Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen våren 2000


I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behand
lats av riksdagen våren 2000. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets.
Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller
lagändring trätt i kraft den 1 juli 2000. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2000.


Offentlig rätt

Genom ändringar i bl.a. riksdags
ordningen och en ny lag med instruktion för riksdagsförvaltningen har riksdagen beslutat om en ny parlamentarisk ledningsorganisation och en ny förvaltningsorganisation för riksdagen. I samma ärende har också beslutats en ändring i lagen om Justitiekanslerns tillsyn varigenom tydliggjorts att Justitiekanslern inte har tillsyn över riksdagens tjänstemän (SFS 418 ff.).
    Under våren 2000 beslutade
ändringar i lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ gäller arvoden för uppdrag som tillkommer ledamöter utöver det ordinarie riksdagsuppdraget. Samtidigt har en ändring beslutats i lagen med instruktion för Valprövningsnämnden (SFS 548 f.).
    I syfte att komma åt problemet
med att kommuner och landsting trotsar domar som ger en enskild rätt till en insats (s.k. domstolstrots) har riksdagen beslutat ändringar i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ändringarna innebär att länsstyrelsen får förelägga en kommun eller ett landsting vid vite att följa en lagakraftvunnen dom som ger en enskild en sådan rätt. Reglerna får dock inte tillämpas om verkställighet av en lagakraftvun-

nen dom redan har sökts enligt utsökningsbalken (SFS 525 f.). Genom en ändring i kommunallagen har gjorts klart att en person som väljs till en nämnd eller till revisor inte behöver vara upptagen i röstlängd. Ändringen har trätt i kraft den 1 maj 2000 (SFS 111). Genom en ändring i lagen om
Sveriges Riksbank har ansvaret för
att fastställa och offentliggöra diskontot förts över från Riksbanken till Riksgäldskontoret. Ändringen har medfört följdändringar i bl.a. räntelagen. En annan samtidigt beslutad ändring i lagen om Sveriges Riksbank innebär att Riksbanken getts möjlighet att delta i finansieringen av Internationella valutafondens utlåning till fattiga och skuldtyngda medlemsländer (SFS 181 ff. och 212). Att Arkivet för ljud och bild byter namn till Statens ljud- och bildarkiv den 1 januari 2001 har medfört ändringar i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram, lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden samt lagen om pliktexemplar av dokument (SFS 663 ff.). Riksdagen har beslutat ändringar i utlänningslagen vilka syftar till att undvika att utländska medborgare söker sig till Sverige på grund av anknytning till en här bosatt

SvJT 2000 Lagstiftning i riksdagen våren 2000 637person, när risken bedöms som påtaglig att den utländske medborgaren kan komma att utsättas för misshandel eller annan allvarlig kränkning. Att Statens invandrarverk bytt namn till Migrationsverket har medfört ändringar i bl.a. lagen om svenskt medborgarskap (SFS 292 ff.).
    För att Sverige skall kunna delta
operativt i Schengensamarbetet har riksdagen antagit två nya lagar, dels lag om internationellt polisiärt samarbete, som medger att polismän från andra Schengenstater utför vissa gränsöverskridande arbetsuppgifter i Sverige, dels lag om
Schengens informationssystem, som
innehåller regler om det spaningsoch efterlysningsregister som ingår i informationssystemet. Vidare har ändringar beslutats i utlänningslagen som innebär bl.a. att en utlänning får avvisas om utlänningen inte uppfyller gällande krav på den som vill resa in i Schengenområdet och att en s.k. enhetlig visering, som har utfärdats av en behörig myndighet i en Schengenstat, skall gälla här i landet. Andra i ärendet beslutade lagändringar gäller brottsbalken, passlagen, sekretesslagen, lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning, lagen med vissa bestämmelser om internationellt samarbete på brottmålsområdet, lagen om kontroll av narkotika, vapenlagen och polisdatalagen. Vissa delar av den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 juli 2000, andra delar träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 343 ff., 373 och 539).
    Riksdagen har beslutat att lagen
om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradio, den s.k. stopplagen, som gäller till utgången av år 2000, skall fortsätta att gälla till utgången av juni månad 2001. Förlängningen har beslutats i avvaktan på att riksdagen tar slutlig ställning till det förslag till ny lagstiftning om kommersiell lokal-

