Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen våren 2001

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2001. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2001. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2001.

Statsrätt
Under våren 2001 har riksdagen beslutat vissa ändringar i riksdagsordningen och lagen om statsbudgeten samt som vilande antagit en viss ändring i regeringsformen. Ändringarna rör budgetprocessen. Ändringen i riksdagsordningen har trätt i kraft den 1 september 2001 och tillämpas första gången i fråga om statsbudgeten för år 2002, ändringen i lagen om statsbudgeten träder i kraft den 1 januari 2002 medan ändringen i regeringsformen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 2003 (SFS 580 f.).
    I syfte att tydliggöra ansvarsfördelning och rutiner för riksdagsledamöternas resor i tjänsten har riksdagen beslutat ändringar i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (SFS 543).

Offentlighet och sekretess
Nya bestämmelser har införts i sekretesslagen som innebär att en skadelidande som är i behov av uppgifter i avslutade förundersökningar ges möjlighet att, trots sekretess, få del av uppgifterna för att kunna få ett anspråk på skadestånd eller bättre rätt till viss egendom tillgodosett. Möjligheten gäller också uppgifter i andra avslutade brottsutredningar enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och i avslutade utredningar enligt 31 § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Rätten att få del av uppgifter gäller även för den som övertagit den skadelidandes rätt (SFS 354). Genom en ändring i polisdatalagen har övergångstiden under vilket register i polisens verksamhet får föras med stöd av Datainspektionens tillstånd förlängts till utgången av år 2003 (SFS 420). Riksdagen har under våren 2001 antagit en lag om behandling av personuppgifter inom kriminalvården.

Lagen kompletterar personuppgiftslagen vad gäller kriminalvårdens verksamhet. Den nya lagen har trätt i kraft den 1 oktober 2001 (SFS 617). Beslutade ändringar i socialförsäkringsregisterlagen innebär att lagen anpassats till personuppgiftslagen. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 oktober 2001 (SFS 413).

Kommunalrätt
Riksdagen har antagit en lag om kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd och samtidigt upphävt lagen om kommunal tjänsteexport och lagen om rätt för kommuner och landsting att lämna internationell katastrofhjälp och annat bistånd. Den nya lagen innebär att krav på regeringens medgivande för direktexport av kommunala tjänster tagits bort så att kommuner och lands-

ting själva får avgöra på vilket sätt sådan export lämpligen skall bedrivas. För kommunalt internationellt bistånd krävs inte längre att biståndet är humanitärt. Kommunalt bistånd till länder som får statligt bistånd skall anmälas till Sida. För att få lämna bistånd till länder som inte får svenskt bistånd krävs däremot regeringens tillstånd (SFS 151).
    Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om tillfällig minskning av det generella statsbidraget vid avyttring av aktier eller andelar i eller utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m.
Ändringen innebär att lagen, som enligt de ursprungliga övergångsbestämmelserna skulle tillämpas på avyttringar och beslut om frivillig likvidation till och med den 30 juni 2001 och på utdelningar och aktieägartillskott till och med den 30 juni 2002, i dessa hänseenden skall tillämpas till och med den 31 mars 2002 respektive den 30 juni 2003 (SFS 418).

Familjerätt
Riksdagen har antagit en lag med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen, som kompletterar Rådets förordning (EG) nr 1347/ 2000 av den 29 maj 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn (Bryssel II-förordningen). Den nya lagen innehåller bestämmelser om handläggningen vid de s v e n s k a exekvaturdomstolarna, Svea hovrätt och Högsta domstolen, samt reglerar hur verkställigheten av de utländska avgörandena skall ske. Lagen har medfört följdändringar i lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, lagen om erkännande av vissa utländska äktenskapsskillnader och hemskillnader, lagen om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område samt lagen om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. För att få de nordiska reglerna att vara i linje med Bryssel IIförordningen har riksdagen samtidigt dels godkänt tre nordiska överenskommelser, dels beslutat ändringar i förordningen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap samt lagen om indrivning av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. De två sistnämnda lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 394 ff.)

