Från lagstiftningsarbetet
Lagstiftning i riksdagen våren 1997
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1997. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 1997. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1997 års samling.
Offentlig rätt
Riksdagen har våren 1997 antagit en ny vallag, lag om röstlängdsregister och lag om brevröstning i vissa fall. Lagstiftningen bygger på en överenskommelse om valsystemets utformning som träffades hösten 1993 mellan de dåvarande riksdagspartierna. Den nya vallagen ersätter 1972 års vallag och lagen om val till Europaparlamentet från år 1995. Lagen om brevröstning ersätten lagen om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz. Vallagen gäller för val till riksdagen, val till landstings- och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet och bygger i stora delar på 1972 års vallag. Inslaget av personval har emellertid stärkts. I enlighet med vad regeringsformen numera föreskriver ges väljarna möjlighet att inom ramen för partivalet avge en särskild personröst. Ledamöterna utses i första hand bland de kandidater som fått personröster över en viss spärr. Spärren har satts till 8 % vid riksdagsval och 5 % vid övriga val. För partier som registrerat sina partibeteckningar finns möjlighet att också anmäla sina kandidater. Tillskrivna namn på en valsedel för ett parti som anmält kandidater beaktas inte vid mandatfördelningen. Strykningar av namn beaktas inte i några fall. I samma lagstiftningsärende har riksdagen beslutat ändringar i lagen om kyrkofullmäktigval, m. m., som innebär att valdagen är tredje söndagen i september och att mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra kyrkliga organ är fyra år. Den nya lagstiftningen, som föranlett följdändringar i bl. a. riksdagsordningen, folkomröstningslagen, lagen om Sveriges indelning i kommuner och landsting, lagen om folkbokföringsregister, kommunallagen, kyrkolagen samt sametingslagen, har trätt i kraft den 1 juni 1997 (SFS 157 ff.). Lagen med instruktion för Riksdagens förvaltningskontor har ändrats. Ändringarna gäller bl. a. EU-upplysning, förvaltningskontorets årsredovisning och förvaltningskontorets anställningsbeslut (SFS 344). Riksdagen har antagit en lag om revision av Regeringskansliet.
Lagen, som har trätt i kraft den 1 juli 1997 och skall tillämpas i fråga om räkenskapsår fr.o.m. 1997, innebär att Regeringskansliet blir föremål för extern
revision av Riksdagens revisorer (SFS 560).
Ändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän innebär att ombudsmännen bl. a. fått utökad möjlighet att i vissa fall överlämna ärende till annan myndighet för handläggning (SFS 561).
Riksdagen har beslutat en ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverige. I samband därmed har riksdagen antagit lag om sammanläggningsdelegerade för Västra Götalands läns landsting och lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt beslutat ändringar i lagen om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning, lagen om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik, rättegångsbalken, lagen om domstolar i fastighetsmål, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse, jaktlagen och vallagen. Den nya lagstiftningen innebär att Västra Götalands län i inte ringa del omfattas av den lagreglerade försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning som riksdagen tidigare beslutat om i fråga om Kalmar, Gotlands och Skåne län. Försöksverksamheten i det nya länet inleds den 1 januari 1999. Det nybildade landstinget blir det regionala självstyrelseorgan som skall hantera de uppgifter som ingår i försöksverksamheten. Den nya lagstiftningen har delvis trätt i kraft den 1 juli 1997. I övriga delar träder lagstiftningen i kraft den 1 januari 1998 eller den 1 januari 1999 (SFS 222 ff.).
Ändringar i lagen om kulturminnen m. m. innebär förtydliganden beträffande vad länsstyrelsen skall beakta när den bestämmer vem som skall utföra vissa arkeologiska utredningar och undersökningar (SFS 302). Radio- och TV-lagen har ändrats. Ändringarna gäller bestämmelserna om mängden annonser, villkor om regionala sändningar och produktioner i sändningstillstånd samt återkallelse av tillstånd. Därutöver har lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ändrats så att även den som meddelas ett tillfälligt sändningstillstånd skall utse utgivare (SFS 334 f.). Riksdagen har beslutat att lagen om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradio skall fortsätta att gälla till utgången av år 1998 (SFS 301). Genom ändringar i utlänningslagen har riksdagen beslutat att Statens Invandrarverk skall ta över ansvaret från polismyndigheterna för personer som tas i förvar och för de lokaler där de förvarstagna skall vistas. De nya bestämmelserna har trätt i kraft den 1 oktober 1997 (SFS 432). I samband med att riksdagen godkänt konventionen rörande bestämmandet av den ansvariga staten för prövning av en ansökan om asyl som framställts i en av medlemsstaterna i de europeiska gemenskaperna, den s. k. Dublinkonventionen, har beslutats ändringar i utlänningslagen och sekretesslagen. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 433 f.). Riksdagen har antagit en lag om befogenhet att besluta om fisket inom Torne älvs fiskeområde. La-
gen har trätt i kraft den 1 juni 1997 (SFS 201).