radio som vilar enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen (SFS 661). Riksdagen har antagit en lag om förbud beträffande viss avkodningsutrustning som innebär att reglerna om avkodningsutrustning som ger obehörig tillgång till radio- och TV-sändningar skärpts. Genom lagen, som ersatt en lag från år 1993, har införlivats ett EG-direktiv om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång. Den nya lagen har trätt i kraft den 1 maj 2000 (SFS 171). I syfte att genomföra ett EGdirektiv har riksdagen antagit en lag om radio- och teleterminalutrustning samt beslutat ändringar i lagen om radiokommunikation och telelagen. Den nya lagen, som ersätter 1992 års lag om teleterminalutrustning, innehåller bl.a. grundläggande bestämmelser om förutsättningarna för att utrustning skall få släppas ut på marknaden och tas i bruk samt bestämmelser om tillsyn, tvångsmedel, straff m.m. Ändringarna i lagen om radiokommunikation innebär att regleringen av innehav av radioanläggning tagits bort i syfte att trygga den fria rörligheten och främja konkurrensen för utrustning på telemarknaden. Genom ändringarna i telelagen har reglering skett bl.a. av krav på att tekniska specifikationer som används inom televerksamheten måste offentliggöras. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 8 april 2000 (SFS 121 ff. och 547). En annan under våren 2000 beslutad ändring i telelagen syftar till att öka konkurrensen på mobiltelemarknaden. Ändringen innebär att nätkapacitet för mobil kommunikation på begäran skall upplåtas till företag som saknar egna nät, i den mån det finns tillgänglig kapacitet. Lagändringen har trätt i kraft den 1 maj 2000 (SFS 210).

638 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2000Därutöver beslutade ändringar i telelagen innebär krav på s.k. nationell roaming. Härmed avses en skyldighet för vissa operatörer på mobiltelemarknaden att låta abonnenter hos andra operatörer sända och ta emot telemeddelanden via sitt nät (SFS 546).
    Som ett led i det reformerade
ålderspensionssystemet har riksdagen antagit lag om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och lag om
Sjätte AP-fonden, vilka innehåller
regler om organisation och förvaltning i det nya pensionssystemet. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser har intagits i en särskild lag om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder. De nya lagarna har medfört följdändringar i bl.a. lagen om socialavgifter, lagen om inkomstgrundad ålderspension och aktiebolagslagen. Lagstiftningen har i vissa delar trätt i kraft den 1 maj 2000 och träder i övrigt i kraft den 1 januari 2001 (SFS 192 ff.).
    Ett EG-direktiv, vars syfte är att
ge tillsynsmyndigheterna bättre möjligheter att bedöma ett försäkringsföretags ekonomiska ställning med beaktande av dotterföretag och andra närstående företag, har föranlett ändringar i försäkringsrörelselagen och lagen om understödsföreningar. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2001 (SFS 623 f.).
    Riksdagen har antagit en lag om
märkning och registrering av hundar.
Den nya lagen innebär att hundar
skall märkas så att hunden kan identifieras och ägarskapet registreras i ett för landet centralt register. En hund som påträffas utan märkning eller som saknar registrerad ägare skall enligt lagen kunna tas om hand av polismyndigheten om hunden utgör eller kan komma att utgöra en fara för människor eller andra djur. Om ägaren till en omhändertagen hund inte inom viss tid låter märka

hunden och anmäler sitt ägarskap till det centrala registret får polismyndigheten besluta att hunden skall säljas, skänkas bort eller avlivas. Den nya lagen träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2001 (SFS 537). Genom en ändring i livsmedelslagen har bemyndigandet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om egentillsyn utvidgats. Ändringen har trätt i kraft den 1 juni 2000 (SFS 333).

Försvars- och beredskapslagstiftning
I samband med att riksdagen god
känt ett tilläggsprotokoll till ett avtal om kontroll av kärnämnen i Förenta nationernas fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen har riksdagen antagit en lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen och beslutat ändringar i lagen om kärnteknisk verksamhet.
Den nya lagen innehåller bestäm
melser om inspektioner som avses i avtal som Sverige har ingått med Internationella atomenergiorganet för kontroll enligt nyssnämnda fördrag. Genom lagen bemyndigas regeringen att fatta de beslut som en inspektion kan föranleda. Den nya lagstiftningen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 140 f.). Riksdagen har antagit en lag om försvarsunderrättelseverksamhet. Lagen lägger fast ramarna för försvarsunderrättelseverksamheten samt anger de huvudsakliga uppgifterna och arbetsformerna för denna verksamhet (SFS 130).

Familjerätt
Riksdagen har beslutat ändringar i
lagen om registrerat partnerskap som innebär att det är möjligt att registrera partnerskap i Sverige om en av partnerna har hemvist här sedan minst två år. Om en av part-

SvJT 2000 Lagstiftning i riksdagen våren 2000 639nerna är medborgare i Sverige, Danmark, Island, Nederländerna eller Norge, ställs inte upp något krav på att hemvistet skall ha varat i två år. Det är då tillräckligt att den partnern har hemvist i Sverige (SFS 374).

