Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen våren 1999

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1999. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 1999.
Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1999 års samling.

 


Offentlig rätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen med instruktion för
Riksdagens revisorer, lagen om revision av riksdagsförvaltningen m. m., lagen om Sveriges riksbank samt lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän. De beslutade ändringarna, som i huvudsak träder i kraft den 1 januari 2000, gäller internrevisionen av riksdagen och dess myndigheter samt externrevision av Riksdagens revisorer (SFS 203 ff.). Vallagen har ändrats. Ändringarna gäller Europaparlamentsvalet och innebär att en EU-stat skall förses med information om någon av dess medborgare kandiderar i Sverige vid val till Europaparlamentet. Vidare innebär ändringarna att en unionsmedborgare som efter anmälan tagits upp i röstlängd för val till Europaparlamentet med automatik tas upp i en röstlängd vid kommande val om inte unionsmedborgaren själv meddelar att han eller hon vill strykas från den, inte längre är folkbokförd här i landet eller redan har röstat i ett annat medlemsland.


    Därutöver innebär ändringarna att vallokalerna hålls öppna en timme längre än tidigare, dvs. till kl. 21.00. Ändringarna har trätt i kraft den 1 april 1999 (SFS 128 f.). I förvaltningslagen har införts en uttrycklig bestämmelse som innebär att en myndighet skall ha öppet minst två timmar varje helgfri måndag–fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar samt för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten. Kravet på öppethållande gäller inte midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Den nya bestämmelsen har trätt i kraft den 1 juli 1999 (SFS 286). Riksdagen har beslutat en ändring i sekretesslagen. Regeringen kan, i sin uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik, från myndighet erhålla uppgifter som avser verksamhet med förhandling med arbetstagarorganisation. Ändringen innebär att sekretess för sådana uppgifter gäller även hos regeringen

SvJT 1999 Lagstiftning i riksdagen våren 1999 799 under förutsättning att uppgifterna är sekretessbelagda hos myndigheten (SFS 327).
    En annan under våren 1999 beslutad ändring i sekretesslagen innebär att en uppdragsmyndighet har möjlighet att till allmänheten lämna ut uppgifter som rör människors hälsa om intresset av allmän kännedom därom har sådan vikt att de bör lämnas ut. I uppdragsverksamhet inom universitet och högskolor gäller dock sekretess.Vidare innebär ändringen att uppdragsmyndigheter får lämna ut sekretessbelagda uppgifter rörande människors hälsa till en myndighet som utövar tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet (SFS 33).
    Riksdagen har beslutat ändringar i radio- och TV-lagen varigenom en bestämmelse införts som gör det möjligt att upprätta en lista över i Sverige skyddade evenemang. Den som sänder TV-program inom svensk jurisdiktion och som innehar den exklusiva rätten till en TV-sändning från ett svenskt eller utländskt evenemang som är av särskild vikt för det svenska samhället får inte utnyttja rättigheten på ett sådant sätt att en väsentlig del av allmänheten i Sverige utestängs från möjligheten att i fri TV se evenemanget i direktsändning eller med en mindre tidsförskjutning. De evenemang som kan komma i fråga är sådana som inträffar högst en gång om året och som intresserar en bred allmänhet i Sverige. Regeringen fastställer vilka evenemang bestämmelsen skall gälla för (SFS 270).
    Statens invandrarverk har genom en ändring i utlänningslagen bemyndigats att efter överenskommelse med polismyndigheten bistå polisen vid kontroll av utlänningars inresa och utresa (SFS 456). Riksdagen har antagit en lag om rättspsykiatriskt forskningsregister och samtidigt beslutat ändringar i sekretesslagen. Den nya lagen innebär att ett särskilt register inrättas för att tillgodose behovet av personuppgifter för sådan forskning inom rättspsykiatrin som godkänts av en forskningsetisk kommitté. Uppgifterna i registret får också användas för Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av sin verksamhet inom samma område. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2000 (SFS 353 f.). Under våren 1999 beslutade ändringar i vapenlagen innebär en ny och mer omfattande lagreglering av vapenregister. Enligt de nya reglerna skall varje polismyndighet föra ett lokalt vapenregister över tillståndspliktiga vapeninnehav och beslut enligt vapenlagen. Vidare skall Rikspolisstyrelsen föra separata centrala register över vapeninnehavare, registrerade skjutvapen och vapenhandlare. Vapenregistren har till ändamål dels att ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, upptäcka och utreda brott med anknytning till skjutvapen, dels att underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt vapenlagen. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 april 1999 (SFS 74). Riksdagen har antagit en kasinolag som gör det möjligt att anordna kasinospel i Sverige. Frågor om tillstånd att anordna

800 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1999 kasinospel prövas av regeringen. Tillstånd får lämnas endast till statliga företag och det får finnas högst sex kasinon. Lagen innehåller också regler om en åldersgräns på 20 år för tillträde till kasino, om registrering vid kasinobesök, förbud mot kreditgivning, tillsyn av Lotteriinspektionen m. m. En ändring har samtidigt beslutats i lagen om allmän kameraövervakning om att tillstånd inte krävs för sådan övervakning i ett kasino. I lagstiftningsärendet har vidare beslutats vissa ändringar i lotterilagen i fråga om varuautomatspel och värdeautomatspel. Ändringarna innebär att spel på varuspelsautomater i fortsättningen får anordnas endast i samband med offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande. Varuvinster får inte lösas in mot andra varor eller kontanter. I fråga om spel på värdeautomater innebär ändringarna att spel får, förutom som tidigare i samband med hotell- och restaurangverksamhet, anordnas även i samband med bingospel. Ändringarna innebär också att högsta vinsten vid värdeautomatspel sänkts till 100 gånger insatsen och att vinsterna från en värdeautomat i sin helhet får lösas in mot kontanter. Den nya lagstiftningen har i huvudsak trätt i kraft den 1 juli 1999 (SFS 355 ff.).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i postlagen som syftar till att skapa förutsättningar för ett mer konkurrensneutralt system för postbefordran i samhället och ett bättre samutnyttjande från postoperatörernas sida av systemet. Ändringarna innebär sammanfattningsvis följande. En definition av postnummersystemet har införts. Regeringen har bemyndigats att utse en postoperatör som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst — för närvarande Posten AB — att också tillhandahålla och förvalta postnummersystemet. Innan större ändringar i systemet genomförs måste tillståndsmyndigheten — Post- och telestyrelsen — godkänna ändringarna. Förvaltaren av postnummersystemet är skyldig att på andra postoperatörers begäran tilldela dem postnummer för postboxanläggningar i befintliga postnummerområden. En ny regel har införts om skyldighet för postoperatörer att hålla sina postboxar och andra anläggningar för postöverlämning till mottagare tillgängliga för varandra. Villkoren för detta skall vara skäliga och konkurrensneutrala samt icke-diskriminerande i förhållande till vad postoperatören tillämpar för sin egen verksamhet (SFS 571). Telelagen har anpassats till nya EG-direktiv på telekommunikationsområdet vilka syftar till en öppen och effektiv tillgång till telenäten och till de tjänster som tillhandahålls i näten. Genom ändringarna får teleabonnenterna ett stärkt integritets- och konsumentskydd. Bl. a. har i lagen krav införts att uppgifter om telefonsamtal skall, med vissa undantag, utplånas eller avidentifieras. Vidare har regler införts om vad abonnemangsvillkor skall innehålla och regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten getts möjlighet att meddela närmare förskrifter om bl. a. nummerpresentation, vi-