Riksdagen har antagit en lag om kommunal redovisning varigenom redovisningen för kommuner, landsting och kommunalförbund lagreglerats. Lagen innehåller bestämmelser om bokföring, årsredovisning och delårsrapporter och bygger på bokföringslagen, årsredovisningslagen samt normalreglementet för kommuner och landsting. I den nya lagen regleras bl. a. redovisning av pensionsåtaganden. Samtidigt beslutade ändringar i kommunallagen innebär att kommuner, landsting och kommunalförbund varje år skall upprätta budgeten så att intäkterna överstiger kostnaderna, dvs. ett krav på balans i budgeten. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1998. Balanskravet och bestämmelserna om redovisning av pensionsåtaganden får börja tillämpas senare, dock senast räkenskapsåret 2000 (SFS 614 f.).
Kyrkolagen har ändrats varigenom kyrkoherden i en icke-territoriell församling fått befogenhet att pröva frågor om kyrkotillhörighet för församlingens medlemmar. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 april 1997 (SFS 56). Andra under våren 1997 beslutade ändringar i kyrkolagen gäller bestämmelserna om prästers tystnadsplikt. Ändringarna innebär bl. a. att kretsen av dem som omfattas av tystnadsplikten utvidgats till att omfatta alla som är behöriga att utöva det kyrkliga ämbetet som präst i Svenska kyrkan, och inte som tidigare endast den som i Svenska kyrkans ordning vigts till det kyrkliga ämbetet som präst. Ändringarna har medfört följdändringar i rättegångsbalken och sekretesslagen (SFS 298 ff.).
Försvarslagstiftning
Andra beslutade ändringar i kommunallagen innebär att det blir möjligt för kommuner och landsting att samverka i kommunala angelägenheter med andra kommuner och landsting genom en gemensam nämnd. Vidare har bestämmelserna om kommunalförbund förenklats och tagits in i kommunallagen. Ändringarna har, såvitt avser bestämmelserna om gemensam nämnd, trätt i kraft den 1 augusti 1997. I övrigt träder lagändringarna i kraft den 1 januari 1998, då kommunalförbundslagen upphör att gälla (SFS 550 ff.).
Riksdagen har antagit en elberedskapslag och samtidigt beslutat ändringar i lagen innehållande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, lagen om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål, vattenlagen, lagen om beredskapslagring av olja och kol samt lagen om civilt försvar. Den nya lagstiftningen syftar till att reglera ansvaret för den planering och de åtgärder som behövs för att tillgodose elförsörjningen vid höjd beredskap samt innehåller bestämmelser om skyldighet att vidta beredskapsåtgärder, om ersättning för kostnader för sådana åtgärder samt om avgiftssystem för finansiering av beredskapsåtgärder inom elområdet. En ny myndighet — elberedskapsnämnden — har fått till uppgift att besluta
om föreskrifter om elberedskap, ålägganden om elberedskapsåtgärder, ersättning för sådana åtgärder samt att utöva tillsyn över elberedskapslagens tillämp- ning (SFS 288 ff.).
Andra ändringar i lagen om civilt försvar innebär förtydliganden av överklagandebestämmelserna. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om offentlig anställning och lagen om fullmaktsanställning innebär anpassningar till vissa myndighetsförändringar (SFS 177 ff.).
Familjerätt
Riksdagen har godkänt den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner och därvid antagit två nya lagar – lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner samt lag om internationell adoptionsförmedling. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är därigenom centralmyndighet enligt konventionen och fullgör de uppgifter som ankommer på en sådan myndighet. Lagen om internationell adoptionshjälp från år 1979 har upphävts. Samtidigt har riksdagen beslutat ändringar i socialtjänstlagen och lagen om bidrag vid adoption av utländska barn som syftar till att förbättra effektiviteten, insynen och rättssäkerheten i adoptionsprocessen. Följdändringar har beslutats i sekretesslagen och lagen om svenskt medborgarskap (SFS 191 ff.).
