TV-avgiften fr. o. m. den 1 januari 1997 uppgår till 1 536 kr per år (SFS 1411).
    Riksdagen har beslutat att lagen om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet, som gällde till utgången av år 1997, skall permanentas. Samtidigt har ett tidigare bemyndigande i lagen för regeringen att föreskriva att besiktningar av fordon skall utföras av vissa organ upphävts. Vilka dessa organ är har i stället angetts i lagen. Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ensamrätt att utföra kontrollbesiktningar

har därvid bibehållits (SFS 1556). Ändringar i postlagen innebär att bestämmelserna om den grundläggande postservicen utvidgats till att omfatta samtliga adresserade försändelser upp till 20 kg. Härigenom har exempelvis tidningar och tidsskrifter kommit att omfattas av begreppet grundläggande postservice. Vidare har den tidigare anmälningsplikten för att bedriva postverksamhet ersatts med ett tillståndskrav. Begreppet tillsynsmyndighet har därmed ändrats till tillståndsmyndighet. Vissa konsekvensändringar har samtidigt beslutats i sekretesslagen och lagen om valuta- och kreditreglering (SFS 1132 ff. och 1586). Riksdagen har beslutat om ändringar i kyrkolagen som innebär ett nytt system för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan. Syftet med lagändringarna är att möjliggöra en rikstäckande kyrklig verksamhet av ungefär nuvarande omfattning, att ge väsentligen likvärdiga ekonomiska förutsätt ningar för den kyrkliga verksamheten inom landets olika delar samt att även i fortsättningen möjliggöra en finansiering av kyrkans riksorganisation och andra för kyrkan gemensamma kostnader (SFS 1229). Genom en ändring i polislagen har den övre gränsen för hur många valda ledamöter som får ingå i en polisstyrelse avskaffats (SFS 1437). Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté så att det blivit möjligt att överlåta sådan upp-

 

gift även till en interregional beslutsgrupp. En sådan grupp består av representanter för de länder som deltar i ett särskilt arrangemang avseende insatser för gränsregionalt samarbete inom ramen för EU:s regionalpolitik (SFS 1488). Försvarslagstiftning
Definitionen av begreppet totalförsvar har tagits in i lagen om höjd beredskap samtidigt som lagen erhållit en ny rubrik — lagen om totalförsvar och höjd beredskap. Vissa organisationsförändringar rörande Sveriges åtaganden enligt 1949 års Genèvekonventioner rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter har föranlett ändringar i lagen om civilt försvar och sekretesslagen (SFS 1468 ff.).
    Genom en ändring i lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. har möjligheterna för utlänningar att uppehålla sig inom militära skyddsområden utvidgats. Ändringen träder i kraft den 1 april 1997 (SFS 1049).

 

Fastighetsrätt
Riksdagen har beslutat att lagen om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt skall fortsätta att gälla till utgången av år 1998 (SFS 990).

 

Plan- och bygglagstiftning
Genom en ändring i plan- och bygglagen har kommunerna erhållit i allt väsentligt samma möjligheter att i detaljplaner precisera det s. k. handelsändamålet som gällde före den 1 april 1992. Lagändringen syftar bl. a. till att göra det möjligt att åstadkomma en för konsumen-

terna lämplig butiksstruktur (SFS 1315).

 

Miljörätt
Riksdagen har beslutat ändringar i terrängkörningslagen, körkortslagen, rennäringslagen och jaktlagen. Ändringarna i terrängkörningslagen innebär dels möjlighet för regeringen att meddela skärpta regler för undantag från förbud mot terrängkörning, dels ett utökat skydd mot terrängkörning på jordbruksmark dels ock skärpta straffbestämmelser. Ändringarna i körkortslagen innebär krav på körkort eller traktorkort för att få föra terrängskoter. Ändringarna i rennäringslagen och jaktlagen innebär nya regler för överklagande av beslut i rennäringsärenden. I rennäringslagen har också införts ett miljömål (SFS 1551 ff.). Lagen om kemiska produkter har ändrats. Ändringen gäller miljöklassningen av alkylatbensin (SFS 1097).