SvJT 1999 Lagstiftning i riksdagen våren 1999 801 darekoppling och kataloguppgifter. Följdändringar har beslutats i sekretesslagen och lagen om radiokommunikation (SFS 575 ff.) Riksdagen har beslutat ändringar i lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer.
Ändringarna möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för trafikövervakningstjänster. I anslutning härtill har lagen om kommunal parkeringsövervakning ändrats. Genom ändringen får den myndighet som regeringen bestämmer förordna parkeringsvakter att utföra trafikövervakningstjänster och ge anvisningar för trafiken. En annan ändring i samma lag innebär att parkeringsvakter, efter kommunalt beslut som föregås av samråd med polismyndigheten, kan tas i anspråk för att lämna biträde åt polisen när de fullgör trafikövervakningsuppgifter. En samtidigt beslutad ändring i lagen om ordningsvakter innebär att beslut av en polismyndighet eller Rikspolisstyrelsen överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Därutöver har i samma lagstiftningsärende gjorts vissa lagtekniska justeringar i polislagen (SFS 329 f. och 336 ff.).
    Riksdagen har antagit en ny epizootilag, som ersätter 1980 års lag med samma namn, och en zoonoslag, som ersätter lagen om bekämpande av salmonella hos djur. Samtidigt har ändringar beslutats i lagen om provtagning på djur, m. m. Den nya epizootilagen gäller sådana allvarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa. Lagen innehåller bestämmelser om förebyggande åtgärder, bekämpning, tillsyn och ersättning. Lagen omfattar allvarliga djursjukdomar som normalt inte förekommer i Sverige. Vid ett sjukdomsutbrott syftar samhällets åtgärder till att utrota sjukdomen i landet. De epizootiska sjukdomarna anges i verkställighetsföreskrifter som beslutas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Zoonoslagen innehåller bestämmelser om sådana sjukdomar eller smittämnen hos djur som kan spridas naturligt genom smitta från djur till människa men som inte är av den karaktären att de faller under epizootilagen. I lagen finns bestämmelser om kontroll, förebyggande åtgärder, bekämpning och tillsyn. Lagen omfattar sådana djursjukdomar eller smittämnen om vilka det finns tillräckliga kunskaper för effektiva kontroll- och bekämpningsåtgärder. Sjukdomen eller smittämnet finns normalt i Sverige och det saknas realistiska möjligheter till utrotning. Samhällets åtgärder skall enligt lagen syfta till att förebygga och begränsa förekomsten av de sjukdomar eller smittämnen som omfattas av lagen. Även zoonoserna skall anges i verkställighetsföreskrifter som beslutas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Ändringarna i lagen om provtagning på djur, m. m. syftar till att komplettera epizootilagen och zoonoslagen. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 oktober 1999 (SFS 657 ff.). I syfte att stärka den kommunala revisionen har riksdagen beslutat ändringar i bl. a. kommunallagen, aktiebolagslagen, la-

802 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1999 gen om årsredovisningar m. m. i vissa företag, lagen om ekonomiska föreningar och stiftelselagen. Ändringarna innebär skärpta regler om jäv i kommunal revision, krav på sakkunnigt biträde åt de förtroendevalda revisorerna samt rätt för förtroendevalda revisorer att i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar löpande under året väcka ärenden som rör granskningen. Vidare innebär ändringarna att nämndernas ansvar för den interna kontrollen i nämnderna lagfästs samt att överlämnandet av årsredovisningarna till fullmäktige och revisorerna och beslut i fråga om ansvarsfrihet tidigarelagts. Därutöver har revisionsuppgiften preciserats för att tydliggöra att den kommunala verksamheten skall revideras årligen. I syfte att möjliggöra en samordnad kommunal revision i en kommun eller i ett landsting har införts ökade möjligheter till informationsutbyte mellan revisorer och lekmannarevisorer i kommunala företag och förtroendevalda revisorer i kommunen. De förtroendevalda revisorerna har ålagts skyldighet att anmäla misstanke om brott till den nämnd som berörs. Om nämnden inte anmäler ett misstänkt brott till åklagare skall revisorerna anmäla underlåtenheten till fullmäktige. Lagändringarna träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2000 (SFS 621 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen om utjämningsavgift för kommuner och landsting samt samtidigt antagit lag om ändring i lagen (1995:1514) om införande

av lagen om generellt statsbidrag till kommuner och landsting, lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.
Ändringarna berör endast de delar av utjämningssystemet som utjämnar för strukturellt betingade kostnadsskillnader (kostnadsutjämning). De största förändringarna avser hälso- och sjukvården samt individ- och familjeomsorgen. Vidare har införts en kostnadsutjämning för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Därutöver medför den nya lagstiftningen att särskilda införanderegler skall tillämpas för åren 2000– 2004. Detta innebär dels en förlängning av införandeperioden för nuvarande utjämningssystem med ett år, dels en ytterligare begränsning av den totala bidragsminskning som en kommun eller ett landsting kan få vidkännas under hela perioden 1996–2004 (SFS 675 ff.). Riksdagen har antagit en lag om tillfällig minskning av det generella statsbidraget vid avyttring av aktie eller andelar i eller utdelning från kommunala bostadsföretag, m. m. Den nya lagen innebär sammanfattningsvis följande. Om en kommun säljer aktier eller andelar i ett kommunalt bostadsföretag i sådan omfattning att kommunen förlorar det bestämmande inflytandet i företaget minskas kommunens generella statsbidrag. I sådant fall återkallas bostadsföretagets godkännande som allmännyttigt. Likaså får en kommun vidkännas en minskning av det generella statsbidraget om kommunen använder sitt bestämmande