Fastighetsrätt
Riksdagen har antagit en lag om
fastighetsregister. Den nya lagen innebär att de tidigare inskrivningsoch fastighetsregistren ingår som skilda delar, inskrivningsdelen och allmänna delen, i ett gemensamt fastighetsregister. Lagen om fastighetsregister anger de från integritetssynpunkt viktiga yttre ramarna för fastighetsregistreringen. Sålunda preciseras för vilka ändamål personuppgifter i fastighetsregistret skall få behandlas. Vidare regleras bl.a. frågor om direktåtkomst, urval och bearbetningar samt utlämnande på upptagningar för automatiserad behandling. Den nya lagen upptar härutöver bestämmelser som inte enbart avser personuppgifter utan också fastighetsanknuten information i övrigt. Sådana delar av lagen rör registerinnehåll, behörighet att föra in uppgifter i registret, avgifter m.m. Vidare har reglerna om inskrivning i jordabalken anpassats till lagen om domstolsärenden. I ärendet har dessutom ett flertal äldre fastighetsrättsliga lagar upphävts samt beslutats följdändringar i ett stort antal lagar (SFS 224 ff.).
    I syfte att underlätta en utbygg
nad av en IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i befintliga ledningsnät har riksdagen beslutat vissa ändringar i ledningsrättslagen (SFS 543).

Miljörätt
Riksdagen har under våren 2000
antagit en lag om viltvårdsområden, som ersätter lagen om jaktvårdsområden. Den nya lagen innebär att ett viltvårdsområde kan bildas i

syfte att främja viltvården genom en samordning av jakten och andra åtgärder till skydd och stöd för viltet. Fastighetsägarna i området bildar en viltvårdsområdesförening. En sådan förening får rätt att fatta beslut i viltvårdsfrågor med bindande verkan för medlemmarna endast om lagen innehåller en uttrycklig regel om det. Vidare innebär den nya lagen att det tidigare majoritetskravet för bildande av ett viltvårdsområde skärpts så att fyra femtedelar av fastighetsägarna, som också skall äga fyra femtedelar av marken inom området, måste vara överens om bildandet. Även enligt den nya lagen om viltvårdsområden är det möjligt att tvångsansluta mark för att samordna jakten på småvilt. Den straffbestämmelse som fanns i lagen om jaktvårdsområden har ersatts med en rätt för en viltvårdsförening att besluta om avstängning från områdesjakt. Samtidigt beslutade ändringar i jaktlagen innebär bl.a. att besittningsskyddet vid vissa jakträttsupplåtelser upphävts. I stället har införts regler om att upplåtelseavtal som löper på ett år eller längre tid skall sägas upp sex månader före avtalstidens slut för att då upphöra att gälla. I ärendet har följdändringar beslutats i bl.a. lagen om arrendenämnder och hyresnämnder, rennäringslagen samt sekretesslagen. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2001 (SFS 592 ff.). Miljöbalken samt lagen om brandfarliga och explosiva varor har ändrats. Ändringarna innebär bl.a. en anpassning till ett EG-direktiv om biocidprodukter. Lagändringarna har i huvudsak trätt i kraft den 13 maj 2000 (SFS 112 och 119).

Konsumenträtt
Riksdagen har beslutat ändring i
lagen om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende. Ändringen innebär att den skriftliga informa-

640 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2000tion som en näringsidkare som utbjuder bostadsandelar är skyldig att tillhandahålla, skall lämnas på något av de officiella språken i det land där konsumenten är bosatt eller är medborgare. Om flera språk kan komma i fråga, skall konsumenten ha rätt att välja vilket av dessa språk som skall användas. Informationen skall dock inte behöva lämnas på något annat språk än något av de officiella EU-språken, isländska eller norska. Lagändringen har trätt i kraft den 15 maj 2000 (SFS 127).
    Ändringar har beslutats i mark
nadsföringslagen som innebär dels begränsningar i möjligheten att använda vissa metoder för distanskommunikation vid marknadsföring, dels uttryckliga bestämmelser om jämförande reklam. I förstnämnda del innebär lagändringarna att reklam endast får sändas via telefax och automatiska uppringningssystem om mottagaren har givit sitt medgivande på förhand. Andra metoder för distanskommunikation får användas om inte konsumenten på förhand tydligt motsatt sig det. Samtidigt har riksdagen beslutat ändringar i prisinformationslagen som huvudsakligen innebär förtydliganden av gällande bestämmelser, bl.a. i fråga om jämförpriser. Syftet med ändringarna i marknadsföringslagen och prisinformationslagen, vilka trätt i kraft den 1 maj 2000, är att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt fyra EG-direktiv (SFS 128 f.).
    Under våren 2000 har riksdagen
antagit en lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal. Härigenom har i svensk rätt genomförts Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentskydd vid distansavtal, det s.k. distansavtalsdirektivet. Lagen innehåller också bestämmelser om hemförsäljning och ersätter den nuvarande hemförsäljningslagen