 

Konsumenträtt
Ett EG-direktiv om tillnärmning av medlemsstaterna lagstiftning om kristallglas har införlivats i svensk rätt genom lag om marknadsföring av kristallglas. I lagen bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om bl. a. beteckningar och symboler som skall vara skyddade i marknadsföring (SFS 1118).

 

Associationsrätt
Genom ändringar i stiftelselagen har, beträffande stiftelser som har bildats av staten, införts sär-

 

skilda bestämmelser om ändring eller upphävande av föreskrifter i stiftelseförordnanden. De nya reglerna innebär att regeringen kan ändra eller upphäva sådana föreskrifter, trots att de förutsättningar inte är uppfyllda som stiftelselagen ställer upp för ändring av föreskrifter i stiftelseförordnanden. Föreskrifter om stiftelsens ändamål får dock inte ändras eller upphävas (SFS 1207).
    Andra ändringar i stiftelselagen beslutade hösten 1996 innebär att revisorer i stiftelser som förvaltas av statliga myndigheter skall utses och entledigas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om inte annat anges i stiftelseförordnandet (SFS 1147).
    Riksdagen har beslutat vissa lagändringar som gäller redovisning i ekonomiska föreningar, handelsbolag och vissa aktiebolag. Ändringarna berör bl. a. årsredovisningslagen, bokföringslagen, lagen om ekonomiska föreningar, lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag och aktiebolagslagen (SFS 1140 ff.).

 

Straffrätt
För att effektivare kunna förhindra och beivra olovlig tillverkning av sprit och spritdrycker har riksdagen beslutat ändringar i alkohollagen. Ändringarna gäller främst bestämmelserna om innehav och förverkande av destillationsapparater. Lagändringen har trätt i kraft den 1 november 1996 (SFS 940).
    I samband med godkännandet av konventionen av den 19

april 1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut har riksdagen beslutat en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (SFS 1391).

 

Processrätt
Riksdagen har antagit en ny rättshjälpslag. Den nya lagen syftar till att modernisera rättshjälpslagstiftningen och åstadkomma besparingar för staten. En principiell nyhet är att rättshjälpen är generellt subsidiär till rättsskyddet. Den som har en rättsskyddsförsäkring som täcker den aktuella angelägenheten skall inte få rättshjälp. Inte heller skall den som med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft en rättsskyddsförsäkring kunna få rättshjälp, om det inte finns särskilda skäl. Rättshälp skall enligt den nya ordningen i princip föregås av minst en timmes rådgivning. Den övre inkomstgränsen för rätt till rättshjälp har sänkts till 210 000 kr. Avgörande för om rättshjälp skall beviljas är om den rättssökande har behov av juridiskt biträde. En prövning skall vidare alltid göras av om det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna i det enskilda fallet. För att näringsidkare skall beviljas rättshjälp i angelägenhet som rör näringsverksamhet skall det krävas särskilda skäl. En ny form av bistånd — ersättningsgaranti — har införts vid bodelning. Biståndet innebär att staten i vissa fall bidrar till kostnaderna för bodelningsförrättare. Rättshjälp i angelägenhet som rör underhåll till barn skall ges endast när

 