SvJT 1999 Lagstiftning i riksdagen våren 1999 803 inflytande i ett kommunalt bostadsföretag och härigenom tillför kommunen utdelning som överstiger en skälig avkastning på det ursprungliga aktiekapitalet. Om kommunen organiserat sin verksamhet i en aktiebolagsrättslig koncern inträffar motsvarande sanktion om tillgångar förs över i form av utdelning eller aktieägartillskott till ett annat bolag i samma koncern som inte huvudsakligen ägnar sig åt bostadsförsörjning. Även i det fall bostadsföretaget träder i frivillig likvidation minskas det generella statsbidraget. Lagen, som trätt i kraft den 19 juni 1999, skall tillämpas på avyttringar och beslut om frivillig likvidation t. o. m. den 30 juni 2001 och på utdelningar och aktieägartillskott t. o. m. den 30 juni 2002. Lagen tillämpas dock inte på aktieägartillskott som hänför sig till räkenskapsår som löpt ut före den 1 januari 1999 (SFS 608).
    Inför relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000 har riksdagen antagit fem nya lagar, lag om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar för förvaring, m. m., lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000, lag om skattefrihet för prästlönetillgångar vid 2001–2010 års taxeringar, lag om avgift till registrerat trossamfund och lag om avveckling av stadgad åborätt och landgille samt samtidigt beslutat ändringar i bl. a. rättegångsbalken, äktenskapsbalken, sekretesslagen, lagen om kulturminnen, arkivlagen, begravningslagen, lagen om införande av folkbokföringslagen, kommunallagen, lagen om offentlig upphandling, lagen om offentlig anställning, lagen om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling, lagen om införande av stiftelselagen (1994:1220) och lagen om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Den nya lagstiftningen gäller i huvudsak begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen och avgiftsbetalningen. När det gäller begravningsverksamheten skall Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter också i fortsättningen till helt övervägande del vara huvudmän och tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Verksamheten finansieras genom en obligatorisk begravningsavgift. För dem som tillhör Svenska kyrkan betalas avgiften som en särskild del av kyrkoavgiften. Länsstyrelserna har fortsatt tillsyn över begravningsverksamheten och skall utse särskilda ombud med uppgift att granska hur de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan skall tillvaratas. Svenska kyrkan får viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård av de kyrkliga kulturminnena, kyrkoantikvarisk ersättning. Den offentligrättsliga handlingsoffentligheten inom Svenska kyrkan avser handlingar som rör begravningsverksamheten samt fördelningen och användningen av den kyrkoantikvariska avgiften. Allmänna handlingar som före år 2000 har kommit in till eller upprät-

804 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1999 tats hos antingen myndigheter med uppgifter som hänför sig Svenska kyrkans verksamhet eller Svenska kyrkans beslutande församlingar skall efter beslut av regeringen kunna förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar efter relationsändringen utan att därigenom upphöra att vara allmänna. Anställningsavtalen för alla offentliganställda inom Svenska kyrkan, liksom pensionsåtaganden, går vid relationsändringen automatiskt över till Svenska kyrkan eller dess organisatoriska delar. Den nya lagstiftningen träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2000 (SFS 254 och 288 ff.).

 

Försvars- och beredskapslagstiftning
Riksdagen har antagit en lag om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Lagen innehåller regler som syftar till att förbättra det socialrättsliga skyddet för dem som tjänstgör i internationell fredsfrämjande verksamhet. Genom lagen förtydligas och förstärks Försvarsmaktens ansvar för rehabilitering av personer som skadas under sin anställning i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. I syfte att minska risken för skador och invaliditet för de anställda i utlandsstyrkan föreskrivs vidare i den nya lagen att arbetsmiljölagen skall gälla även utomlands (SFS 568).
    Beredskapslagstiftningen på försäkringsområdet har moderniserats och samlats i en ny lag, lag om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m. m., som ersätter ett flertal äldre lagar på området. Samtidigt har riksdagen antagit en ny lag i fråga om

regleringen av statlig krigsskadeersättning — lag om registrering av krigsskada på egendom som ersätter 1958 års lag i ämnet. De nya lagarna, som den 23 augusti 1999 inte var utkomna av trycket, träder i kraft den 1 januari 2000.

 

Fastighetsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i bostadsrättslagen och lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Ändringarna innebär att en bostadsrättsförening får besluta om förvärv av ett hus för ombildning till bostadsrätt, om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheterna går med på beslutet. Samma krav på majoritet gäller för en intresseanmälan för fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Tidigare skulle i båda fallen motsvarande andel vara minst hälften. I samma lagstiftningsärende har riksdagen antagit lag om ändring av tillstånd att bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt. Enligt den nya lagen har föreningar som fått tillstånd att bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt getts möjlighet att av regeringen få tillstånd till en utvidgning eller annan ändring av föreningens verksamhet. Regeringen kan också ge föreningarna nya dispenser från vissa bestämmelser i hyreslagen och hyresförhandlingslagen (SFS 458 f. och 580 f.).

 

Plan- och bygglagstiftning
För att underlätta genomförandet av EG:s byggproduktdirektiv och andra direktiv som berör hissar m. m. har riksdagen beslutat ändringar i lagen om tek-

SvJT 1999 Lagstiftning i riksdagen våren 1999 805 niska egenskapskrav på byggnadsverk, m. m. I samma lagstiftningsärende har ändringar beslutats i plan- och bygglagen. Genom ändringarna har tydliggjorts att det är möjligt att med stöd av plan- och bygglagen ingripa mot eftersatt underhåll av byggnadsverk och anordningar i byggnadsverk. Samtidigt beslutade ändringar i miljöbalken syftar till att klargöra miljödomstolarnas befattning med vissa ärenden. Därutöver har en ändring beslutats i bilagan till förköpslagen som reglerar vilka kommuner som har en utökad förköpsrätt (SFS 366 ff.).

 

Miljörätt
I samband med att riksdagen godkänt konventionen den 17 mars 1992 om gränsöverskridande effekter av industriolyckor har antagits en ny lag, lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor samt beslutats ändringar i miljöbalken, lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, sekretesslagen och räddningstjänstlagen. Genom den nya lagen har rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor genomförts. Lagens syfte är att förebygga allvarliga olyckshändelser inom den kemikaliehanterande industrin och att begränsa skadorna om sådana olyckor skulle inträffa. I lagen finns bestämmelser om bl. a. verksamhetsutövarnas skyldigheter, ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och överklagandebestämmelser. Lagen innebär att det skall ske en fördjupad säkerhetsprövning i samband med tillståndsprövningen enligt miljöbalken för de verksamheter som kravet på säkerhetsrapport enligt ovan nämnda direktiv och konvention gäller för (SFS 381, 383, 385 och 387 f.). Riksdagen har beslutat en ändring i bilagan till miljöbalken.

Ändringen, som trätt i kraft den 1 mars 1999, gäller miljöklassindelning av bensin (SFS 23).

 

Konsumenträtt
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i marknadsföringslagen.
Ändringarna innebär att instansordningen i marknadsföringsmål ändrats så att mål om förbud och åläggande som huvudregel handläggs i Marknadsdomstolen som första och sista instans. Syftet med ändringen är att göra det möjligt att snabbt kunna få ett slutligt avgörande i frågan om en viss marknadsföringsåtgärd strider mot de marknadsrättsliga bestämmelserna. Om samma kärande, eller en annan kärande i samråd med denne, samtidigt väcker talan om marknadsstörningsavgift eller skadestånd med anledning av marknadsföringen, skall emellertid en talan om förbud eller åläggande väckas vid Stockholms tingsrätt. Tingsrätten skall underrätta Marknadsdomstolen när en talan om marknadsstörningsavgift eller skadestånd väcks vid tingsrätten. Syftet med regeln är att tingsrätten därigenom skall kunna få vetskap om huruvida det i Marknadsdomstolen finns

806 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1999 ett mål om förbud eller åläggande anhängigt som gäller samma marknadsföring. Härutöver har i samma lagstiftningsärende beslutats vissa smärre ändringar i lagen om marknadsdomstol m. m. samt i lagen om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m. m.
De nya reglerna har trätt i kraft den 1 april 1999 (SFS 113 ff.).