Konsumenträtt
Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer. Genom ändringen är lagen tillämplig också på förbud enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (SFS 401).

Plan- och bygglagstiftning
Riksdagen har beslutat ändringar i plan- och bygglagen. Ändringarna innebär att föreskrifter med mer preciserade krav kan utfärdas vad gäller användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i samband med iordningställande och ändring av allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader. Vidare har införts en möjlighet att genom föreskrifter ställa krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet skall undanröjas i vissa befintliga miljöer (SFS 146).

Fastighetsrätt
Riksdagen har beslutat att det skall införas en ny bestämmelse i jordabalken avseende den situation då lagfart beviljats med stöd av en fångeshandling som är förfalskad. Den nya bestämmelsen innebär att

fastighetens rätte ägare i sådana situationer har rätt till ersättning från staten för sina kostnader för att få tillbaka lagfarten (SFS 170).

Miljörätt
För att det inte skall råda någon tvekan om att Sverige på ett korrekt sätt genomfört art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet inom EG-rätten har riksdagen beslutat vissa ändringar i bl.a. miljöbalken och jaktlagen. Ändringarna syftar huvudsakligen till att med ett tillståndsförfarande göra det nödvändigt att, på det sätt direktiven kräver, bedöma verksamheter och åtgärder som kan äventyra skyddet för vissa djur- och växtarter och deras livsmiljöer (SFS 437 ff.).
    I syfte att i svensk rätt till viss del genomföra EG-direktivet (2000/53 /EG) om uttjänta fordon har riksdagen beslutat ändringar i bilskrotningslagen. Ändringarna innebär bl.a. att endast auktoriserad bilskrotare får sköta skrotningen av personbil, buss eller lastbil med en totalvikt understigande 3 500 kg (SFS 145).

Associationsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i aktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen. Ändringarna innebär att det är möjligt att anlita även andra auktoriserade eller godkända revisorer än bolagets egna för granskningar av styrelsens redogörelse i samband med en apportemission och av fusionsplaner (SFS 237 f.).

Skadeståndsrätt
I syfte att stärka rätten till skadestånd för ideella skador (dvs. skador som inte är av ekonomisk natur, främst fysiskt och psykiskt lidande vid personskador och kränkning av den personliga integriteten) har riksdagen beslutat ett antal ändringar i skadeståndslagen. I fråga om rätten till ersättning för ideell skada vid personskada innebär ändringarna huvudsakligen följande. Nära anhöriga till den som dödats genom en skadeståndsgrundande handling får en lagstadgad rätt till ersättning för de psykiska besvär som han eller hon åsamkats på grund av dödsfallet. Det krävs inte att den skadeståndsskyldige har handlat med uppsåt eller grovt oaktsamt. Den skadelidande behöver normalt inte styrka besvären med läkarintyg eller liknande utredning. En ny ersättningspost kallad särskilda olägenheter har införts med ett snävare innehåll än den tidigare ersättningsposten olägenheter i övrigt. Samtidigt omfattar fysiskt och psykiskt lidande vissa skadeföljder som inte tidigare rymts under motsvarande begrepp. Rätten till omprövning av skadestånd har utvidgats till att avse även ersättning för kostnader och ideell skada vid personskada. Beträffande rätten till ersättning för kränkning genom brott innebär ändringarna huvudsakligen följande. En tydligare regel om kränkningsersättning har införts och i lagen anges vad som särskilt skall beaktas när ersättningen bestäms. I lagförarbetena har förespråkats en något förstärkt rätt till kränkningsersättning för de yrkesgrupper, bl.a. poliser, som har beredskap för vissa kränkningar. Särskilda bestämmelser om kränkningsersättning har samtidigt införts i brottsskadelagen. Vidare innebär ändringarna att rätten till ersättning för de båda typerna av ideell skada kan ärvas i större utsträckning än tidigare. Vid den skadelidandes död går rätten till ersättning över på arvingarna, om krav på ersättning har framställts före dödsfallet. Därutöver innebär ändringarna att kostnader som har uppkommit på grund av nära anhörigas sjukbesök och omvårdnad skall ersättas mer generöst. Till följd av ändringarna i skadeståndslagen om rätten att ärva ideellt