det finns särskilda skäl. Rätten till rättshjälp i angelägenhet som rör äktenskapsskillnad har begränsats i fråga om mindre komplicerade äktenskapsskillnader där någon egentlig tvist inte föreligger. Den som har beviljats rättshjälp skall ha rätt till biträdeshjälp i högst 100 timmar. Under vissa förutsättningar skall taket kunna överskridas. Vidare har avgiftssystemet förenklats. Rättshjälpsavgiften utgör en viss procentuell andel av ersättningen till rättshjälpsbiträdet och den rättssökandes ekonomiska förhållanden är avgörande för hur stor andel som skall betalas. Avgiften skall betalas till biträdet allteftersom kostnaderna uppstår. I samma ärende har genom ändringar i rättegångsbalken återbetalningsskyldigheten för den som döms för ett brott begränsats till att avse endast kostnaderna för offentlig försvarare och målsägandebiträde. Vidare har nya regler beslutats som innebär att om en rättssökande har små ekonomiska resurser staten skall betala kostnaderna för bevisning och kostnader i samband med inställelse vid förhandling i allmän domstol eller Arbetsdomstolen, oberoende av om rättshjälp beviljas eller inte. Rätten till offentligt biträde har genom den nya ordningen frikopplats från rättshjälpen och regleras i fortsättningen direkt i respektive materiell lagstiftning. Vissa gemensamma bestämmelser har tagits in i en ny särskild lag — lag om offentligt biträde. Den nya regleringen har föranlett följdändringar i ett stort antal författningar. Den nya rättshjälpslagen och övriga lagändringar träder i kraft den 1 december 1997 (SFS 1619 ff.). Genom ändringar i rättegångsbalken har åklagare getts utökad möjlighet att utfärda strafföreläggande. Den nya ordningen gäller fall då det är uppenbart att rätten skulle döma till villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter, dock inte då den misstänkte var under arton år då brottet begicks. En utgångspunkt för reformen har varit att domstolens resurser skall förbehållas sådana mål där parterna inte är ense eller som avser allvarliga eller komplicerade brott. Reformen har inneburit följdändringar i lagen om allmänt kriminalregister. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 1997 (SFS 1462 f.). Riksdagen har beslutat vissa lagändringar i syfte att göra den summariska processen mer kostnadseffektiv. Lagen om betalningsföreläggande och handräckning har därvid ändrats så att ansökningshandlingarna i dels mål om betalningsföreläggande, som inte avser fastställelse till betalning ur viss egendom, dels mål om vanlig handräckning skall bifogas föreläggandet till svaranden endast om handlingarna innehåller någonting utöver vad som framgår av föreläggandet. Vidare innebär ändringarna att delgivning genom kungörelse får ske även i mål som avser fastställelse till betalning ur viss egendom. Sökandens tidsfrist för att begära att ett mål efter bestridande överlämnas till tingsrätt har förlängts från tre till fyra veckor. Därutöver har bestämmelse införts i lagen om register för betalningsföreläggande och handräck-

 

ning som innebär att en kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till vissa uppgifter i en annan kronofogdemyndighets register för betalningsföreläggande och handräckning. Vidare har utsökningsbalken ändrats så att vid ansökan om verkställighet som görs på ADBmedium exekutionstiteln inte behöver ges in, om denna är ett utslag i mål om betalningsföreläggande, oavsett hur gammalt utslaget är. Genom en ändring i rättegångsbalken får tredskodom, då käranden grundat sitt yrkande på ett skriftligt fordringsbevis eller på en skriftlig utfästelse som rör annan fullgörelse än betalning, inte meddelas om tredskodom har meddelats tidigare (SFS 1024 ff.).

Konkursrätt
Riksdagen har hösten 1996 beslutat vissa lagändringar föranledda av lagen om företagsrekonstruktion. Ändringarna är enbart av lagteknisk natur och avser bl. a. äktenskapsbalken, förmånsrättslagen och konkurslagen.
Lagändringarna har trätt i kraft den 1 december 1996 (SFS 1053 ff.). Trafikrätt
Fartygssäkerhetslagen har anpassats till ett EG-direktiv om gemensamma regler och standarder för bl. a. organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg. Ändringarna innebär bl. a. att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer under vissa förutsättningar får uppdra åt vissa organisationer att utfärda och förnya certifikat för svenska fartyg. Ändringarna har medfört en följdändring i lagen om åtgärder mot förorening från fartyg (SFS 994 f.).

Riksdagen har beslutat att lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och lagen om hemlig kameraövervakning skall fortsätta att gälla till utgången av år 1998 (SFS 1286 f.).