 

Skadeståndsrätt
Bestämmelserna i trafikskadelagen om trafikförsäkringsavgifter och om preskription samt bestämmelsen om jämkning av skadestånd med anledning av skada på motordrivet fordon i trafik och på egendom som transporterats med fordonet har ändrats. Beträffande trafikförsäkringsavgifterna innebär ändringarna att bestämmelserna har anpassats till tidigare gjorda ändringar i trafikförsäkringsförordningen om riskklassindelning m. m. De nya reglerna medför att avgift får tas ut med ett belopp som med 10 % överstiger den högsta försäkringspremien för fordon av samma fordonsslag och med samma användningssätt som det oförsäkrade fordonet. Den lägsta trafikförsäkringsavgift som Trafikförsäkringsföreningen alltid har rätt att ta ut har höjts från 50 till 200 kr. När det gäller trafikskadelagens preskriptionsbestämmelse har denna anpassats till vad som gäller för preskription enligt konsumentförsäkringslagen. Detta innebär att den som vill kräva försäkringsersättning, utöver de frister som tidigare gällt, alltid har sex månader på sig att väcka talan efter det att försäkringsgivaren förklarat att slutlig ställning tagits i ersättningsfrågan. Ändringen av jämkningsbestämmelsen innebär att det inte längre är huvudregel att skadeståndet skall jämkas när motorfordon i trafik eller egendom som transporteras med ett sådant fordon skadas. I stället skall skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till den medverkan som har förekommit på ömse sidor, de särskilda risker för skador som motorfordonstrafiken inneburit i det enskilda fallet och omständigheterna i övrigt (SFS 266). Riksdagen har beslutat ändringar i brottsskadelagen. Ändringarna innebär att möjligheterna att jämka brottsskadeersättning utökats samt att en ny bestämmelse om ansökningstid och preskription införts. De nya reglerna syftar till att ge brottsoffren längre tid på sig att ansöka om brottsskadeersättning. Också reglerna om förfarandet hos Brottsoffermyndigheten har ändrats. Bl. a. har införts rätt till omprövning i Brottsoffermyndighetens nämnd och rätt till muntlig förhandling (SFS 253).

 

Straffrätt
I samband med att riksdagen godkänt vissa internationella konventioner, protokoll och rekommendationer rörande bedrägerier mot Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen och korruption har beslutats ändringar i brottsbalken.
Ändringarna innebär att det i brottsbalken införts ett nytt brott, subventionsmissbruk. Den nya straffbestämmelsen

SvJT 1999 Lagstiftning i riksdagen våren 1999 807 medför att det är straffbart att använda ett bidrag från EU på ett sätt som avviker från det ändamål för vilket det beviljats. Vidare har bestickning av utländska ministrar och parlamentsledamöter, liksom utövare av offentliga funktioner, straffbelagts. Därutöver har bestämmelsen om mutbrott ändrats så att mutansvaret numera omfattar situationer där förmånen tillfaller någon annan än den vars tjänsteutövning kan påverkas av mutan samt gjorts vissa justeringar i reglerna om utländsk brottmålsdoms hinderverkan (SFS 197).
    För att öka möjligheterna att komma till rätta med penningtvätt har riksdagen beslutat om en ny straffbestämmelse i brottsbalken, penninghäleri. Den nya bestämmelsen, som omfattar vissa av sådana förfaranden som tidigare reglerats i straffbestämmelsen om häleri, gäller också den som bistår med att dölja att annan har berikat sig genom brottslig gärning på annat sätt än genom förvärv, exempelvis genom vissa former av skatte- och tullbrott. Samtidigt har tillämpningsområdet för lagen om åtgärder mot penningtvätt (penningtvättslagen) utvidgats till att avse transaktioner där det bakomliggande brottet till penningtvätt utgörs av skatte- eller tullbrott. Banker, försäkringsbolag och andra institut som omfattas av lagen har därmed fått skyldighet att granska och lämna uppgifter till Rikspolisstyrelsen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, om transaktioner som skäligen kan antas vara ägnade att dölja att någon har berikat sig genom

skatte- eller tullbrott. Därutöver har kretsen gransknings- och uppgiftsskyldiga utvidgats till att även omfatta den som bedriver verksamhet enligt lagen om försäkringsmäklare. Uppgiftsskyldighet har införts för den som yrkesmässigt bedriver handel med bl. a. antikviteter, konst, metallskrot, förmedling av fastigheter eller spel- och lotteriverksamhet. Vidare har upplysningsskyldigheten utvidgats. Den som åsidosätter gransknings- och upplysningsskyldigheten kan dömas till böter. I samma lagstiftningsärende har riksdagen antagit en lag om penningtvättregister. Den nya lagen innebär att företag som omfattas av uppgiftsskyldighet har rätt att föra register över sådana uppgifter som företaget lämnat till polisen med stöd av penningtvättslagen. Samtidigt har genom en ändring i aktiebolagslagen införts skyldighet för en revisor, som i samband med granskningen av ett bolag finner att en styrelseledamot eller den verkställande direktören kan misstänkas för penninghäleri, att göra anmälan därom till åklagare (SFS 162 ff.). Riksdagen har antagit en lag om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken samt beslutat ändringar i lagen om straff för vissa trafikbrott, lagen om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m., järnvägssäkerhetslagen och sjölagen. Den nya lagen om ögonundersökning syftar till att underlätta för polisen att ta reda på om en förare är påverkad av narkotika eller andra droger. Ändringarna i trafikbrottslagen innebär att den som för motorfordon efter att ha in-

808 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1999 tagit narkotika skall dömas för rattfylleri, om det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i hans blod. Straffansvar inträder dock inte om narkotikan intagits i enlighet med läkares eller annan behörig receptutfärdares ordination. Även i sistnämnda fall kan dock föraren dömas för rattfylleri om han var så påverkad av narkotikan att han inte kunde föra fordonet på ett betryggande sätt. Ändringarna i sjölagen gäller sjöfylleri och innebär att en av de omständigheter som särskilt skall beaktas vid bedömningen av om ett sjöfylleribrott är grovt är om gärningsmannen haft en alkoholkoncentration om minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften (SFS 216 ff.).
    Genom en ändring i lagen om brottsofferfonden har avgiften till fonden höjts från 300 till 500 kr. Ändringen har trätt i kraft den 1 juli. I fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser (SFS 582).
    Riksdagen har beslutat en ändring i lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor. Ändringen innebär att kravet på dubbel straffbarhet, dvs. att det för straffbarhet i Sverige för en gärning som skett utomlands krävs att gärningen är straffbar också där den begicks, slopats (SFS 267).