skadestånd och om ersättning vid dödsfall till nära anhöriga som drabbats av personskada till följd av dödsfallet har beslutats ändringar i trafikskadelagen. Motsvarande regler kommer därför att gälla också i fråga om trafikskadeersättning. Lagändringarna, som den 29 augusti 2001 inte var utkomna från trycket, träder i kraft den 1 januari 2002.
    Riksdagen har beslutat ändringar i atomansvarighetslagen. Ändringarna innebär att ansvarsbeloppet för innehavare av s.k. normalriskanläggningar höjts från 175 miljoner särskilda dragningsrätten (SDR) till 300 miljoner SDR, vilket motsvarar omkring 3,3 miljarder kronor. Till följd av att Sverige avgett en förklaring i enlighet med en rekommendation av OECD:s råd, som avser omfattningen av det s.k. gemensamma statsansvaret har det maximibelopp som anges i atomansvarighetslagen höjts från 300 miljoner SDR till 425 miljoner SDR. Därutöver innebär ändringarna att det särskilda statsansvaret höjts från tre till sex miljarder kronor. Ändringarna har trätt i kraft den 1 april 2001 (SFS 93 och 353).

Straffrätt
Under våren 2001 beslutade ändringar i brottsbalken innebär att straffansvaret för förberedelse till brott reformerats och utvidgats. Vidare innebär ändringarna ett förtydligande av när brotten vållande till annans död och vållande till kroppsskada eller sjukdom är att bedöma som grova (SFS 348).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om kriminalvård i anstalt. Ändringarna innebär att en försöksverksamhet på tre år med intensifierade och mer strukturerat arbete med att förbereda de intagna för frigivning inleds. Inom ramen för försöksverksamheten skall intagna som avtjänar långa fängelsestraff ges möjlighet att, under vissa förutsättningar, avtjäna den sista tiden före den villkorliga frigivningen genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. En samtidigt beslutad ändring i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll innebär en utökad delegationsrätt för Kriminalvårdsstyrelsen vad gäller beslut om intensivövervakning som ett alternativ till korta fängelsestraff. De nya reglerna har trätt i kraft den 1 oktober 2001 (SFS 509 f.). Med anledning av att riksdagen godkänt dels 1996 års konvention om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater och dels avtalet den 15 februari 2000 om utlämning mellan Sveriges regering och Kanadas regering har vissa ändringar beslutats i lagen om utlämning för brott och lagen om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge. Ändringarna innebär i första hand en utvidgning av möjligheterna till utlämning för brott som begåtts inom EU. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 oktober 2001 (SFS 612 f.). Genom ändringar i jaktlagen har minimistraffet för grovt jaktbrott höjts till sex månaders fängelse och maximistraffet till fyra års fängelse. När det gäller jakthäleribrott som inte är grovt har straffskalan höjts till ett års fängelse. Straffskalan för jakthäleribrott har ändrats på motsvarande sätt som för grovt jaktbrott. För vissa typer av jaktbrott räcker det med att gärningsmannen handlat oaktsamt (SFS 163).

Processrätt
Vissa ändringar har beslutats i rättegångsbalken och delgivningslagen som syftar till att minska antalet inställda huvudförhandlingar i brottmål vid tingsrätterna. Ändringarna gäller utvidgade möjligheter att döma till fängelse i den tilltalades