I syfte att förbättra det rättsliga skyddet för i första hand ensamma flykingbarn som vistas här i landet har riksdagen beslutat om ändringar i lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap samt i föräldrabalken.
Ändringarna innebär att om ett barns förmyndare inte kan utöva förmynderskapet, skall en god man kunna förordnas enligt samma regler som gäller för svenska barn. För det fall att barnet har hemvist här i landet är barnets vistelseort avgörande för vilken överförmyndare som skall pröva frågor om godmanskap. I dessa fall är barnets vistelseort avgörande också för frågan om vilken överförmyndare som är behörig att utöva tillsyn över godmanskapet (SFS 352 f.).
Fastighetsrätt
Riksdagen har antagit lag om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar och lag om upphävande av lagen (1939:609) om förmånsrätt för vissa fordringar enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar samt därvid beslutat ändringar i lagen om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, anläggningslagen, plan- och bygglagen, jordabalken samt kyrkolagen. Den nya lagstiftningen, som träder i kraft den 1 januari 1998, innebär att enbart anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter är tillämpliga vid inrättande och förvaltande av enskilda vägar (SFS 616 ff.).
Miljörätt
Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter har ändrats varigenom lagens bestämmelser om tillsyn,
straff och förverkande även är tilllämpliga vid genomförandet av EU:s nya förordning om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handel med dem (CITES-förordningen). Lagändringen har trätt i kraft den 1 juni 1997. Vidare har lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning ändrats. Ändringarna innebär dels att Kustbevakningen fått polisiära befogenheter när myndigheten bedriver verksamhet för att bekämpa brott mot författningar som gäller åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter, dels att lagen omfattar även brott mot lagen om Sveriges ekonomiska zon. Samtidigt beslutade ändringar i naturvårdslagen, fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen, anläggningslagen och jaktlagen utgör ett led i genomförandet av bestämmelser i EU:s naturvårdsakter om artskydd och områdesskydd (SFS 237, 338 ff.).
Konsumenträtt
Riksdagen har antagit en lag om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister samt därvid beslutat ändringar i sekretesslagen. Den nya lagen skall tillämpas i tvister mellan konsumenter och näringsidkare och innebär att KO har möjlighet att företräda en konsument som ombud vid allmän domstol och kronofogdemyndighet. Försöksverksamheten, som skall pågå i fem år, är begränsad till tvister som gäller finansiella tjänster. Lagen syftar i första hand till att främja prejudikatbildningen på konsumentområdet. Lagstiftningen träder i kraft den 1 december 1997 (SFS 379 f.). Riksdagen har vidare antagit en lag om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende samt därvid beslutat ändringar i hemförsäljningslagen. Den ny lagen tillämpas på avtal som rör upplåtelse eller överlåtelse av rätten att periodvis nyttja en bostadslägenhet. Syftet med lagen är att i svensk rätt införliva ett EG-direktiv om skydd för konsumenter vid förvärv av nyttjanderätten till fast egendom på tidsdelningsbasis, s. k. time-sharing (SFS 218 f.).
Skadeståndsrätt
Riksdagen har beslutat om en ändring i vattenlagen. Genom ändringen har en ny bestämmelse införts om att den som är skyldig att underhålla en dammanläggning för vattenreglering är strikt ansvarig för skador som orsakas av ett dammhaveri (SFS 85). Lagen om ersättning från den internationella oljeskadefonden har ändrats varigenom ytterligare internationella säkerhetsföreskrifter införts som villkor för utbetalning av ersättning från fonden. Lagändringen har trätt i kraft den 1 maj 1997 (SFS 115).
Immaterialrätt
I samband med att riksdagen godkänt den i Genève den 19 mars 1991 reviderade internationella konventionen den 2 december 1961 för skydd för växtförädlingsprodukter (1991 års konventionstext) har antagits en ny växtförädlarrättslag och
beslutats ändringar i lagen om patentbesvärsrätten. Den nya lagen innebär anpassningar till de krav som den nya konventionstexten ställer och medför i vissa avseenden en förstärkning av ensamrätten till nya växtsorter. Vidare innebär den nya lagstiftningen en ändrad instansordning. Beslut av Statens växtsortnämnd skall överklagas till Patentbesvärsrätten (SFS 306 f.).