 

Processrätt
I syfte att tillskapa ett mera ändamålsenligt hovrättsförfarande och begränsa flödet av mål till hovrätterna har riksdagen beslutat ändringar i rättegångsbalken. Flera ändringar har betydelse även för tingsrätterna och Högsta domstolen. Ändringarna innebär sammanfattningsvis följande. Hovrätten skall i slutet av förberedelsen av ett tvistemål göra en skriftlig sammanfattning av parternas ståndpunkter, om detta är till nytta för rättegången. Den tilltalades utsaga i brottmål skall spelas in på band eller tas in i protokollet på annat sätt i syfte att ge bättre underlag för processen i högre rätt. Ett mål kan avgöras utan huvudförhandling om ingen av parterna invänder mot det. Ett överklagande kan i flera fall än tidigare förfalla om klaganden inte inställer sig till huvudförhandling eller sammanträde för muntlig förberedelse i hovrätten. Om ett sammanträde ställs in i förväg därför att någon anmält förhinder får domstolen besluta om påföljd för utevaron om personen i efterhand inte kan visa att han eller hon hade laga förfall. När en åklagare är motpart i ett överklagat mål skall överklagandet inte behöva formellt delges med åklagaren utan i stället kunna skickas exempelvis i lösbrev. Om en domstol har underlåtit att fatta beslut i någon fråga i samband med ett måls avgörande får domstolen komplettera sitt avgörande inom sex månader från det att det vann laga kraft, om en part begär det och motparten godtar det. Kravet på att parterna skall ha avtalat om att inte överklaga tingsrättens dom har slopats som förutsättning för att tingsrätten skall kunna hänskjuta en prejudikatfråga till Högsta domstolen. Ändringarna

SvJT 1999 Lagstiftning i riksdagen våren 1999 809 har trätt i kraft den 1 april 1999 (SFS 84).
    Riksdagen har vidare, i syfte att ge domstolarna ett redskap som möjliggör en mer flexibel handläggning av mål och ärenden samt att erbjuda medborgarna ökad tillgång till domstolarna, antagit en lag om försöksverksamhet med videokonferenser i rättegång. Den nya lagen innebär att parter i brottmål och tvistemål kan delta i sammanträden inför rätten genom videokonferens. Användningen av videokonferens förutsätter antingen att det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med partens inställelse eller att sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig i rättssalen. Under likartade förhållanden kan också vittnesförhör och annan muntlig bevisning tas upp genom videokonferens. En sådan konferens kan också användas vid handläggningen av konkurs- och domstolsärenden. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2000 och gäller till utgången av år 2001 (SFS 613).
    För att öka möjligheterna att ingripa mot kriminella s. k. mcgäng har riksdagen beslutat ändringar i rättegångsbalken, lagen om straff för varusmuggling och inkassolagen. Ändringen i rättegångsbalken innebär att den s. k. tillhållsparagrafen ersatts med en bestämmelse enligt vilken det är möjligt att genomföra husrannsakan i fråga om lokaler som inte huvudsakligen utgör bostad och som mer än tillfälligt används gemensamt av

personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet. Bestämmelsen kan endast användas om det för brott som utreds är föreskrivet fängelse ett år eller mer. En förutsättning för en husrannsakan enligt den nya bestämmelsen är att det finns särskild anledning att anta att ändamålet med den kommer att uppfyllas. Ändringen i inkassolagen innebär att i princip all inkassoverksamhet kräver tillstånd. I samma lagstiftningsärende har reglerna i rättegångsbalken om granskning av uppteckningar av förhörsutsagor ändrats. Ändringen syftar till att förenkla hanteringen av uppteckningar av komplicerade förhör under förundersökningen. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 april 1999 (SFS 72 f. och 157). Under våren 1999 har riksdagen beslutat ändringar i rättshjälpslagen. Ändringarna innebär bl. a. att inkomstgränsen för rättshjälp höjts från 210 000 kr till 260 000 kr per år samt att en underårigs avgifter skall grundas på den underåriges egna ekonomiska förhållanden och inte dessutom på föräldrarnas. I samma lagstiftningsärende har lagen om rätt för Domstolsverket att överklaga vissa beslut om ersättning m. m. ändrats. Ändringen medför att Domstolsverkets talerätt i frågor som rör målsägandebiträde, ersättningsgaranti och återbetalningsskyldighet för försvararkostnader utvidgats. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 april 1999 (SFS 63 f.). Riksdagen har antagit en ny lag om skiljeförfarande och samtidigt beslutat ändringar i rättegångsbalken, utsökningsbalken, jor-

810 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1999 dabalken, aktiebolagslagen, lagen om betalningsföreläggande och handräckning, försäkringsrörelselagen, sparbankslagen, lagen om ekonomiska föreningar och lagen om medlemsbanker. Den nya lagen, som ersätter 1929 års lag om skiljemän samt lagen om utländska skiljeavtal och skiljedomar från samma år, är tillämplig på skiljeförfaranden som äger rum i Sverige, även om förfarandet har internationell anknytning. Lagen vilar på samma grundprinciper som tidigare lagstiftning och betonar grundsatsen om parternas självbestämmande. Lagens bestämmelser, som på många punkter är dispositiva, är utformade så att handläggningen av skiljetvister skall kunna ske ändamålsenligt, säkert och snabbt och för att i möjligaste mån förhindra obstruktion under skiljeförfarandet. Lagen är tillämplig på tvister som parterna kan träffa förlikning om. Förbudet mot skiljeavtal i konsumenttvister har utvidgats. I lagen finns en uttrycklig regel om att skiljemännen får pröva konkurrensrättens civilrättsliga verkningar mellan parterna. Några formella krav på vilka personer som kan utses till skiljemän, utöver att de skall råda över sig själva och sin egendom, ställs inte upp. Jävsreglerna har fått en utformning som gjort bestämmelserna självständiga i förhållande till rättegångsbalkens jävsregler. Själva begreppet jäv har utmönstrats ur lagen. Tingsrätten har en allmän skyldighet att utse skiljeman om parterna har träffat avtal om det. I lagen finns regler för hur en begäran om skiljedom skall gå till och vad den skall innehålla. Parterna har vidsträckta möjligheter att ändra och komplettera sin talan inom ramen för skiljeavtalet. Möjligheterna till vad som vid domstol betecknas genkäromål är reglerat. Part har rätt till en muntlig förhandling, om han eller hon begär det. Parterna bestämmer platsen för förfarandet och svarar för bevisningen. I anslutning till reglerna om bevisupptagning finns bestämmelser om ett förstärkt sekretesskydd för uppgifter som framkommer i sådana sammanhang. Den tidigare legala tidsfristen om sex månader, inom vilken en skiljedom skall meddelas, har slopats. Skiljemännen har fått möjlighet att rätta, tolka och komplettera en skiljedom. En skiljedom är ogiltig om den omfattar en fråga som enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän, om den inte uppfyller kraven på skriftlighet och undertecknande eller om den är uppenbart oförenlig med grunderna för rättsordningen i Sverige. Klandergrunderna motsvarar i huvudsak vad som gällt enligt 1929 års lag. Domstol har fått möjlighet att vilandeförklara ett mål vid rätten för att ge skiljemännen tillfälle att återuppta förfarandet eller vidta någon annan åtgärd som enligt deras mening undanröjer grunden för ogiltighet eller upphävande. En möjlighet för parterna att utesluta eller begränsa tillämpligheten av den svenska lagens grunder för upphävande av en skiljedom, s. k. undantagsavtal, har införts. En förutsättning härför är att båda parterna saknar anknytning till Sverige. Nya forum-

