Litteratur

 

 

 

ANDERS ANDERSSON, ÖRJAN EDSTRÖM, LARS ZANDERIN,Arbetsrätten i staten, Studentlitteratur 1996, 316 s.

 

I boken behandlas i tre delar det huvudsakliga arbetsrättsliga regelsystemet med särskild inriktning på statligt anställda. Den första delen omfattar främst den kollektiva arbetsrätten. En kortfattad redovisning lämnas här om medbestämmandelagens regler om arbetsrättsliga förhandlingar, om de centrala kollektivavtalen samt om tolkningsföreträde och stridsåtgärder. Även reglerna om fackliga förtroendemän behandlas. I bokens andra del beskrivs reglerna om anställning i statlig verksamhet. En utförlig redogörelse lämnas för anställningsskyddslagens bestämmelser om skilda slag av anställningar på det statliga området, om anställningsskyddet samt om uppsägning på grund av arbetsbrist och personliga skäl. Lagarna om jämställdhet och etnisk diskriminering redovisas. Vidare behandlas bl. a. tjänsteansvaret och det statliga områdets bisyssleregler. I bokens tredje del ges en sammanfattande redogörelse för arbetsmiljöfrågorna med utgångspunkt i bl. a. arbetsmiljölagen och det särskilda arbetsmiljöavtalet.
    Såsom framgår av det anförda spänner boken över ett vidsträckt område. Det är emellertid påtagligt att de skilda avsnitten i boken inte behandlas med samma utförlighet. Redogörelsen för den kollektiva arbetsrätten i den första delen och den tredje delens redovisning av arbetsmiljöfrågorna är översiktliga, medan framställningen av anställningsrätten i andra delen är mycket grundlig. Boken skulle måhända ha vunnit i användbarhet för skilda läsargrupper om särskilt den första delen gjorts mera utförlig och upptagit ett återgivande ordagrant av de mest centrala lagparagraferna i medbestämmandelagen. Den principiellt betydelsefulla föreningsrätten borde enligt min mening ha omnämnts. En sådan utvidgning kunde med fördel ha skett utan att bokens omfång ökat. Framställningen i andra delen kunde i stället ha begränsats i motsvarande mån. Vissa partier av framställningen är ganska svåra att följa och skulle ha mått väl av en uppstramning. Som exempel kan nämnas avsnittet om konsultmedverkan vid anställning. Här saknas tydliga svar på viktiga frågor. Författarna borde kanske ha vågat sig på att tydligt ange att sådan medverkan principiellt är tillåten även inom den offentliga sektorn samt att av konsulten från sökandena mottagna ansökningshandlingar är att anse som allmänna handlingar även innan de överlämnats till myndigheten. Ett annat

exempel är de anställningsregler som närmare bestämt gäller för statligt anställda arbetstagare i verksledande och därmed jämförlig ställning. Som framgår av 32 § LOA gäller centrala bestämmelser i anställningsskyddslagen om grunden för uppsägning och avskedande, turordning vid uppsägning och företrädesrätt till återanställning även arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning utan hinder av företagsledarundantaget i 1 § anställningsskyddslagen. Dispositionen av framställningen skulle också ha mått väl av en översyn, såvitt gäller den andra delen om anställningsreglerna. Man kan exempelvis fråga sig, varför diskrimineringslagstiftningen redovisas insprängd i redogörelsen för anställningsskyddet på den statliga sektorn. I det stora hela är emellertid Arbetsrätten i staten en läsvärd och nyttig bok, som är väl lämpad såväl för undervisningsbruk vid universitet och högskolor som i praktisk verksamhet för exempelvis personalhandläggare och fackliga företrädare på det statliga området. Särskilt bör framhållas att boken innehåller synnerligen omfattande hänvisningar till rättsfall och litteratur. I själva texten redovisas och kommenteras ett flertal av de viktiga rättsfallen på området. Av betydande intresse är de kortfattade men innehållsrika återblickarna avseende äldre reglering av statstjänstemännens rättsliga ställning.
Hans Stark