från år 1981. Den nya lagen gäller för avtal varigenom en näringsidkare överlåter eller upplåter lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument, om avtalet ingås inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans och kommunikationen uteslutande sker på distans (distansavtal). Lagen gäller därmed vid avtal som träffas på Internet, per telefon och på andra sätt där parterna inte samtidigt är fysiskt närvarande. Lagen gäller också för avtal som ingås vid ett hembesök eller under en av näringsidkaren organiserad utflykt till en plats utanför dennes fasta försäljningsställe (hemförsäljningsavtal). I lagen finns bestämmelser om vilken information som näringsidkaren skall lämna konsumenten vid marknadsföring och när ett avtal ingås. Lagen innehåller också regler som ger konsumenten en ångerrätt under 14 dagar. Om konsumenten utövar ångerrätten, skall vissa kreditavtal som har träffats med anledning av avtalet upphöra att gälla. Därutöver innehåller lagen bestämmelser om näringsidkarens fullgörelse av avtalet och om konsumentens skydd mot lagvalsklausuler. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 juni 2000 (SFS 274 och 276).

Associationsrätt
Riksdagen har beslutat vissa änd
ringar i bokföringslagen, aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen, försäkringsrörelselagen, bankrörelselagen, sparbankslagen, lagen om värdepappersrörelse, lagen om medlemsbanker m.fl. lagar samt antagit lag om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag och lag om omräkningsförfarande vid beskattningen av företag som har sin redovisning i euro, m.m. De nya reglerna innebär att aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, understödsföre-

SvJT 2000 Lagstiftning i riksdagen våren 2000 641ningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag kan välja att ha sin redovisning i euro i stället för i svenska kronor. I aktiebolag som har sin redovisning i euro skall aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp vara bestämda i euro. Reformen innebär vidare att företag som har valt att ha sin redovisning i euro även i fortsättningen skall avge skattedeklarationer m.m. i svenska kronor. De nya reglerna har trätt i kraft den 1 mars 2000. Möjligheten till redovisning i euro står öppen fr.o.m. det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 2000 (SFS 31 ff.).
    Under våren 2000 beslutade
ändringar i bl.a. aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen, insiderlagen, lagen om handel med finansiella instrument och årsredovisningslagen innebär att publika aktiebolag, vars aktier är noterade vid en börs eller annan reglerad marknad, får förvärva och överlåta egna aktier. Sådana förvärv skall ske på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller genom ett förvärvserbjudande riktat till aktieägarna. Överlåtelse av egna aktier skall ske enligt bestämmelserna om nyemission eller på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad. För förvärv och överlåtelse av egna aktier på en marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet krävs tillstånd av Finansinspektionen. De nya reglerna innebär vidare att förvärv av egna aktier inte får ske med större belopp än att det även efter förvärvet finns täckning för bolagets bundna egna kapital. Bolagets innehav av egna aktier får dessutom utgöra högst en tiondel av samtliga aktier i bolaget. Om bolaget har förvärvat egna aktier i strid med lagens bestämmelser, skall aktierna enligt de nya reglerna avyttras inom sex månader. Be-

slut om förvärv och överlåtelse av egna aktier fattas av bolagsstämman eller, efter stämmans bemyndigande, av styrelsen. I syfte att minimera riskerna för missbruk har bl.a. införts regler mot kursmanipulation och förbud mot korttidshandel. Reformen innebär också utvidgade möjligheter för publika försäkringsaktiebolag att förvärva och överlåta egna aktier. Dessutom har det införts regler om hur redovisning av egna aktier skall ske. De nya reglerna har trätt i kraft den 10 mars 2000 (SFS 66 ff.). Ändringar i lagen om ekonomiska föreningar innebär att definitionen av ekonomisk förening utvidgats. Syftet med ändringarna är att möjliggöra att strukturera en och samma kooperativa verksamhet i två led med totalt sett samma medlemmar (SFS 493 f.).