SvJT 1999 Lagstiftning i riksdagen våren 1999 811 och instansordningsregler har införts. En talan om ogiltighet eller klander tas upp av hovrätten inom vars domkrets skiljeförfarandet ägt rum. Hovrättens avgörande kan inte överklagas. Hovrätten kan dock i fall av prejudikatsintresse tillåta att avgörandet överklagas. Reglerna om verkställighet av svensk skiljedom har renodlats. Kronofogdemyndigheten kan inte längre pröva om en skiljedom kan hävas efter klander. Om kronofogdemyndigheten finner anledning att anta att en skiljedom är ogiltig skall myndigheten förelägga sökanden att väcka talan vid domstol om skiljedomens giltighet. Kronofogdemyndigheten skall i dessa fall verkställa skiljedomen enligt de regler som gäller för underrättsdomar som inte har vunnit laga kraft. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 april 1999 (SFS 116 ff.). Lagen om skiljeförfarande finns översatt till engelska i departementspromemorian Ds 1999:22, The Swedish Arbritration Act of 1999.
    Riksdagen har antagit en lag om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar. Enligt lagen har skattemyndigheterna i sin brottsutredande verksamhet rätt att använda automatiserad behandling av personuppgifter. Myndigheterna har också rätt att inrätta särskilda underrättelseregister med uppgifter om misstänkta personer. Den nya lagen har medfört följdändringar i lagen om belastningsregister, lagen om misstankeregister, sekretesslagen, lagen om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar, polisdatalagen, förvaltningsprocesslagen, skatteregisterlagen m. fl. lagar. Lagstiftningen har trätt i kraft den 1 april 1999 (SFS 90 ff.).

 


Trafikrätt
Riksdagen har till genomförande av ett EG-direktiv beslutat ändringar i lagen om transport av farligt gods. Ändringarna innebär att den som bedriver verksamhet där det ingår att utföra transporter av farligt gods eller att vara avsändare vid sådana transporter skall ha en eller flera säkerhetsrådgivare med nödvändig kompetens. Kravet gäller samtliga transportslag. Säkerhetsrådgivaren har enligt de nya bestämmelserna till uppgift att verka för att olyckor i samband med transporterna förebyggs, och han eller hon skall till ledningen för verksamheten rapportera inträffade olyckor och tillbud. Ledningen skall i sin tur rapportera olyckor och tillbud till ansvarig myndighet. I lagen har regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fått bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om krav på kompetens hos och uppgifter för säkerhetsrådgivare och om undantag från skyldigheten att ha säkerhetsrådgivare. De nya bestämmelserna träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2000 (SFS 334).

 

Socialrätt
Lagen om allmän försäkring har ändrats. Ändringarna innebär att försäkringskassornas kompetens utvidgats till att omfatta även produktion av försäkringsmedicinska utredningar och utredningar om arbetslivsinriktad

812 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1999 rehabilitering samt att regeringen getts rätt att bestämma vilken eller vilka försäkringskassor som skall anförtros denna uppgift. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2000 (SFS 377).
    I syfte att ytterligare betona vikten av att socialtjänsten vid placering av barn utanför hemmet överväger huruvida placeringen kan ske hos släktingar eller andra närstående har riksdagen beslutat en ändring i socialtjänstlagen (SFS 179).
    För att åstadkomma en bättre fördelningspolitisk profil inom underhållsstödssystemet har riksdagen beslutat ändringar i lagen om underhållsstöd beträffande beräkningen av den bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet inom systemet. Ändringarna innebär att det grundavdrag som får göras vid beräkning av en bidragsskyldigs förälders återbetalningsbelopp höjts från 24 000 kr till 72 000 kr samtidigt som en höjning skett av de procentsatser som bestämmer återbetalningsskyldighetens storlek. Vidare innebär ändringarna att reglerna i lagen om underhållsstöd för beräkning av inkomstunderlaget vid bestämmande av återbetalningsskyldighet ändrats. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 1999 och tillämpas första gången i fråga om återbetalningsskyldighet som avser tid efter den 31 januari 2000 (SFS 396).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i socialförsäkringsregisterlagen för att möjliggöra att vissa känsliga personuppgifter, som övergångsvis förts i äldre register med stöd av tillstånd av Datainspektionen, skall kunna registreras även i fortsättningen. I lagstiftningsärendet har också en redaktionell ändring gjorts i lagen om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m. m. för vissa hiv-smittade (SFS 378 f.).

Lagstiftningen om premiepensionssystemet — lagen om inkomstgrundad ålderspension, lagen om införande av lagen (1998:647) om inkomstgrundad ålderspension och lagen med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten samt lagen om allmän försäkring har ändrats. Ändringarna innebär att den första överföringen av premiepensionsmedel till fondförvaltare förskjutits ett år och skall ske före utgången av år 2000. Andra samtidigt beslutade ändringar i reglerna om premiepensionen syftar till att förenkla det datasystem för den nya pensionen som Premiepensionsmyndigheten bygger upp och därmed att underlätta igångsättandet av myndighetens verksamhet. Ändringen i lagen om allmän försäkring innebär ett klarläggande att svensk medborgare som är bosatt utomlands skall kunna göra förtida uttag även av folkpension i förhållande till intjänad tilläggspension. Lagändringarna har i vissa delar trätt i kraft den 1 juli 1999. I andra delar träder lagändringarna i kraft den 1 januari 2000 eller senare (SFS 390 ff. och 595 ff.). Riksdagen har antagit en lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Lagen syftar till ett effektivare kontrollförfarande för nya droger och möjliggör ingripande mot nya hälsofarliga missbruksmedel som inte är att anse som narkotika, dopnings-