utevaro, att meddela uppskov med huvudförhandling i mål där den tilltalade är anhållen eller häktad samt att använda förenklad delgivning i vissa fall (SFS 235 f.).
    Riksdagen har beslutat en ytterligare ändring i rättegångsbalken av innebörd att den underrättelse om att ett beslag kan komma att hävas, som skall sändas till den person som gjort anspråk på beslagtagen egendom, också skall innehålla uppgift om hos vem beslaget gjorts (SFS 355).
    Vissa andra under våren 2001 beslutade ändringar i rättegångsbalken innebär följande. En uttrycklig bestämmelse införs om vilka åklagare som är allmänna åklagare. Av bestämmelsen följer också vissa förändringar när det gäller titulaturen inom åklagarväsendet. Samlingsbegreppen distriktsåklagare och statsåklagare utmönstras ur rättegångsbalken. Den tidigare biträdande riksåklagaren är allmän åklagare. Biträdande åklagare och extra åklagare finns kvar. När det gäller allmänna åklagares behörighet innebär ändringarna en anpassning till åklagar- och domstolsorganisationen. Bestämmelsen om jäv mot åklagare utvidgas på så sätt att den också gäller vid fullgörandet av andra åklagaruppgifter än åtgärder eller beslut enligt rättegångsbalken. Bestämmelserna om jäv mot polismyndighet och polisman ändras till att gälla anställda inom polisväsendet som har att vidta åtgärd eller fatta beslut enligt rättegångsbalken. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002 (SFS 280).
    I syfte att minska risken för våld och annan brottslighet av allvarligare slag i domstolarna genom att förstärka tillträdesskyddet till domstolslokalerna har riksdagen beslutat ändringar i lagen om säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar.
Lagens rubrik har ändrats till lagen om säkerhetskontroll i domstol. Genom lagändringarna får domstolarna möjlighet att, som ett komplement till tidigare säkerhetskontroller vid domstolsförhandlingar (särskild säkerhetskontroll), utan koppling till ett visst mål, besluta om inpasseringskontroll av besökare till domstolen med hjälp av teknisk utrustning när det finns anledning att befara att ett allvarligt brott kan komma att begås i domstolens lokaler (allmän säkerhetskontroll). Kontrollen får omfatta kroppsvisitation samt undersökningar av väskor, paket och andra föremål som besökare i domstolen har med sig. Vid allmän säkerhetskontroll är i princip samma personer som vid särskild säkerhetskontroll samt anställda vid domstolen undantagna från kontrollen. Därutöver är personer som befinner sig i domstolens lokaler på grund av utövning av offentligt uppdrag undantagna från båda formerna av kontroll. Domstolens möjlighet att i särskilda fall undanta också andra personer från kontroll gäller för båda formerna av kontroll. Vid allmän säkerhetskontroll får domstolen, om särskilda skäl talar för det, inskränka kretsen av personer som generellt är undantagna från kontroll. Allmän säkerhetskontroll kan under vissa förutsättningar genomföras av annan personal än polismän. Sådan personal skall ha ordningsvaktsutbildning och vara förordnad av den ansvariga polismyndigheten. Särskild säkerhetskontroll skall, liksom tidigare, utföras av polismän men vid behov med biträde av ordningsvakter. Manuell kroppsvisitation får endast ske om det finns särskilda skäl för åtgärden och skall utföras av polisman eller av ordningsvakt som polismyndigheten har godkänt för uppgiften (SFS 177 ff.). Lagen om målsägandebiträde har ändrats. Genom ändringen är det möjligt för domstolen att i alla mål

som kan ge fängelse pröva om förutsättningarna för förordnande av målsägandebiträde är uppfyllda. Genom en samtidigt beslutad ändring i socialtjänstlagen framgår klart att socialtjänsten har ett ansvar för alla kommuninnevånare som har utsatts för brott och som behöver hjälp och stöd (SFS 230 f.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Ändringarna gäller rätten till offentlig försvarare, vilka domare som skall handlägga ungdomsmål, socialtjänstens medverkan vid huvudförhandling och handläggningen av utredningar rörande brott begångna av barn under 15 år (SFS 152 ff.).

Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
Riksdagen har under våren 2001 antagit en lag om vägtrafikregister.
Lagen omfattar hela trafikregisterområdet och reglerar de från integritetssynpunkt viktiga gränserna för personregistreringen. Lagen om vägtrafikregister kompletterar personuppgiftslagen. Samtidigt har riksdagen antagit en lag om vägtrafikdefinitioner, till vilken sammanförts grundläggande fordonsoch viktbegrepp. Följdändringar har beslutats i ett stort antal författningar, bl.a. trafikskadelagen och sekretesslagen. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 oktober 2001 (SFS 558 ff.).
    Vidare har riksdagen under våren 2001 beslutat att lagen om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490), som gäller till utgången av år 2002, skall fortsätta att gälla till utgången av år 2005. Samtidigt har beslutats en ändring i nämnda lag som syftar till att tydligare särredovisa uppdragsverksamheten i bolagens årsredovisningar. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2002 (SFS 544 f.).