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Lagändringarna, som utgör anpassningar till artikel 4 i rådets direktiv 92/100/EEG om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter, innebär en reglering om att upphovsmän alltid skall ha rätt till skälig ersättning när de överlåter sin uthyrningsrätt avseende ljudupptagningar eller upptagningar av rörliga bilder till en framställare av sådana upptagningar. Avtalsvillkor som inskränker denna rätt är ogiltiga. Samma rätt till ersättning gäller för utövande konstnärer. Lagändringarna syftar till att ge ett visst skydd åt den svagare avtalsparten (SFS 309).
Straffrätt
Genom en ändring i brottsbalken har straffet för övergrepp i rättssak skärpts. Ändringen innebär att straffmaximum vid normalgraden av brottet har höjts från ett till två års fängelse. För grovt brott har straffminimum höjts från sex månaders fängelse till ett års fängelse och straffmaximum höjts från fyra till sex års fängelse (SFS 389). I samband med att riksdagen godkänt konventionen om ett förenklat förfarande för utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater med de förklaringar beträffande artiklarna 7, 9, 12, 15 och 16 som regeringen förordat har beslutats ändringar i lagen om utlämning för brott. Lagändringarna innebär inga ändringar av de materiella förutsättningarna för att lämna ut någon. Däremot innebär de nya bestämmelserna ett förenklat förfarande när det är fråga om utlämning till en annan stat inom EU under förutsättning att den som begärs utlämnad samtycker till utlämningen. Förfarandet bygger på direkta kontakter mellan de berörda ländernas myndigheter, och beslut fattas normalt på myndighetsnivå. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 209).
Processrätt
Under våren 1997 beslutade ändringar i bl.a rättegångsbalken och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar innebär vissa förändringar beträffande sammansättnings- och domförhetsreglerna i tingsrätt, länsrätt och hovrätt. Lagändringarna innebär i huvudsak följande. Möjligheten för tingsrätt att utöka antalet lagfarna domare i brottmål till två har utvidgats. Detsamma gäller möjligheten att utöka antalet nämndemän med en. För länsrätts del har införts en möjlighet — om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad — att utöka antalet lagfarna do-
mare till två. Länsrätten är domför även om en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen påbörjats. För länsrätt har införts en generell regel att mål av enkel beskaffenhet skall kunna avgöras slutligt av en lagfaren domare ensam. Regleringen innebär att behörigheten att vara ensamdomare utökats till att avse ytterligare målkategorier. I fråga om hovrättsförfarandet har införts en möjlighet att fortsätta och avsluta en påbörjad huvudförhandling även om en av de lagfarna domarna eller en av nämndemännen får förhinder. Ändringarna har trätt i kraft den 1 september 1997 (SFS 391 ff.).
Andra ändringar i rättegångsbalken gäller Advokatsamfundets disciplinverksamhet. Ändringarna innebär att ansvarsfördelningen mellan samfundets styrelse och disciplinnämnden uttryckligen angetts i lag, att det högsta beloppet för straffavgiften höjts från 15.000 kr till 50.000 kr samt att disciplinnämnden getts möjlighet att, i de fall en erinran inte är påkallad, ändå göra ett uttalande om att förfarandet inte är lämpligt (SFS 273).
Genom ändringar i delgivningslagen har införts ett nytt delgivningsförfarande — särskild delgivning med aktiebolag. Det nya förfarandet innebär att ett aktiebolag under vissa förutsättningar kan delges genom att en handling skickas i lösbrev till bolaget utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret. Ett kontrollmeddelande om delgivningen skickas till adressen, och delgivning skall anses ha skett tre veckor efter det att kontrollmeddelandet avsändes. De nya bestämmelserna har medfört följdändringar i lagen om förvaltning av samfälligheter och lagen om fiskevårdsområden (SFS 268 ff.).
Konkursrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i förmånsrättslagen och lönegarantilagen. Syftet med lagändringarna är att uppnå en bättre överensstämmelse mellan de svenska reglerna om löneskyddet vid konkurs och rådets direktiv 80/987/EEG om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens. Lagändringarna, som gäller bl. a. löneförmånsrätt för konkursgäldenären närstående och den s. k. karensregeln, har trätt i kraft den 1 juni 1997 (SFS 203 f.).
Socialrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i bl. a. lagen om allmän försäkring och lagen om sjuklön som innebär att ersättningsnivån för sjuk- och rehabiliteringspenning samt sjuklön höjts till 80 % av den förmånsgrundande inkomsten. Även ersättningsnivån för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, närståendepenning och särskild sjukpenning från det statliga personskadeskyddet har höjts till 80 %. Vidare får kompletterande ersättning ges även efter den 90:e dagen i en sjukperiod utan att sjukpenningen minskas. Möjligheten att komplettera ersättningen från den allmänna för-
säkringen har begränsats till en sammanlagd kompensationsnivå om 90 % av vad den försäkrade skulle ha haft i lön om han eller hon varit i arbete. All ersättning från kollektivavtalad gruppsjukförsäkring, och inte enbart sådan som fastställs genom avtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, har likställts med lön från arbetsgivaren under sjukdom. Vidare innebär reformen ett utökat särskilt högriskskydd i sjuklönesystemet. Vissa ändringar har också beslutats när det gäller reglerna om sjukpenninggrundande inkomst, som innebär bl. a. att en sjukpenninggrundande inkomst under vissa förutsättningar skall kunna fastställas i efterhand. Lagstiftningen träder i huvudsak i kraft den 1 januari 1998. Vissa ändringar har trätt i kraft den 1 juli 1997 (SFS 562, 566 ff.).
Genom ändringar i lagen om allmän försäkring samt ett tiotal andra lagar på socialförsäkrings- och bidragsområdet har försäkringskassan fått möjlighet att besöka den enskilde och göra förfrågan hos denne eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter. Besök kan användas dels som ett led i utredningen av ett försäkrings- eller bidragsärende i det enskilda fallet, dels av bl. a. allmänpreventiva skäl i en viss typ av ärenden inom ramen för en samlad insats. Om den försäkrade vägrar att ta emot besök får försäkringskassan dra in eller sätta ned ersättningen, om omständigheterna motiverar det. Vidare har införts en generell regel om att uppgifter som den enskilde lämnar om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete. Samtidigt har genom en ändring i postlagen försäkringskassan fått möjligheter att ta del av adressuppgifter från Posten AB. De nya reglerna har trätt i kraft den 1 oktober 1997 (SFS 275 ff.). Andra ändringar i lagen om allmän försäkring och ändringar i föräldraledighetslagen innebär anpassningar till rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Ändringarna avser kvinnor inom handelsflottan. Lagstiftningen har trätt i kraft den 1 maj 1997 (SFS 98 ff.). Riksdagen har beslutat ändringar i socialtjänstlagen. Ändringarna innebär i huvudsak följande. Rätten till försörjningsstöd och rätten till annat bistånd har preciserats. Försörjningsstödet har därvid uppdelats i en för hela riket gällande norm (riksnorm) samt i en del som avser rätt till ersättning för skälig kostnad för ett antal andra behovsposter. Socialnämnden skall dessutom kunna ge bistånd även i andra fall. Socialtjänstens skyldighet att bistå med aktiva åtgärder samt den enskildes eget ansvar att göra vad han eller hon kan för att försörja sig själv har förtydligats. Kommunen har fått rätt att begära att bl. a. ungdomar under 25 år som uppbär försörjningsstöd skall delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Den inledande s. k. portalparagrafen i socialtjänstlagen har kompletterats med en bestämmelse som innebär att
det, när åtgärder rör barn, särskilt skall beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. En regel om barns rätt att komma till tals vid åtgärder som rör dem samt nya regler för skydd, vård och behandling av barn och ungdom har införts. Beträffande placeringar av barn utanför hemmet har föreskrivits att det i första hand bör övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vidare har införts en bestämmelse som reglerar möjligheterna för människor med ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser att flytta till en annan kommun. En ny regel om stöd till anhöriga som vårdar närstående har också införts. Ändringarna har i vissa delar trätt i kraft den 1 juli 1997. I övrigt träder lagändringarna i kraft den 1 januari 1998 (SFS 312 ff.).