Socialrätt Utsökningsrätt Riksdagen har beslutat om en nytt samhällsstöd, kallat underhållsstöd, som ersatt det tidigare bidragsförskottet och det särskilda bidraget till vissa adoptivbarn. I samband därmed har antagits en ny lag, lag om underhållsstöd, samt beslutats ändringar i bl. a. föräldrabalken, utsökningsbalken och socialtjänstlagen. Den nya lagstiftningen innebär i huvudsak följande. Underhållsstödet är oberoende av föräldrabalkens regler om underhållsbidrag. Underhållsstöd lämnas med 1 173 kr per månad till barn vars föräldrar inte bor tillsammans. För det underhållsstöd som lämnas till

Genom en ändring i utsökningsbalken har regeringen erhållit ett bemyndigande att föreskriva vilken tingsrätt som är behörig att pröva överklagade beslut av kronofogdemyndighet. Lagändringen har beslutats med anledning av en regionindelning av kronofogdemyndigheterna. Vidare har bl. a. konkurslagen ändrats så att samtliga kronofogdemyndigheter i den nya organisationen är tillsynsmyndigheter i konkurs (SFS 1438 ff.).

 

 

barnet är den förälder som inte bor tillsammans med barnet återbetalningsskyldig mot staten. Återbetalningsskyldigheten bestäms enligt en schabloniserad procentmetod. Skyldigheten att återbetala underhållsstödet är relaterad till den återbetalningsskyldige förälderns årliga bruttoinkomst efter ett grundavdrag på 24 000 kr. Återbetalningsskyldigheten fastställs till en viss procent av det på så sätt framräknade beloppet. Procentsatsen är 10 procent för ett barn, 6,25 procent per barn för två barn och 5 procent per barn för tre barn. Den totala procentsatsen ökar med en procentenhet för varje ytterligare barn utöver tre. Återbetalningsskyldigheten justeras årligen. Den förälder som är återbetalningsskyldig enligt reglerna om underhållsstöd skall anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet enligt föräldrabalken intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet. Föräldrabalkens regler om socialnämndernas skyldighet att se till att barn till ogifta föräldrar tillförsäkras underhåll samt reglerna om socialnämndernas rätt att föra talan om underhåll i sådana fall har upphävts. Statens fordran avseende återbetalning vid exempelvis löneutmätning har samma företräde framför andra fordringsanspråk som barnets fordran på underhållsbidrag enligt föräldrabalken. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 december 1996 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd som avser tiden efter den 31 januari 1997.

    Ändringarna i utsökningsbalken har trätt i kraft den 1 januari 1997 samt ändringarna i föräldrabalken och socialtjänstlagen den 1 februari 1997 (SFS 1030 ff.). Lagen om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård, som skulle gälla till utgången av år 1996, har förlängts till utgången av år 1997. Lagen om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, som gäller till utgången av år 1998, har förlängts till utgången av år 2000. Beslutade besparingsåtgärder när det gäller efterlevandepensioner till vuxna och bostadstillägg till pensionärer har föranlett ändringar i lagen om allmän försäkring, lagen angående införande av lagen om allmän försäkring, lagen om pensionstillskott och lagen om bostadstillägg till pensionärer. Ändringarna innebär sammanfattningsvis en förkortning av tiden för s. k. omställningspension, en växling mellan folkpension i form av efterlevandepension och pensionstillskott, en inkomstprövning av folkpension i form av änkepension samt sänkt kompensationsgrad för bostadstillägget och ändrade regler för beräkningen av tillägget. Genom ändringar i föräldraledighetslagen och lagen om allmän försäkring har införts rätt till tre fjärdedels tillfällig föräldrapenning (SFS 1540 f., 1544 f. och 1587 ff.). Riksdagen har beslutat om ett nytt system för läkemedelsförmåner och i samband därmed antagit en ny lag, lag om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel

 

m. m. Subventionen i det nya systemet riktas främst till personer med stora behov av läkemedel. Den enskildes samlade läkemedelsutgifter har begränsats till 1 300 kr under en tolvmånadersperiod. Hela det fastställda priset för förskrivna läkemedel betalas upp till en viss nivå, varefter subventionen inträder och ökar i olika steg till en högsta gräns där avgiftsfriheten inträder. Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen har vidare ett s. k. egenkostnadstak om 900 kr för besök i öppen hälso- och sjukvård införts. Vidare har riksdagen i samma lagstiftningsärende antagit lag om receptregister, vari regleras ett nytt personregister som förs av Apoteksbolaget AB, lag om handel med läkemedel m. m., som ersatt 1970 års lag om detaljhandel med läkemedel, och lag om läkemedelskommittéer. Lagen om handel med läkemedel har medfört följdändringar i läkemedelslagen, lagen om kontroll av narkotika samt förordningen med vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler. Vidare har de särskilda bestämmelserna om alkoholhaltiga läkemedel i lagen om försäljning av teknisk sprit m. m. överförts till läkemedelslagen (SFS 1150 ff.).
    För att förtydliga att ansvaret för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete är delat mellan staten och sjukvårdshuvudmännen har riksdagen beslutat om ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och lagen om försöksverksamhet med kommunal primärvård (SFS 1288 f.).
    Genom ändringar i lagen om allmän försäkring har införts nya bestämmelser för bedömning av