    I syfte att möjliggöra en organisationsförändring beträffande tågtrafikledningen har riksdagen beslutat en ändring i lagen om tilldelning av spårkapacitet. Ändringen har trätt i kraft den 1 augusti 2001 (SFS 549). För att främja användandet av nummerportabilitet — en abonnent behåller sitt telefonnummer när denne byter teleoperatör — och införandet av effektiva metoder för dirigering av telemeddelanden har riksdagen beslutat vissa ändringar i telelagen (SFS 166).

Socialrätt
Under våren 2001 har riksdagen antagit en ny socialtjänstlag, som ersätter den tidigare socialtjänstlagen från år 1980. Den nya lagen utgör i huvudsak en språklig modernisering av lagstiftningen, men innehåller även vissa materiella nyheter. Nyheterna innebär att tidigare begränsningar i fråga om annat bistånd än bistånd för försörjningen tagits bort. Vidare innebär nyheterna bl.a. att rätten att överklaga genom förvaltningsbesvär i princip omfattar alla typer av biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen, att länsstyrelserna getts rätt att inspektera all socialtjäntverksamhet som står under dess tillsyn, dvs. även den som bedrivs i kommunal regi, och att det är obligatoriskt för socialnämnderna att upprätta vårdplaner när barn och unga skall vårdas utanför hemmet. Riksdagen har också antagit lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten som kompletterar personuppgiftslagen. I lagstiftningsärendet har riksdagen vidare beslutat ändringar i lagen om vård av missbrukare i vissa fall, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård.
Ändringarna innebär bl.a. att det införts en möjlighet att ta urin-, blod- och utandningsprov på tvångsintagna i s.k. LVM-hem och

särskilda ungdomshem. I fråga om lagen om vård av missbrukare i vissa fall innebär ändringarna vidare ett klargörande av dels när ett beslut om tvångsvård upphör att gälla vid olovlig frånvaro och dels vem som ansvarar för ledningen av verksamheten vid LVM-hemmet. I lagstiftningsärendet har ett stort antal följdändringar beslutats i rättegångsbalken, föräldrabalken, brottsbalken, lagen om allmän försäkring, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare m.fl. lagar. Ändringarna i lagen om vård av missbrukare i vissa fall, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård har trätt i kraft den 1 juli 2001, lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten har trätt i kraft den 1 oktober 2001 och den nya socialtjänstlagen träder i kraft den 1 januari 2002 (SFS 455 ff.).
    Riksdagen har också antagit en lag med särskild bestämmelse om bostadsbidrag för år 2001 som syftar till att kompensera studerande med studiebidrag, vilka också uppbär bostadsbidrag, för vissa effekter till följd av ändringar i studiemedelssystemet (SFS 525).
    Av riksdagen under våren 2001 beslutade ändringar i lagen om allmän försäkring och föräldraledighetslagen syftar till att förbättra föräldrars möjligheter att kombinera familj och arbete. Vissa av lagändringarna har trätt i kraft den 1 juli 2001 medan andra lagändringar träder i kraft den 1 januari 2002 (SFS 141 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om inkomstgrundad ålderspension. Ändringarna innebär kompletterande regler om indexomräkning av pensionsbehållningar och utgående pensioner i ålderspensionssystemets fördelningsdel när tillgångarna i systemet blivit mindre än skulderna samt en ny bestämmelse om en samlad årlig redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002 (SFS 222). Vidare har riksdagen beslutat ändringar i lagen om allmän försäkring, lagen om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag, lagen om arbetsskadeförsäkring samt antagit en lag om upphävande av lagen (1969:205) om pensionstillskott. Ändringarna innebär nya regler för beräkning av ersättning till personer som drabbats av långvarig eller varaktig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2003. Förmåner som beviljas efter ikraftträdandet men där den beviljade ersättningen till någon del avser tid före denna tidpunkt beräknas enligt äldre bestämmelser (SFS 489 ff.). Riksdagen har beslutat vissa skärpningar i alkohollagen rörande reglerna om försäljning av folköl. Ändringarna i alkohollagen har trätt i kraft den 1 juli 2001, utom såvitt avser nya bestämmelser om kassaregister vilka träder i kraft den 1 juli 2003 (SFS 414).