Immaterialrätt
I syfte att ge skydd för uppgifter i
vissa upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en myndighet har en ny bestämmelse införts i sekretesslagen. Sekretessbestämmelsen gäller uppgifter i sådana verk beträffande vilka det av särskild anledning kan antas dels att verket inte tidigare har offentliggjorts, dels att verket har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke. Bestämmelsen omfattar endast uppgifter i verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse. Vidare gäller bestämmelsen endast om ett röjande av uppgifterna innebär ett upphovsrättsligt förfogande. Innebörden av lagändringen är att sådana uppgifter som omfattas av bestämmelsen inte skall tillhandahållas, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada. För att komplettera skyddet för uppgifter av den aktuella typen har dessutom vissa ändringar beslutats i upphovsrättslagen. Dessa

642 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2000ändringar innebär att ett upphovsrättsligt skyddat verk bibehåller sitt upphovsrättsliga skydd trots att det bilagts ett beslut om tillhandahållande av den allmänna handling där verket ingår. Vidare innebär ändringarna i upphovsrättslagen att vad som muntligen eller skriftligen anförs inför myndigheter eller i statliga eller kommunala representationer inte får återges, om sekretess gäller för uppgiften enligt den nya sekretessbestämmelsen i sekretesslagen. Ändringarna har trätt i kraft den 1 april 2000 (SFS 87 och 92).
    I varumärkeslagen har införts en
bestämmelse om regional konsumtion. Bestämmelsen, som innebär en anpassning till artikel 7 i EG:s varumärkesdirektiv såsom artikeln tolkats i EG-domstolens praxis, medför att en varumärkesinnehavares ensamrätt att använda ett varukännetecken för en viss vara förbrukas endast om varan av innehavaren eller med dennes samtycke förts ut på marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 juli 2000 (SFS 352).

Skadeståndsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i
skadeståndslagen som innebär en begränsning av brottsoffers skyldighet att ersätta en skadeståndsskyldigs rättegångskostnader. Den närmare innebörden av ändringen är att ett brottsoffer som har tillerkänts s.k. kränkningsersättning som regel inte skall behöva betala den skadeståndsskyldiges rättegångskostnader även om brottsoffret har förlorat processen. Begränsningen gäller också när ett brottsoffer har tillerkänts skadestånd på grund av brott för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men eller olägenheter i övrigt, om det finns särskilda skäl för en begränsning. De nya bestäm-

melserna har trätt i kraft den 1 maj 2000 (SFS 126).

Straffrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i
vapenlagen. Ändringarna innebär bl.a. att skjutvapen skall förvaras i säkerhetsskåp eller i annat lika säkert förvaringsutrymme. Kontroll av att förvaringsbestämmelserna följs kan göras hos alla som har tillstånd att inneha skjutvapen. Vidare innebär ändringarna att förbud införts mot att inneha skjutvapen på allmän plats, inom skolområde eller i fordon på allmän plats om inte innehavet är befogat. I lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, den s.k. knivförbudslagen, har samtidigt införts ett förbud mot att inneha knivar m.m. i fordon på allmän plats. Vidare har i knivförbudslagen införts en särskild straffskala för grovt brott. I ärendet har också beslutats ändringar i sekretesslagen. Lagändringarna har i huvudsak trätt i kraft den 1 juli 2000 (SFS 146 ff.). I samband med att riksdagen godkänt 1997 års tilläggsprotokoll till Europarådets konvention från 1983 om överförande av dömda personer har riksdagen beslutat ändringar i lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom och lagen om samarbete med Danmark, Finland, Island och
Norge angående verkställighet av straff
m.m. Lagändringarna har föranletts av att tilläggsprotokollet — liksom vissa artiklar i 1990 års Schengenkonvention — möjliggör överförande av straffverkställighet från en konventionsstat till en annan utan den dömdes samtycke i vissa fall. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 459 f.).

Processrätt
I syfte att effektivisera förfarandet i
allmän domstol har riksdagen beslutat vissa ändringar i bl.a. rätte-

SvJT 2000 Lagstiftning i riksdagen våren 2000 643gångsbalken, äktenskapsbalken, föräldrabalken, brottsbalken, lagen om beräkning av strafftid m.m. och lagen om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. Ändringarna innebär sammanfattningsvis följande. Ansvaret för obligatorisk avräkning av tid för frihetsberövande flyttas från domstol till kriminalvården i fråga om fängelsepåföljden och till Statens institutionsstyrelse i fråga om påföljden sluten ungdomsvård. Åklagare har rätt att häva beslut om reseförbud innan åtal har väckts på samma sätt som redan gäller för beslut om hävande av häktning. Beslut om ersättning av allmänna medel till förhörspersoner och tolkar kan fattas utanför rättssalen av en domstolssekreterare eller tingsnotarie. Reglerna om avbrott och uppskov i huvudförhandling sammanförs till ett institut samtidigt som bättre möjligheter getts att anpassa rättegången till förhållandena i det enskilda målet. Möjligheterna att låta en huvudförhandling fortsätta efter uppehåll ökas. Bestämmelsen i rättegångsbalken om att fler mål inte utan synnerliga skäl får sättas ut till huvudförhandling samma dag än som kan beräknas bli slutförda under sex timmar upphävs. Reglerna om protokollföring i mål och ärenden i domstol förenklas genom att domstolarna får möjlighet att låta bli att föra protokoll när något protokoll inte behövs. Tingsrätten ges möjlighet att avgöra mål som bara rör förverkande av egendom utan att hålla huvudförhandling. Vidare kan tingsrätten i dispositiva tvistemål meddela parterna att förberedelsen skall anses vara avslutad vid en viss senare tidpunkt. Efter denna tidpunkt får en part åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis endast om parten gör sannolikt att han eller hon har haft en giltig ursäkt att inte göra det tidigare eller om ett tilllåtande av åberopandet inte inne-