SvJT 1999 Lagstiftning i riksdagen våren 1999 813 medel eller godkända läkemedel. Samtidigt har definitionen på narkotika i narkotikastrafflagen ändrats för att täcka in alla de varor som i dag anses som narkotika. I lagstiftningsärendet har vidare genom en ändring i lagen om förbud mot vissa dopningsmedel bruk av dopningsmedel, som inte sker för medicinskt eller vetenskapligt ändamål, kriminaliserats. En möjlighet har därvid införts att döma för grovt dopningsbrott till fängelse i upp till fyra år. Vidare har genom en ny bestämmelse i lagen om handel med läkemedel m. m. kriminalisering skett av innehav av läkemedel i uppenbart syfte att olovligen sälja läkemedlen. Samtidigt av riksdagen beslutade ändringar i socialtjänstlagen innebär bl. a. att socialtjänstens ansvar för att förebygga och motverka missbruk av dopningsmedel bland barn och ungdomar förtydligats. Vissa ändringar har även skett i bl. a. hälso- och sjukvårdslagen och lagen om kontroll av narkotika. Den nya lagstiftningen, som trätt i kraft den 1 april 1999, har medfört följdändringar i lagen om kriminalvård i anstalt, lagen om behandlingen av häktade och anhållna m. fl., lagen om kontroll av berusningsmedel på sjukhus, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om psykiatrisk tvångsvård, läkemedelslagen och lagen om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll (SFS 42 ff.).
    En under våren 1999 antagen lag om ersättning till steriliserade i vissa fall ger vissa personer som steriliserats mot sin vilja eller på någon annans initiativ rätt att

begära och erhålla ekonomisk ersättning av staten. De personer som avses är de som steriliserats enligt 1934 respektive 1941 års steriliseringslagar eller före år 1976 med myndighets medverkan utan stöd av lag. Ersättning, som på ansökan skall prövas av en särskild nämnd, utgår enligt lagen om vissa yttre omständigheter eller kriterier är uppfyllda. Ersättning utgår vidare med ett schablonbelopp om 175 000 kr. Den nya lagen har föranlett en ny bestämmelse i sekretesslagen (SFS 332 f.). Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m. m. som medför att beloppsgränsen för högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel höjts med 500 kr — från 1 300 kr till 1 800 kr. Ändringarna innebär att patienterna inte får någon reducering av den sammanlagda läkemedelskostnaden så länge kostnaden inte överstiger 900 kr — mot tidigare 400 kr — och att de följande trappstegen i den trappstegsmodell för kostnadsreducering som gäller höjts med 500 kr. Vidare har införts en ny bestämmelse varigenom kredit som lämnas av Apoteket AB för inköp av läkemedel och andra varor enligt lagen undantagits från tillämpningen av vissa bestämmelser i konsumentkreditlagen om skyldighet för kreditgivaren att lämna viss information m. m. För att på visst sätt kompensera pensionärer som uppbär pensionstillskott eller särskilt bostadstillägg för höjningen av beloppsgränsen för högkostnadsskyddet för läkemedel har riksdagen i samma lag-

814 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1999 stiftningsärende antagit bl. a. lag om tillfällig beräkning av vissa pensionsförmåner. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 juni 1999 (SFS 263 ff. och 287). Lagen om bostadsbidrag har ändrats. Ändringarna, som trätt i kraft den 15 maj 1999, gäller reglerna om eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag (SFS 246).

 

Arbetsrätt
Riksdagen har antagit tre nya lagar mot diskriminering i arbetslivet — lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet, lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder och lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning — och samtidigt beslutat ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister, sekretesslagen och lagen om Handikappombudsmannen. Den nya lagstiftningen, som har arbetsrättslig karaktär, gäller på hela arbetsmarknaden och avser alla kategorier arbetstagare liksom även arbetssökande. Diskrimineringsförbuden gäller såväl direkt som indirekt diskriminering. Förbudet mot diskriminering av arbetssökande omfattar hela rekryteringsförfarandet och gäller oavsett om det fattas ett anställningsbeslut. Förbuden omfattar också arbetsgivarens beslut om exempelvis befordran, tillämpning av löne- och andra anställningsvillkor samt avskedande. Arbetsgivarna har en utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier arbetstagare emellan på grund av etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. Med trakasserier avses sådant uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetstagares integritet som har samband med etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. De rättsliga påföljderna vid överträdelse av diskrimineringsförbuden är skadestånd och ogiltighet. Skadestånd kan också utgå om arbetstagaren utsätts för repressalier eller om arbetsgivaren inte fullgör sin utrednings- och åtgärdsskyldighet. Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet innehåller även regler om skyldighet för en arbetsgivare att vidta aktiva åtgärder för att främja etnisk mångfald i arbetslivet. Tillsynen över efterlevnaden av lagarna ligger på tre ombudsmän: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och en nyinrättad myndighet, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Ombudsmännen har en processförande roll med rätt att föra talan i Arbetsdomstolen. Tvisterna handläggs enligt lagen om rättegången i arbetstvister. — Den nya lagstiftningen innebär vidare att Nämnden mot etnisk diskriminering bytt namn till Nämnden mot diskriminering. Nämndens uppgift är bl. a. att pröva vissa vitesförelägganden av ombudsmännen. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 maj 1999 (SFS 130 ff., 143 och 151). För att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71 av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (det s. k. ut-

SvJT 1999 Lagstiftning i riksdagen våren 1999 815 stationeringsdirektivet) har riksdagen antagit lag om utstationering av arbetstagare. Med utstationering avses vissa fall av gränsöverskridande anställningsförhållanden. Lagen gäller när en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land än Sverige utstationerar arbetstagare under en begränsad tid här i landet i samband med att arbetsgivaren tillhandahåller tjänster över gränserna. I lagen anges vilka arbets- och anställningsvillkor i den svenska lagstiftningen en arbetsgivare skall tillämpa vid en utstationering i Sverige. Häri ingår bestämmelser om betald semester, arbetstid, arbetsmiljö, skydd för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn, skydd för minderåriga och förbud mot diskriminering. Lagen träder i kraft den 16 december 1999 (SFS 678).

 

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Under våren 1999 beslutade ändringar i bankrörelselagen, sparbankslagen, lagen om medlemsbanker, försäkringsrörelselagen, lagen om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige, lagen om understödsföreningar och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag innebär att beslutskompetensen i såväl oktroj- och koncessionsärenden som andra förvaltningsärenden på bank- och försäkringsområdet förts över från regeringen till Finansinspektionen. Inspektionen skall dock enligt den nya regleringen till regeringens prövning hänskjuta ärenden som är av principiell eller liknande betydelse. Lagändringarna innebär vidare att Finansinspektionens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, i regel till länsrätten men i vissa fall direkt till kammarrätten. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 maj 1999 (SFS 222 ff.). För att genomföra ett EG-direktiv har riksdagen antagit en lag om investerarskydd. Genom lagen har införts ett skydd för investerares finansiella instrument och likvida medel som handhas av värdepappersinstitut i samband med tjänster som instituten utför. Investerarskyddet motsvarar den garanti som redan gäller för insättningar i bank enligt lagen om insättningsgaranti. Enligt den nya lagen träder investerarskyddet i funktion om ett värdepappersinstitut försätts i konkurs, eller om en utländsk myndighet förklarar att finansiella instrument och likvida medel är indisponibla, och investeraren inte kan få tillbaka sina tillgångar. Investerarskyddet administreras av Insättningsgarantinämnden och finansieras genom avgifter. Den nya lagen har föranlett följdändringar i bankrörelselagen, lagen om värdepappersrörelse och lagen om insättningsgaranti. Den nya lagstiftningen har huvudsakligen trätt i kraft den 1 maj 1999 (SFS 158 ff.). Riksdagen har antagit en lag om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Syftet med lagen, som är föranledd av ett EG-direktiv, är att betalningsöverföringar till och från utlandet skall bli snabbare och säkrare. Lagen omfattar betalningar upp till 50 000 euro och det får ta högst sex dagar för en betalning att komma