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Riksdagen har antagit en lag om omskärelse av pojkar. Lagen reglerar sådan omskärelse som inte är medicinskt betingad. Följdändringar har beslutats i sekretesslagen, patientskadelagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 oktober 2001 (SFS 499 ff.).

Arbetsrätt
Riksdagen har beslutat att införa en ny tvingande bestämmelse i lagen om anställningsskydd som ger en arbetstagare rätt, men inte skyldighet, att kvarstå i anställningen

till 67 års ålder. Den nya regleringen innebär att det fortsättningsvis inte är tillåtet att träffa avtal om avgångsskyldighet före 67 års ålder. Avtal om ålder för när arbetstagare har rätt att lämna anställningen med pension kan emellertid träffas även i framtiden. Vidare har åldersgränsen för när en arbetstagare endast har en månads uppsägningstid och inte företrädesrätt höjts från 65 till 67 år. Tidsbegränsad anställning är möjlig för den som fyllt 67 år. Enligt en övergångsbestämmelse till lagändringarna, som trätt i kraft den 1 september 2001, gäller kollektivavtal som har ingåtts före ikraftträdandet utan hinder av den nya bestämmelsen om rätt att stanna kvar i anställningen till dess att avtalet löpt ut eller längst till utgången av år 2002. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om arbetsskadeförsäkring, lagen om läkarvårdsersättning, lagen om ersättning för sjukgymnastik samt i lagen om allmän försäkring innebär att åldersgränsen för rätt till ersättning höjts från 65 till 67 år. Även sistnämnda lagändringar har trätt i kraft den 1 september 2001 (SFS 298 ff.).
    Under våren 2001 beslutade ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister innebär dels att den ledamot i Arbetsdomstolen som skall företräda staten som arbetsgivare skall utses av Arbetsgivarverket, dels att Föreningen Svenskt Näringsliv ersätter Svenska Arbetsgivareföreningen (SFS 344).

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
I syfte att förbättra förutsättningarna för att i Sverige genomföra s.k. värdepapperisering har riksdagen beslutat vissa ändringar i lagen om finansieringsverksamhet och lagen om skuldebrev. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 juni 2001 (SFS 171 f.).

    Under våren 2001 har riksdagen beslutat vissa ändringar i kreditupplysningslagen som syftar till att anpassa lagen till EG:s dataskyddsdirektiv och personuppgiftslagen. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 juni 2001 (SFS 164).

Annan näringsrättslig lagstiftning
Riksdagen har under våren 2001 beslutat ändringar i lagen om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. Ändringarna innebär att lagens tillämpningsområde utvidgats så att lagen är tillämplig inte bara på rådgivning utan även på annat juridiskt eller ekonomiskt biträde. Lagens rubrik har därför ändrats till lagen om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall. Rubrikändringen har medfört följdändringar i rättegångsbalken och lagen om revisorer. Ändringarna i rådgivningslagen innebär vidare att den längsta tid som ett förbud mot sådant biträde kan gälla förlängts från fem till tio år, att beslut skall kungöras, att förbud i stort sett alltid skall meddelas om den bakomliggande brottsligheten har varit grov och att förbudet regelmässigt alltid skall förlängas om det överträds. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om näringsförbud innebär att den som har näringsförbud inte får inneha fullmakt att företräda enskilda näringsidkare eller vissa juridiska personer. Förbudet gäller inte s.k. ställningsfullmakter (SFS 364 ff.). Av riksdagen beslutade ändringar i försäkringsrörelselagen innebär dels att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fått friare möjligheter att föreskriva hur diskonteringsräntan skall bestämmas och dels en ny bestämmelse som i vissa fall medger undantag från lagens placeringsbegränsningar för tillgångar som skuldtäcker livförsäkringsavsättningarna (SFS 347).

Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m. Ändringen innebär att regeringen, när det gäller strukturfondsprogram för gemenskapsinitiativ, får överlåta uppgiften som förvaltningsmyndighet och utbetalande myndighet till ett organ i ett annat medlemsland inom EU som deltar i programmet. Lagändringen har trätt i kraft den 31 juli 2001 (SFS 586).

Lagstiftning på utbildningsområdet
Riksdagen har antagit en lag om kvalificerad yrkesutbildning som ersätter lagen om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning. Med den nya lagen, som träder i kraft den 1 januari 2002, införs kvalificerad yrkesutbildning som en reguljär utbildningsform (SFS 239).
    Genom en ändring i lagen om statens skolor för vuxna har dessa skolor fått ett vidgat uppdrag som innebär att skolorna, förutom att erbjuda distansutbildning, även skall stödja kommunernas användning av distansmetoder. I samma lagstiftningsärende har ändringar beslutats i skollagen. Ändringarna innebär att rätten till svenskundervisning för invandrare omfattar alla vuxna invandrare. Vidare har definitionen av gymnasial vuxenutbildning i skollagen ändrats. Ändringen i lagen om statens skolor för vuxna har trätt i kraft den 1 juli 2001 och ändringarna i skollagen träder i kraft den 1 januari 2002 (SFS 293 f.).
    Som en konsekvens av att staten övertar huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar från och med den 1 januari 2002 har riksdagen beslutat vissa ändringar i lagen om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen om utjämningsavgift för kommuner och landsting. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002 (SFS 627 f.). En ny bestämmelse har införts i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, som innebär att LO och TCO anförtrotts förvaltningsuppgiften att pröva frågor om fördelning av statliga bidrag till studerande som deltar i korttidsstudier. Samtidigt har riksdagen beslutat en ändring i sekretesslagen som innebär att offentlighetsprincipen skall tillämpas på den del av LO:s och TCO:s verksamhet som rör bidrag vid korttidsstudier. I samma lagstiftningsärende har riksdagen också beslutat vissa ändringar i studiestödslagen.

Ändringarna gäller bl.a. ökad möjlighet att få studielån efter 41 års ålder samt övergångsbestämmelserna till lagen (SFS 303 f. och 511).

Lagstiftning på kulturområdet
Riksdagen har, sedan lagförslagen vilat enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen, beslutat ny lagstiftning om kommersiell lokalradio. Den nya lagstiftningen innebär i huvudsak följande. Radiooch TV-lagen har ändrats så att tillstånd att sända lokalradio inte längre fördelas genom ett auktionsförfarande utan av Radio- och TV-verket genom ett urvalsförfarande som i huvudsak baseras på ägarförhållanden och åtaganden i fråga om programinnehåll. Ett tillstånd att sända lokalradio får förenas med villkor av olika slag. Genom ändringarna i radio- och TVlagen har lokalradiolagen och lagen om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradio, den s.k. stopplagen, upphävts. Lokalradiolagen skall dock i vissa avseenden gälla även fortsättningsvis för befintliga tillstånd, bl.a. i fråga om skyldigheten att betala en årlig avgift för rätten att sända lokalradio. När det gäller

nya tillstånd regleras dock i fortsättningen skyldigheten att betala koncessionsavgift i lagen om koncessionsavgift på televisionens område.
Följdändringar har beslutats i förfogandelagen, lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, lotterilagen och marknadsföringslagen (SFS 268 ff.).
    Vissa andra ändringar har beslutats i lagen om koncessionsavgift på televisionens område. Innebörden av ändringarna är i huvudsak att skyldigheten att betala koncessionsavgift till staten endast omfattar programföretag som har tillstånd att sända TV-program med analog sändningsteknik. I övrigt gäller samma förutsättningar som tidigare, dvs. att företaget har rätt att sända reklam i sådan sändning och är ensamt om denna rätt här i landet (SFS 532 f.).
    Genom en ändring i lagen om TV-avgift har avgiften höjts med sex kronor per månad och uppgår fr.o.m. den 1 januari 2002 till 1 740 kr för ett år (SFS 610).