arbetsförmågans nedsättning i fråga om rätt till sjukpenning och förtidspension (SFS 1542 f.). Andra ändringar i lagen om allmän försäkring beslutade hösten 1996 syftar till att klarlägga folktandvårdens respektive den allmänna försäkringens ansvar för patienter som fyllt 19 men inte 20 år (SF 1534). Mot bakgrund av vissa uttalanden av den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna har riksdagen antagit lag om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård samt beslutat följdändringar i lagen om psykiatrisk tvångsvård. Den nya lagen föreskriver under vilka förutsättningar allmänna besökstider och besöksrestriktioner i särskilda fall får beslutas på vårdinstitutioner och sjukvårdsinrättningar. Beslut i särskilda fall om besöksrestriktioner och utvidgade besökstider får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I samma ärende har riksdagen beslutat en ändring i socialtjänstlagen som innebär en viss öppning i den sekretess som gäller mellan olika kommunala nämnder med socialtjänstuppgifter inom samma kommun (SFS 981 ff.). Riksdagen har beslutat en ändring i studiestödslagen som gäller återbetalning studiestöd enligt äldre föreskrifter (SFS 1393 ff.). Genom ändringar i tobakslagen har förbud införts mot att i näringsverksamhet sälja eller på annat sätt lämna ut tobaksvaror till den som är under 18 år. Förbudet har straffsanktionerats och kompletterats med en regel om att 18-årsgränsen också

 

gäller vid införsel av tobaksvaror i samband med utlandsresa. Lagändringarna har medfört följdändringar i den lagstiftning som reglerar de skattefria kvoterna vid införsel av tobaksvaror (SFS 941 ff.).

 

Arbetsrätt
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om anställningsskydd i syfte att underlätta nyanställningar. Ändringarna gäller möjligheterna till avvikelser från lagen genom kollektivavtal. Beträffande vissa regler har därvid kravet på att kollektivavtal skall ha slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation slopats under förutsättning av att det mellan parterna i andra frågor gäller eller brukar gälla kollektivavtal på central nivå. Vidare har den regel upphävts som föreskrev medgivande av en central arbetstagarorganisation i varje enskilt fall för uppsägning av äldre arbetstagare som innebär avvikelse från lagens turordningsregler. Därutöver har införts en ny anställningsform — överenskommen visstidsanställning. Avtal om överenskommen visstidsanställning får beträffande en och samma arbetstagare omfatta sammanlagt högst tolv månader under tre år. I ett företag eller en verksamhet som tidigare inte har haft någon arbetstagare, och som vill anställa, får avtal om överenskommen visstidsanställning beträffande en och samma arbetstagare träffas för sammanlagt högst 18 månader under tre år. En arbetsgivare får ha högst fem arbetstagare samtidigt med överenskommen visstidsanställning. Den tid under vilken företrädesrätt till återanställning gäller har förkortats från ett år till nio månader. Den tid inom vilken en arbetstagare skall ha varit anställd mer än tolv månader för att ha företrädesrätt har utsträckts från två till tre år. Reglerna om uppsägningstider har satts i relation till anställningstidens längd och inte som tidigare till arbetstagarens ålder. En begränsning för vikariatsanställningar har införts. En arbetstagare får vara anställd på vikariat sammanlagt högst tre år under en femårsperiod. Överskrids denna tid övergår anställningen i en tillsvidareanställning. En arbetstagare som har en deltidsanställning och som till sin arbetsgivare anmält att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad skall ha företrädesrätt till en sådan anställning. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om anställningsfrämjande åtgärder innebär att föreskrifterna om s. k. äldreavgångar och inskränkningar i rätten att sluta avtal om anställning för begränsad tid har upphävts. Ändringarna har trätt i kraft den 1 januari 1997. De nya reglerna om avvikelser från anställningsskyddslagen genom kollektivavtal träder dock i kraft den 1 juli 1997 och regeln om tidsgräns för vikariat träder i kraft den 1 januari 2000 (SFS 1424 f.). Lagen om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa har trätt i kraft den 1 november 1996, i stället för som tidigare beslutats den 1 januari 1997. I avvaktan på förslag om regler för en ny

