Helmut Coing avliden Den 15 augusti 2000 avled förutvarande direktören för Max-PlanckInstitut für europäische Rechtsgeschichte i Frankfurt-am-Main professor em. Helmut Coing i en ålder av 88 år.
    Med Helmut Coing gick en av det
sena 1900-talets stora tyska rättslärde ur tiden. Han disputerade redan 1939 med en avhandling om den romerska rättens reception i Frankfurt, utnämndes till e.o. professor året därpå men kom sedan att fullgöra militärtjänst under hela krigstiden. Professor i rättshistoria 1948 utsågs han 1964 till direktör för det rättshistoriska Max-Planck-institutet i hemstaden och ledde detta under en lysande tillväxtperiod till emeriteringen 1980. Åren 1978–1984 var han vicepresident i Max-PlanckGesellschaft, 1973 blev han ledamot av den berömda orden Pour le Mérite für Wissenschaften und Künste och var under en följd av år till mitten av 1990-talet ordens kansler. Coings vetenskapliga och personliga anseende var sådant att han redan kort tid efter krigsslutet kunde uppta aktivt forskningssamarbete med framför allt franska rättshistoriker, och han blev också hedersdoktor vid flera europeiska universitet. År 1977

promoverades han till doctor honoris causa vid Uppsala universitet, och han valdes även till utländsk ledamot av Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala. Coings främsta insatser hör hemma på rättshistoriens område, men han hörde också till dem som efter andra världskriget gav tysk rättsfilosofi en nyorientering mot en s.k. ”relativ” eller ”historisk” naturrätt; hans Grundzüge der Rechtsphilosophie (1950) utkom i fem upplagor. Han medverkade även som författare i nyupplagor av betydelsefulla privaträttsliga kommentarverk. Främst bland hans rättshistoriska arbeten är att nämna det monumentala tvåbandsverket Europäisches Privatrecht (band I behandlar utvecklingen 1500–1800, band II perioden 1800– 1914). Under Coings redaktion utgavs i nio band åren 1973–1988 det stora verket Handbuch der Quellen und Literatur der neueren europäischen
Privatrechtsgeschichte. Det torde inte
vara någon överdrift att hävda att Helmut Coing framstår som en av den europeiska rättsvetenskapens och särskilt den historiskt och komparativt inriktade forskningens allra främsta företrädare i vår tid. Stig Strömholm