816 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1999 fram till betalningsmottagaren. Vidare gäller enligt den nya lagen skyldighet för banker och andra institut som bedriver gränsöverskridande betalningsförmedling att informera kunderna om villkoren för en sådan förmedling. I det avseendet innehåller den svenska lagen strängare krav än EG-direktivets bestämmelser. Om pengarna förkommer under betalningsförmedlingen har avsändaren rätt att få tillbaka det förkomna beloppet. Denna s. k. återbetalningsgaranti är dock begränsad till ett belopp motsvarande 12 500 euro. Den nya lagen, som föranlett en följdändring i prisinformationslagen, har trätt i kraft den 14 augusti 1999 (SFS 268 f.).
    Genom ändringar i lagen om värdepappersfonder och lagen om individuellt pensionssparande har pensionssparare inom det individuella pensionssparandet, vilka placerar sina sparmedel i värdepappersfonder, fått rätt till samma information som andra andelsägare om kostnader för fonden som hänför sig till andelsinnehavet. Informationen skall ges av det pensionssparinstitut som administrerar sparandet och lämnas i den förvaltningsredovisning av sparmedlen som institutet varje år ger till pensionsspararen. För att möjliggöra för pensionssparinstitutet att ge sådan kostnadsinformation har samtidigt en ny bestämmelse införts i lagen om värdepappersfonder som innebär att fondbolagen varje år skall ge viss information till pensionssparinstituten. I samma lagstiftningsärende har också en ändring beslutats i lagen om inkomstgrundad ålderspension angående den information som fondbolagen skall lämna till Premiepensionsmyndigheten. En samtidigt beslutad ändring i lagen med reglemente för Allmänna pensionsfonden gör det möjligt för fjärde–sjätte AP-fondsstyrelserna att behålla sina innehav i svenska aktiebolag vilka efter offentliga erbjudanden övergår till att bli utländska aktiebolag (SFS 318 ff.). Genom ändringar i försäkringsrörelselagen har reglerna om försäkringsrörelse moderniserats och tillsynen över svenska försäkringsbolag renodlats. Ändringarna berör i första hand livbolagens verksamhet och syftar till att underlätta produktutveckling och konkurrens och till att ge försäkringstagarna ett ökat skydd genom bl. a. bättre information och en tydligare gränsdragning mellan aktieägarnas och försäkringstagarnas kapital. Konsekvensändringar har beslutats i lagen om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, förmånsrättslagen, konsumentförsäkringslagen, lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare m. fl. lagar. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2000. I övergångsbestämmelserna ges utrymme att under en tvåårig övergångsperiod tilllämpa äldre bestämmelser om bl. a. försäkringstekniska grunder (SFS 397 och 600 ff.)

 

Övrig näringsrättslig lagstiftning
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om näringsförbud.
Ändringarna innebär sammanfattningsvis följande. Den per-

SvJT 1999 Lagstiftning i riksdagen våren 1999 817 sonkrets som kan meddelas ett näringsförbud i konkursfallen har utvidgats till att omfatta inte bara den som var ställföreträdare för den juridiska personen när den försattes i konkurs utan även den som innehade en sådan ställning senare än ett år innan konkursansökan inkom till tingsrätten. För att ett näringsförbud skall komma i fråga förutsätts, liksom i andra fall, att näringsidkaren förfarit grovt otillbörligt mot borgenärerna eller att han eller hon på något annat sätt grovt åsidosatt vad som ålegat honom eller henne i näringsverksamheten. Kronofogdemyndigheten har fått möjlighet att ansöka om näringsförbud vid betalningsunderlåtelse och konkurs, under förutsättning att åklagaren förklarat sig avstå. Ansökningar om näringsförbud och tillfälligt näringsförbud i anledning av betalningsunderlåtelse och konkurs samt upphävande av förbud handläggs enligt lagen om domstolsärenden. Detta gäller oavsett om det är åklagaren eller kronofogdemyndigheten som är sökande. Ett ärende om näringsförbud tas upp av tingsrätten i den ort där näringsidkaren har sitt hemvist. I konkursfallen får ärendet tas upp av den tingsrätt som handlagt konkursen. Offentlig försvarare skall förordnas för den som ansökan avser, om det finns särskilda skäl, varvid bestämmelserna i rättegångsbalken är tillämpliga. Tillsynen över efterlevnaden av näringsförbud utövas av kronofogdemyndigheten i den ort där den som har meddelats näringsförbud är bosatt (SFS 181).


    Riksdagen har antagit en lag om handel med begagnade varor som ersätter 1981 års lag om handel med skrot och begagnade varor. Genom den nya lagen har den sedan år 1918 tilllämpade regleringen av handel med skrot avskaffats. Reglerna för handel med begagnade varor har i den nya lagen behållits i stort oförändrade (SFS 271).

 

Skollagstiftning
Under våren 1999 beslutade ändringar i skollagen gäller gymnasieskolan. Ändringarna innebär bl. a. en ny gemensam struktur för gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Definitionen av begreppet gymnasiepoäng har ändrats. Antalet gymnasiepoäng är inte längre ett mått på den faktiska undervisningstiden för en kurs utan i stället ett mått på kursens studieomfattning, dvs. den beräknade arbetsinsatsen för eleven. Samtliga nationella och specialutformade program skall omfatta 2 500 gymnasiepoäng. För att säkra en miniminivå på lärarledd undervisning har i skollagen vidare införts en bestämmelse om viss garanterad undervisningstid. Den nuvarande uppdelningen av program på grenar har ersatts med att vissa inriktningar kan anges för program. Därutöver har ett nytt nationelt program — teknikprogrammet — införts samtidigt som en ny lärlingsutbildning som alternativ studieväg inom program med yrkesämnen tillkommit. Lagändringarna träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000 (SFS 180).

818 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1999 Andra under våren 1999 beslutade ändringar i skollagen innebär att utbildning i förskoleklass som anordnas av godkända fristående skolor skall godkännas av Skolverket. Kraven på godkännande har anpassats i huvudsak till vad som gäller för fristående skolor. Också i fråga om bidrag till fristående skola för förskoleklass stämmer den nya regleringen överens med den som gäller för fristående skolor, bl. a. att Skolverket beslutar om rätt till bidrag (SFS 321).
Lars Haglind och Per Persson