 

arbetslöshetsförsäkring har riksdagen vidare beslutat att vissa ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd skall träda i kraft den 1 juli 1997, i stället för som tidigare beslutats den 1 januari 1997. Vissa konsekvensändringar har därvid beslutats i lagen om arbetslivsutveckling (SFS 986 och 1418 ff.).

 

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i insiderlagen. Ändringarna innebär att förbudet mot insiderhandel utvidgats till att avse samtliga förekommande finansiella instrument. Vidare har förbud införts för vissa ledande befattningshavare och uppdragstagare i aktiemarknadsbolag och dess moderföretag att göra korttidsaffärer med aktier i bolaget. Förbudet omfattar även sådana fysiska och juridiska personer som är närstående till dessa. Överträdelser av anmälningsskyldigheten till insiderregistret och skyldigheten att lämna andra uppgifter till Finansinspektionen har avkriminaliserats och tidigare brottspåföljder ersatts med en sanktionsavgift. Även överträdelser av det nya förbudet mot korttidshandel med aktier har avgiftssanktionerats. I samma lagstiftningsärende har bestämmelser om ett nytt brott — otillbörlig kurspåverkan — införts i lagen om handel med finansiella instrument. Härigenom har vissa otillbörliga förfaranden vid handel på värdepappersmarknaden, som syftar till att påverka priset på finansiella instrument, kriminaliserats. Samtidigt beslutade ändringar i aktiekontolagen innebär att Finansinspektionen snabbare skall kunna få uppgifter ur avstämningsregistret hos Värdepapperscentralen VPC AB då det finns anledning anta att insiderlagen eller bestämmelserna om otillbörlig kurspåverkan har överträtts. Ändringarna i insiderlagen har föranlett följdändringar i bl. a. sekretesslagen (SFS 1016 ff.). Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om handel med finansiella instrument. Ändringarna innebär att tilläggssäkerhet som ställs vid handel med finansiella instrument eller valuta normalt inte kan återvinnas enligt konkurslagen (SFS 1296).

Genom ändringar i lagen om kreditmarknadsbolag har ytterligare ett undantag från lagens tillämpningsområde införts. Undantaget avser riskkapitalbolag som har en begränsad utlåningsverksamhet och som inte finansierar sin verksamhet via lån från allmänheten. Även vissa stiftelser och bolag med offentlig anknytning som lämnar krediter till företag har undantagits. Ändringarna innebär vidare att den tidsgräns som är angiven i lagens övergångsbestämmelser om hur länge vissa äldre finansbolag får fortsätta sin verksamhet förlängts till den 31 december 1998 (SFS 1004). Riksdagen har antagit en valutaväxlingslag. Det huvudsakliga syftet med den nya lagen är att förhindra att företag som bedriver valutaväxling utnyttjas för penningtvätt. Lagen innehåller därutöver viss konsumentskyddande reglering som innebär skyldighet för företag