bär att målets prövning fördröjs i någon väsentlig mån. I tvistemål och i mål om enskilt åtal bör tingsrätten i ett tidigt skede av målet upprätta en tidsplan för målets handläggning, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Tidpunkten för huvudförhandling skall bestämmas så snart som möjligt. De s.k. jourdomstolarnas behörighet enligt rättegångsbalken utvidgas till att omfatta all befattning med förundersökning och användande av tvångsmedel och alltså inte bara frågan om häktning. Tingsrätten ges möjlighet att i dispositiva tvistemål förelägga käranden att senast viss dag uppge om han vidhåller sin talan, om det under målets handläggning har visat sig att käranden inte medverkar i processen. Om käranden inte svarar, får tingsrätten meddela tredskodom mot käranden. Tiden för att ansöka om återvinning av en tredskodom räknas från datum för domen och inte som tidigare från dagen då parten delgavs domen. En part i ett småmål som har förorsakat motparten kostnader genom försumlig processföring skall ersätta dessa kostnader utan begränsning. Vidare har kravet på att originalfullmakt skall visas upp i högre rätt slopats. Reglerna i äktenskapsbalken och föräldrabalken om förfarandet i mål om äktenskapsskillnad och vårdnad m.m. har förenklats bl.a. så att möjligheterna till enbart skriftlig handläggning utvidgats. Lagändringarna har i huvudsak trätt i kraft den 1 juli 2000 (SFS 145 och 172 ff.). Andra beslutade ändringar i rättegångsbalken innebär bl.a. att ett strafföreläggande kan sättas upp och utfärdas i form av ett elektroniskt dokument och att handläggningen av ärenden om strafföreläggande förenklas i vissa avseenden. I ärendet har också vissa ändringar beslutats i sekretesslagen (SFS 290 och 299).

644 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2000Rättshjälpslagen har ändrats. Ändringarna innebär att gränsvärdena för bestämmande av rättshjälpsavgift har höjts (SFS 273).
    Riksdagen har beslutat att lagen
med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål (1952 års tvångsmedelslag) och lagen om hemlig kameraövervakning, vilka gäller till utgången av år 2000, skall fortsätta att gälla till utgången av år 2001 (SFS 578 f.).
    I samband med att riksdagen
godkänt tre internationella överenskommelser på området för internationell rättslig hjälp har antagits en lag om internationell rättslig hjälp i brottmål samt beslutats följdändringar i bl.a. brottsbalken och rättegångsbalken. I den nya lagen, vari samlats de nuvarande reglerna om rättslig hjälp i brottmål, regleras åklagares och domstolars samarbete över gränserna i brottsutredningar och brottmålsrättegångar. Genom lagen ges Sverige också möjlighet att bistå med ytterligare åtgärder, nämligen telefonförhör, förhör genom videokonferens, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning samt andra åtgärder som avses i 28 kap. rättegångsbalken utöver husrannsakan. Den nya lagen innehåller en enhetlig reglering av under vilka förutsättningar Sverige kan lämna rättslig hjälp för olika slags åtgärder. Regleringen knyter an till vad som gäller för att motsvarande åtgärder skall få vidtas i en svensk förundersökning eller rättegång. Även i fråga om förfarandet skall normalt samma regler tillämpas som när motsvarande åtgärder vidtas i ett svenskt förfarande. Vidare innebär lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål att kommunikationen till och från Sverige i ärenden om rättslig hjälp förenklats genom att kravet på att ansökningar om rättslig hjälp skall göras via diplomatiska kanaler tagits bort samt genom

att åklagare och domstolar i större utsträckning tillåts skicka ansökningar och svar direkt till varandra. Ansökningarna skall kunna skickas genom telefax och kravet på översättning har mjukats upp. En generell regel har också införts i den nya lagen om att svenska åklagare och domstolar skall kunna ställa upp villkor, t.ex. om begränsningar av möjligheten att utnyttja överlämnat material, i samband med att den rättsliga hjälpen lämnas. Vidare har en uttrycklig regel tagits in i lagen om att regeringen skall avslå en ansökan i det fall ett bifall skulle kränka Sveriges suveränitet, medföra fara för rikets säkerhet eller strida mot svenska allmänna rättsprinciper eller andra väsentliga intressen. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 oktober 2000 (SFS 562 ff.).