Reglerna i lagen om sjuklön, som gäller samordningen mellan sjuklön och vissa andra ersättningar som utges till arbetstagaren på grund av fri gruppsjukförsäkring, har upphävts. Sådan ersättning skall således inte längre avräknas från den sjuklön som arbetsgivaren är skyldig att betala. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 maj 1997 (SFS 102).
En ändring har beslutats i studiestödslagen som innebär att vuxenstudiestödet för den som arbetat deltid även i fortsättningen skall beräknas utifrån en dagpenning som motsvarar heltidsarbete (SFS 573).
Genom ändringar i lagen om bostadsbidrag har en lägsta nivå införts under vilken boendekostnaden inte skall reduceras
på grund av bostadsytans storlek samt införts en regel om att räntebidrag skall exkluderas från den bidragsgrundande inkomsten. Förstnämnda ändring träder i kraft den 1 november 1997 och regeln avseende räntebidrag den 1 januari 1998 (SFS 563, 571). Riksdagen har beslutat ändringar i hälso- och sjukvårdslagen som innebär bl. a. att vissa etiska principer lagfästs (SFS 142). Genom ändringar i lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik har privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster fått möjlighet att erhålla läkarvårds- eller sjukgymnastikersättning efter det att han eller hon fyllt 65 år, om landstinget medger detta. Kravet för privatpraktiserande sjukgymnaster på tidigare tjänstgöring i offentligt finansierad vård har tagits bort. Ändringarna innebär vidare att kravet på remiss för vård inom specialistkompetenserna barnmedicin, gynekologi och psykiatri avskaffats. De nya bestämmelserna om läkarvårds- eller sjukgymnastikersättning efter fyllda 65 år har trätt i kraft den 1 juli 1997. I övrigt träder ändringarna i kraft den 1 januari 1998 (SFS 435 f.).
Arbetsrätt
Riksdagen har beslutat om en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring genom att anta två nya lagar, lag om arbetslöshetsförsäkring och lag om arbetslöshetskassor. Lagarna träder i kraft den 1 januari 1998 då 1973 års lag om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd upphör att
gälla. Enligt den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring består arbetslöshetsförsäkringen av dels en grundförsäkring som i princip motsvarar det tidigare kontanta arbetsmarknadsstödet, dels en frivillig inkomstbortfallsförsäkring. Den nya lagen om arbetslöshetskassor innehåller de administrativa bestämmelserna för arbetslöshetsförsäkringen. Avsikten är att arbetslöshetsförsäkringen skall administreras av de nuvarande arbetslöshetskassorna och en kompletterande arbetslöshetskassa som skall bildas av rikstäckande organisationer som företräder anställda och företagare på arbetsmarknaden. Den nya lagstiftningen har föranlett följdändringar i ett stort antal lagar, bl. a. lagen om försäkringsavtal, lagen om allmän försäkring och studiestödslagen. I avvaktan på att de nya lagarna träder i kraft har riksdagen samtidigt beslutat vissa ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. Dessa ändringar innebär bl. a. att det s. k. arbetsvillkoret har skärpts och att det har införts regler om samordning mellan arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag respektive bisysslor. Vidare har företagarnas möjligheter att få arbetslöshetsersättning förbättrats. Därutöver har kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen höjts från 75 till 80 % från och med den 29 september 1997. Från och med nämnda dag har också den högsta dagpenningnivån i arbetslöshetsförsäkringen höjts från 564 kr till 580 kr per dag (SFS 238 ff.).
En under våren 1997 beslutad ändring i lagen om kommuners ansvar för ungdomar innebär att arbetsmiljölagen i vissa delar gjorts tillämplig på ungdomar som deltar i verksamhet som omfattas av den förstnämnda lagen när verksamheten bedrivs på en arbetsplats (SFS 579).
Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Som anpassning till EG-direktiv på finansmarknadsområdet har riksdagen beslutat vissa ändringar i bankrörelselagen, lagen om värdepappersrörelse och lagen om kreditmarknadsbolag. Ändringarna innebär i huvudsak nya regler för filialetablering. Riksdagen har även beslutat om vissa ändringar i lagen om insättningsgaranti (SFS 116 ff.). Lagen om kreditmarknadsbolag har ändrats varigenom lagen gjorts tillämplig även på ekonomiska föreningar. Samtidigt har lagens rubrik ändrats till lag om finansieringsverksamhet. Innebörden av ändringarna är att tillståndspliktig finansieringsverksamhet får bedrivas i ekonomisk förening. Vidare innebär ändringarna att samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag ålagts skyldighet att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret. Lagändringarna har inneburit följdändringar i ett stort antal lagar, bl. a. redovisningslagstiftningen (SFS 453 ff.). Ändringar har beslutats i kreditupplysningslagen varigenom systemet med en s. k. frikrets, inom vilken förmedling av kreditupplysningar undantas från lagens tillämpningsområde, avskaffats. Lagen är sålunda nu-
mera tillämplig på all kreditupplysningsverksamhet inklusive den som bedrivs av banker och Upplysningscentralen UC AB. Härigenom gäller numera enhetliga regler om skydd mot integritetsintrång och om rätt till insyn och rättelse inom hela kreditupplysningsområdet. I anslutning till frikretsens avskaffande har banker och vissa andra kreditinstitut fått rätt att, med stöd av sin grundläggande auktorisation, bedriva kreditupplysningsverksamhet utan särskilt tillstånd av Datainspektionen. Ändringarna innebär vidare att bestämmelser om tystnadsplikt inte skall hindra att uppgifter om bl. a. kreditengagemang och kreditmissbruk utväxlas inom en begränsad krets där bl. a. kreditupplysningsföretagen ingår. Fysiska personer som är näringsidkare eller som har anknytning till näringsverksamhet skall i fortsättningen, på samma sätt som privatpersoner, få besked om vem som beställt en kreditupplysning om dem. Vidare skall även handelsbolag och kommanditbolag ha rätt till en kreditupplysningskopia och en beställaruppgift. Lagändringarna har i huvudsak trätt i kraft den 1 juli 1997 (SFS 556 ff.).
Genom en ändring i bankrörelselagen har Riksgäldskontoret fått möjlighet att i egen regi ta emot inlåning på konto från allmänheten (SFS 679).
Övrig näringsrättslig lagstiftning
Konkurrenslagen har ändrats. Ändringarna innebär att skyldigheten att anmäla ett företags- förvärv när omsättningen för de berörda företagen tillsammans överstiger fyra miljarder kronor har avskaffats beträffande sådana förvärv där det förvärvade företagets omsättning understiger 100 miljoner kronor. När det är påkallat av särskilda skäl kan dock Konkurrensverket ålägga en part i ett förvärvsavtal att anmäla förvärvet till verket, trots att förvärvsobjektets omsättning understiger nämnda belopp. En part har alltid rätt att frivilligt anmäla ett förvärv till verket. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller i fråga om företagsförvärv som har skett före ikraftträdandet (SFS 221). Lagen om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd samt lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter har ändrats. Ändringarna, som trätt i kraft den 1 augusti 1997, innebär att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får ta ut en kartavgift. Avgiften skall finansiera ett digitalt kartsystem som erfordras för prövningen av ansökningar om EU-finansierat stöd inom jordbrukssektorn, och skall tas ut av de jordbrukare som vid sin ansökan om EU-stöd använder sig av uppgifter från systemet (SFS 105 f.).
Riksbankens rätt att utfärda föreskrifter för finansmarknadsstatistiken har preciserats genom ändringar i lagen om Sveriges Riksbank. Vidare har en ny bestämmelse införts i lagen som innebär att det hos Riksbanken skall finnas en personalansvarsnämnd. Ändringarna har trätt i kraft den 1 april 1997 (SFS 104).
Genom ändringar i lagen om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden har vissa av EG:s statistikdirektiv på jordbrukets område införlivats i svensk rätt. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om provtagning på djur, m. m. innebär nya bestämmelser om bl. a. hantering av animaliskt avfall, tillsyn, rätt till tillträde samt handräckning. I samma lagstiftningsärende har riksdagen antagit lag om upphävande av lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd (SFS 198 ff.).
Bestämmelserna om registrering av fartyg i sjölagen, lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m. och lagen om ersättning för krigsskada å egendom har ändrats i syfte att åstadkomma anpassningar till Europeiska unionens gemenskapsrätt om fri etablering (SFS 266 f., 310 f.).
Skollagstiftning
Riksdagen har beslutat ändringar i skollagen som innebär att ett landsting efter överenskommelse med en kommun får anordna specialutformade program inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (SFS 575).
Lars Haglind och Per Persson