 

som bedriver valutaväxlingsrörelse att informera om aktuella avgifter och växelkurser. Kravet på Riksbankens tillstånd för att bedriva valutahandel har samtidigt avskaffats genom ändringar i lagen om Sveriges riksbank. Tillsynsansvaret beträffande sådan handel har genom bestämmelser i valutaväxlingslagen flyttats över till Finansinspektionen. Vissa följdändringar till den nu redovisade lagstiftningen har vidtagits i bl. a. bankrörelselagen, lagen om värdepappersrörelse och lagen om kreditmarknadsbolag (SFS 1001 och 1004 ff.).
    Riksdagen har antagit lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m. m.
Lagen innebär att den offentligrättsliga grunden för avtalen om ifrågavarande lån upphävts och att vissa civilrättsliga villkor mellan parterna i fortsättningen skall gälla för lånen. Genom den ändrade regleringen har ytterligare ett steg tagits i den omvandlingsprocess som syftar till att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag skall verka på kreditmarknaden på samma villkor som andra kreditinstitut. I samma lagstiftningsärende har lagen om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m. upphävts. Vidare har en följdändring beslutats i sekretesslagen (SFS 1179 ff.). Lagen om insättningsgaranti har ändrats. Ändringarna innebär bl. a. höjningar av de avgifter som kreditinstituten skall betala till garanisystemet. I samma ärende har ändringar beslutats i lagen om allemanssparande, vilka hänger samman med ändrade skatteregler för sparformen (SFS 1175 f.). I samband med att riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om försäljning av aktieinnehavet i Statshypotek AB har beslutats ändringar i lagen om 

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Lagändringen har trätt i kraft den 19 december 1996 (SFS 1115).

 

Övrig näringsrättslig lagstiftning
Ändringar i lagen om revisorer innebär att beslut om avslag på ansökan om förnyelse av godkännande, auktorisation eller registrering inte blir gällande förrän beslutet vunnit laga kraft. Revisorsnämnden får dock förordna att ett avslagsbeslut skall gälla omedelbart. Vidare har beslutats en ändring i övergångsbestämmelserna av innebörd att giltighetstiden för en registrering av vissa revisionsbolag skall utgå tidigast vid utgången av år 1998 (SFS 1546).
Riksdagen har beslutat ändringar i skogvårdslagen. Ändringarna gäller dels avgränsningen av skogsvårdsstyrelsernas tillsynsansvar, dels införande av ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela vissa föreskrifter avseende skogsodlingsmaterial. Genom en samtidigt beslutad ändring i utsädeslagen har införts ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva om vissa avgifter (SFS 1490 och 1560).

 

Genom ändringar i fiskelagen har lagens geografiska tillämpningsområde vidgats. Vissa bestämmelser som tidigare gällt för svenskt havsfiske på internationellt vatten utanför Sveriges ekonomiska zon har därvid utsträckts till att också gälla sådant fiske i andra länders territorialvatten (SFS 1076).

 

Skollagstiftning
Riksdagen har hösten 1996 beslutat vissa ändringar i skollagen.
Den allmänna regeln om rätt för elever som tillhör vissa trossamfund att befrias från undervisningen i religionskunskap har därvid upphävts. Andra ändringar rör villkoren för godkännande av fristående skolor. En fristående skola skall svara mot den värdegrund som gäller för det offentliga skolväsendet. En sådan skola skall dessutom i princip vara öppen för alla och ha minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal. En fristående skola får, inom ramen för den gemensamma värdegrunden, ha en konfessionell inriktning. Uppgiften att besluta om fristående gymnasieskolors rätt till bidrag från elevernas hemkommuner har förts över från regeringen till Statens skolverk. Skolverket skall i fortsättningen avgöra om en fristående skola på grundskolenivå skall vara berättigad till bidrag från hemkommunerna och verket skall kunna vägra sådan rätt, om den fristående skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan ligger. Vidare skall hemkommunen tilldela fristående skolor på grundskolenivå bidrag utifrån skolans åtagande och elevernas behov efter samma grunder som kommunen tillämpar för sina egna grundskolor. Andra ändringar i skollagen innebär att godkänt betyg i svenska som andraspråk får utgöra ett alternativ till godkänt betyg i svenska för behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Vidare har nya bestämmelser införts om att kommunerna får erbjuda gymnasieutbildning i form av individuella och specialutformade program till grupper av elever. Genom en ändring i högskolelagen har uttryckligen föreskrivits att högskolan har skyldighet att samverka med övriga samhällssektorer (SFS 1044 ff. och 1392).
Lars Haglind och Per Persson