Socialrätt
Riksdagen har beslutat ny lagstift
ning för det allmänna efterlevandepensionssystemet som i huvudsak motiverats av behovet av att anpassa reglerna för efterlevandepension till det reformerade ålderspensionssystemet. Lagstiftningen, som träder i kraft den 1 januari 2003, innefattar en ny lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och lag om införande av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt ändringar i lagen om allmän försäkring, lagen angående införande av lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring (SFS 461 ff.). Vissa ändringar har beslutats i lagen om sjuklön innebärande att dagar, då arbetsgivaren i stället för sjuklön till en anställd utger ersättning för dennes resor till och från arbetet, skall ingå i sjuklöneperioden. I ärendet har också beslutats ändringar i lagen om allmän försäkring som innebär att i de fall det inte kan utredas hur den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat

SvJT 2000 Lagstiftning i riksdagen våren 2000 645under de första fjorton dagarna i en sjukperiod, men det kan antas att förvärvsarbete skulle ha utförts, skall tim- eller dagberäknad sjukpenning utges efter vad som kan anses skäligt med ledning av hur den försäkrade har förvärvsarbetat före sjukperioden. Genom andra samtidigt beslutade ändringar i lagen om allmän försäkring har Försäkringsmedicinska centrum getts en formell möjlighet att bedriva forskning inom sitt ansvarsområde. Vidare har försäkringskassornas ansvar att beakta de krav som ställs på verksamheten med hänsyn till jämställdheten mellan män och kvinnor samt integrationspolitiken tydliggjorts (SFS 377 ff. och 416 f.).
    Riksdagen har beslutat ändring
ar i lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar som syftar till att stärka rättssäkerheten för främst patienter men även för vårdpersonal. Ändringarna innebär att ett tillstånd till vistelse utanför sjukvårdsinrättningen (permission) alltid skall tidsbestämmas. Permission skall kunna ges för visst tillfälle, vissa återkommande tillfällen eller — när särskilda skäl föreligger — för en längre period. För att permission skall kunna medges ställs krav på att det står i överensstämmelse med vårdplanen. Den tidigare möjligheten att ge permission till vårdtidens slut har avskaffats. Lagändringarna innebär vidare att samtliga beslut om övergång från frivillig vård till tvångsvård (konvertering) skall prövas i sak av allmänna förvaltningsdomstolar. Slutligen innebär ändringarna att de tvångsåtgärder innan beslut om intagning som tidigare vidtagits med stöd av allmänna regler om ansvarsfrihet i brottsbalken numera regleras i lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård (SFS 353 ff.).


    För att uppfylla en artikel om
obligatorisk mammaledighet i ett EG-direktiv om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar har en ändring beslutats i föräldraledighetslagen. Ändringen, som trätt i kraft den 1 augusti 2000, innebär att två veckor skall vara obligatoriska av den i lagen föreskrivna mammaledigheten om totalt 14 veckor i samband med förlossning (SFS 580). Som ett led i arbetet för regelförenkling rörande de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har riksdagen antagit en lag om arbetsmarknadspolitiska program och beslutat följdändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring. I sistnämnda lag har även beslutats en ändring som innebär ett tydliggörande av det ansvar som åvilar den arbetssökande för att han eller hon skall ha rätt till arbetslöshetsersättning (SFS 625 och 627). Riksdagen har beslutat att lagen om ungdomsbosparande skall upphöra att gälla vid utgången av december månad år 2000 (SFS 581).

Arbetsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i
lagen om medbestämmande i arbetslivet. Ändringarna syftar till att främja en lönebildning i samhällsekonomisk balans och innebär i huvudsak följande. En ny myndighet, Medlingsinstitutet, har till uppgift att medla i arbetstvister och verka för en väl fungerande lönebildning. Medlingsinstitutet skall kalla parter till överläggningar eller på annat sätt informera sig om pågående eller kommande avtalsförhandlingar. Efter samtycke från parter som förhandlar om kollektivavtal kan Medlingsinstitutet utse en eller flera förhandlingsledare eller medlare. Om det föreligger risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats