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Riksdagen har antagit en ny lag om svenskt medborgarskap som ersätter 1950 års lag i samma ämne. Den nya lagen innebär sammanfattningsvis följande. Det är fullt ut möjligt att ha dubbelt medborgarskap. För den som söker svenskt medborgarskap krävs inte att han eller hon avsäger sig sitt tidigare medborgarskap. En svensk medborgare som söker och förvärvar ett annat medborgarskap förlorar inte det svenska medborgarskapet. Barn med en svensk far förvärvar alltid svenskt medborgarskap om barnet föds i Sverige. Om ett barn med en svensk far föds i utlandet kan barnet få svenskt medborgarskap genom anmälan. När det gäller adoptivbarn under tolv år gäller att inte bara adoptionsbeslut som godkänns i Sverige utan även adoptionsbeslut som gäller i Sverige direkt på grund av lag medför automatiskt förvärv av svenskt medborgarskap för barnet. Ett statslöst barn som föds i Sverige kan få svenskt medborgarskap genom anmälan om barnet har permanent uppehållstillstånd i Sverige och hemvist här. Ett statslöst barn som kommer till Sverige under sin uppväxt kan få svenskt medborgarskap genom anmälan om barnet har permanent uppehållstillstånd i Sverige och hemvist här sedan minst tre år. Barn med utländskt medborgarskap kan under samma förutsättningar få svenskt medborgarskap om barnet har hemvist här sedan minst fem år. Den nya lagen har medfört en följdändring i lagen om homosexuella sambor (SFS 82 och 92). Riksdagen har under våren 2001 beslutat vissa ändringar i utlänningslagen. Ändringarna innebär att en bestämmelse om möjligheten att ge uppehållstillstånd på grund av adoption förts in i lagen. Vidare innebär ändringarna att utlänningsmyndigheterna alltid skall godta den anknytning som uppkommit genom ett beslut om adoption som meddelats av svensk domstol. Genom en samtidigt beslutad ändring i lagen om internationella rättsförhållanden rörande adoption skall svenska domstolar alltid inhämta yttrande från Migrationsverket i adoptionsärenden som rör utomnordiska medborgare som är tolv år eller äldre (SFS 199 och 201).

Försvars- och beredskapslagstiftning
Till följd av den nya ledningsstrukturen för civilt försvar har riksdagen beslutat ändringar i lagen om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. (SFS 548).

Viss övrig lagstiftning
Under våren 2001 beslutade ändringar i lagen om registrering av båtbyggnadsförskott, lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m., sjölagen, utsökningsbalken, lagen om företagshypotek och lagen om införande av lagen om företagshypotek innebär dels att ansvaret för sjöfartsregistret flyttas över från Stockholms tingsrätt till Sjöfartsverket, dels att handläggningen av ärenden om inskrivning av företagshypotek flyttas från inskrivningsmyndigheten i Malmö domsaga till Patent- och registreringsverket. Lagändringarna såvitt avser företagshypotek har trätt i kraft den 1 juli 2001. De nya reglerna om sjöfartsregistren träder i kraft den 1 december 2001 (SFS 377 ff.). Stiftelselagen har ändrats. Ändringarna innebär att en stiftelse i visst begränsat hänseende kan undantas från tillsyn enligt lagen, om stiftelseförordnandet ger stöd för ett sådant undantag och det finns särskilda skäl. Undantag beslutas av Kammarkollegiet vars beslut kan överklagas hos regeringen (SFS 305). Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Lagändringarna, som har trätt i kraft den 1 oktober 2001, innebär att Sprängämnesinspektionen då kan läggas ned och verksamheten föras över till Statens räddningsverk (SFS 505). För att genomföra EG:s bestämmelser om hästpass och svindatabaser har riksdagen beslutat vissa ändringar i lagen om provtagning på djur, m.m. (SFS 205).
Lars Haglind och Per Persson