646 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2000får institutet utse medlare även utan parternas samtycke. Detta gäller dock inte om parterna är bundna av ett registrerat avtal om förhandlingsordning med regler om bl.a. medling. Varseltiden i fråga om stridsåtgärder har förlängts från sju dagar till sju arbetsdagar. En part som underlåter att varsla Medlingsinstitutet kan bli skyldig att betala en varselavgift till staten om lägst 30 000 kr och högst 100 000 kr. Om det främjar en god lösning av tvisten får Medlingsinstitutet på medlarens begäran besluta att en part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder i högst 14 dagar. Den som vidtar en stridsåtgärd i strid mot beslutet kan bli skyldig att betala en förhöjd varselavgift till staten om lägst 300 000 kr och högst 1 000 000 kr. Följdändringar har beslutats i sekretesslagen. En annan samtidigt beslutad ändring i medbestämmandelagen innebär att ett förbud införts mot stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag. Samtliga lagändringar har trätt i kraft den 1 juni 2000 (SFS 163 ff.).
    En beslutad ändring i lagen om
anställningsskydd innebär att lagen inte omfattar arbetstagare som är anställda med ett nytt särskilt anställningsstöd som införts fr.o.m. den 1 augusti 2000, då den nu redovisade lagstiftningen trädde i kraft (SFS 626).

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Riksdagen har beslutat ändringar i
lagen om insättningsgaranti. Ä ndringarna innebär bl.a. att det s.k. exportförbudet upphävts, dvs. att i fråga om insättningar hos svenska bankers och värdepappersinstituts filialer i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet insättningsgarantin inte får vara mer omfattande än den garanti som gäller i det andra landet. Motsvarande ändring har gjorts i

lagen om investerarskydd. Ändringarna har trätt i kraft den 1 april 2000 (SFS 95 ff.). I lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag har införts bemyndiganden som ger regeringen möjlighet att delegera föreskriftsrätt till Finansinspektionen. Härigenom har införlivats tre nya EGdirektiv på kapitaltäckningsområdet. I ärendet har också beslutats en ändring i sekretesslagen (SFS 443 f.).

Övrig näringsrättslig lagstiftning
Riksdagen har beslutat vissa änd
ringar i bankrörelselagen och lagen om finansieringsverksamhet. Ändringarna innebär att de undantag som gällt för s.k. sparkassor från skyldigheten att iaktta de näringsrättsliga regler som gäller för banker och kreditmarknadsföretag tagits bort fr.o.m. den 1 juli 2000. Sparkassor som registrerats hos Patent- och registreringsverket under tiden fr.o.m. den 14 april till den 1 juli 2000 skall få bedriva verksamhet endast till utgången av augusti 2000. För sparkassor som har registrerats före den 14 april 2000 skall undantagsbestämmelserna fortsätta att gälla (SFS 375 f.). I syfte att genomföra ett EGdirektiv om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen har riksdagen antagit lag om marktjänster på flygplatser. Den nya lagen innebär att tillträdet till marknaden för marktjänster i princip är fritt på de största flygplatserna. För att pröva vissa frågor enligt lagen har en ny myndighet inrättats, Flygplatsnämnden. Nämnden har bl.a. möjlighet att tillåta begränsningar av marknaden om det krävs med hänsyn till säkerhet, kapacitet eller tillgången på utrymme på flygplatsen. Den nya lagen har trätt i kraft den 1 maj 2000 (SFS 150).

SvJT 2000 Lagstiftning i riksdagen våren 2000 647Riksdagen har beslutat ändringar i konkurrenslagens regler om företagsförvärv. Ändringarna innebär bl.a. att kontrollen, liksom enligt EG-rätten, i fortsättningen skall avse företagskoncentration. Reglerna har anpassats till EG-rätten även så till vida att bedömningsgrunderna för förbud mot en företagskoncentration ändrats så att konkurrensaspekterna på företagskoncentrationer kommit i förgrunden. I ärendet har ändringar också beslutats i sekretesslagen som innebär ett förstärkt sekretesskydd vid förhandskontakter med Konkurrensverket. De ändrade reglerna har trätt i kraft den 1 april 2000 (SFS 88 ff.).
    Under våren 2000 har riksdagen
antagit en naturgaslag. Lagen är föranledd av EG:s gasmarknadsdirektiv och syftar till att öka konkurrensen på gasmarknaden och skapa en inre marknad för naturgas. Den nya lagen har trätt i kraft den 1 augusti 2000 (SFS 599 ff.).

Skollagstiftning
I samband med att riksdagen god
känt riktlinjer för en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering har riksdagen antagit en lag om Vetenskapsrådet. Veten-

skapsrådet har till uppgift att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Enligt lagen, som träder i kraft den dag regeringen bestämmer, skall fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse utses av elektorer som väljs av vetenskapligt kompetenta lärare vid de universitet och högskolor som regeringen bestämmer (SFS 662). Genom ändringar i högskolelagen har markerats att kvalitetsarbetet i högskolorna är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna, att studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna och att högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen (SFS 260). Bestämmelserna om lärlingsutbildning i skollagen har upphävts. Samtidigt har riksdagen beslutat att den tidsbegränsade lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång skall fortsätta att gälla till och med utgången av juni 2005 (SFS 445 f.). Lars Haglind och Per Persson