Litteratur

Ny juridisk litteratur
Civilrätt
Axel Adlercreutz Svensk arbetsrätt (12 uppl. Norstedts 2003, 295 s.). Uppdaterad utgåva av denna lärobok. Anders Agell Testamentsrätt. En lärobok om rättshandlingar för dödsfalls skull (3 uppl. Iustus 2003, 128 s.). Uppdaterad lärobok. Anders Agell Nordisk äktenskapsrätt. En jämförande studie av dansk, finsk, isländsk, norsk och svensk rätt med diskussion av reformbehov och harmoniseringsmöjligheter (NORD 2003:2, 515 s.). Redogörelse för likheter och olikheter i de nordiska ländernas äktenskapsrätt. Äktenskapsrätten är inte längre lika gemensam som tidigare, och boken redovisar behov av nordiskt lagstiftningsarbete. En sammanfattande rapport har getts ut som TemaNord 2002:538. Sara Albrecht Rättsfallssamling i fastighetsrätt (Norstedts 2003, 347 s.). Sammanställningen är avsedd för juristlinjen vid Stockholms universitet. Den bygger på en tidigare av Anders Victorin o.a.
    Finansiella säkerheter (Ds 2003:38, 162 s). Förslag till ändringar i konkurslagen och lagen om handel med finansiella instrument.
    Förslag till ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag. Slutbetänkande av Placeringsutredningen (SOU 2003:84, 242 s.). Håkan Göransson och Claes Nordlöf Arbetslagstiftning. Lagar och andra författningar som de lyder den 1 juli 2003 (30 uppl. Norstedts 2003, 554 s.). Bland nyheterna i denna utgåva kan nämnas den nya lagen om förbud mot diskriminering på grund av etnisk tillhörig-

het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Harmoniserad patenträtt. Betänkande av Patentfördragsutredningen (SOU 2003:66, 295 s., 319 s.). Torbjörn Ingvarsson Juridiska personers borgensåtaganden (Norstedts 2003, 110 s.). Boken behandlar särskilt i skilda avsnitt problem med borgensåtaganden av aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag, stiftelser och ideella föreningar samt även staten och kommuner. Internationell redovisning i svenska företag. Betänkande av IAS-utredningen (SOU 2003:71, 379 s.). Jon Kihlman Köprätten. En introduktion (3 uppl. Norstedts 2003, 138 s.). Ändringar angående godtrosförvärv är beaktade i denna utgåva av en grundläggande lärobok. Göran Millqvist Sakrättens grunder. En lärobok i sakrättens grundläggande frågeställningar avseende lös egendom (3 uppl. Norstedts 2003, 196 s.). Ändringar i lagstiftningen om godtrosförvärv och förmånsrätt och en ny företagsinteckningslag har beaktats. Ett nytt avsnitt om besittningens betydelse har tillkommit. Per Jonas Nordell Marknadsrätten. En introduktion (2 uppl. Norstedts 2003, 128 s.). Uppdatering med hänsyn till bl.a. ändringar i konkurrenslagen och marknadsföringslagstiftningen. Reformerad konkurrensövervakning. Konsekvenser i Sverige av EG:s nya tillämpningsförordning. Delbetänkande av Utredningen

om en modernisering av konkurrensreglerna (SOU 2003:73, 299 s.). Mats Sjösten Vårdnad, boende och umgänge (2 uppl. Norstedts 2003, 368 s.). Åtskilliga efter första utgåvan (1998) tillkomna domar i vårdnadsfrågor har beaktats. Även JO-uttalanden redovisas. Säkra produkter. Betänkande av 2002 års produktsäkerhetsutredning (SOU 2003:82, 472 s.). Förslag till en ny produktsäkerhetslag. Örjan Teleman Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa (4 uppl. Norstedts 2003, 390 s.). Förutom ny lagstiftning och rättspraxis har också nyare prejudikat från de andra nordiska länderna beaktats i denna upplaga.
    Upphovsrätten i informationssamhället — genomförande av direktiv 2001/29/EG (Ds 2003:35, 595 s.). Lars Welamson och Mikael Mellqvist Konkurs (10 uppl. 2003, 289 s.). Den förra upplagan av denna lärobok kom ut 1996. En nyhet är att den innehåller översiktliga framställningar om skuldsanering och företagsrekonstruktion. Lagändringar t.o.m. den 1 juli 2003 har beaktats men även den nya lag om företagsinteckning som träder i kraft den 1 januari 2004. Anders Victorin Bostadsrätt och kooperativ hyresrätt (Iustus 2003, 274 s.). Boken bygger på tidigare böcker av förf. och Peter Melz. Den omfattar också den nyligen permanentade kooperativa hyresrätten. Även förhållandet mellan äldre upplåtelseformer och dagens lagstiftning behandlas. Stefan Zetterström Sakrättens fyra huvudfall (Iustus 2003, 150 s.). Enligt förordet en enklare översikt. Den behandlar godtrosförvärv, dubbeldispositioner, borgenärsskydd till utlämnad egendom samt borgenärsskydd till förvärvad egendom.

Straffrätt
Josef Zila Specialstraffrätten. En introduktion (4 uppl. Norstedts 2003, 96 s.). Uppdaterad lärobok om främst trafik-, smugglings-, narkotika- och skattebrotten.

Processrätt
Stefan Kronqvist Brott och digitala bevis. En handledning (Norstedts 2003, 202 s.). Vägledning i fråga om säkring, analys, presentation, värdering och övrig hantering. Begreppsfrågor, kvalitetsnormer och bevissäkring behandlas. Tekniska och sociala förhållanden av betydelse beskrivs också. Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen. Delbetänkande av Beredningen för rättsväsendets utveckling (SOU 2003:74, 335 s.). Förslag till ändringar i 19, 23, 24, 27, 28, 36 och 48 kap. rättegångsbalken samt bl.a. polislagen.

Offentlig rätt
Katarina Alexius Borgström JO och tjänstemännen. En laghistorisk studie (Iustus 2003, 453 s.). Analys av JO-ämbetets tillsyn över de offentliga tjänstemännen samt en undersökning av tjänstefelsansvarets och självständighetsprincipens utformning. JO-ämbetets tillkomst och utveckling liksom ämbetsansvaret från början av 1900-talet och framåt behandlas. Extraordinärt smittskydd. Betänkande av Utredningen om extraordinära smittskyddsåtgärder (SOU 2003:83, 214 s.). Ruth Mannelqvist Samband i socialförsäkringen. En rättsvetenskaplig studie av sambandet mellan förmåner och avgifter i socialförsäkringen (Iustus 2003, 274 s.). Akademisk avhandling vars syfte är att i ett rättsligt perspektiv problematisera föreställningen av sambandet. Försäkringens rättsliga principer, den könsneutralt utformade lagstiftningen och olika

inkomstbegrepp analyseras. Skillnader i förhållande till andra försäkringar redovisas. Miljöbedömningar avseende vissa planer och program. Delbetänkande av PBL-kommittén (SOU 2003:70, 136 s.). Wiweka Warnling-Nerep En orientering i tryck- & yttrandefrihetsrätt (2 uppl. 2003, 206 s.). Boken är avsedd som en översikt för juristutbildningen. Boken behandlar tryckfriheten relaterad till yttrandefrihetsgrundlagen och regeringsformen samt europarätten. Ny rättspraxis och 2002 års grundlagsändringar har föranlett omarbetning i hög grad av vissa kapitel. Wiweka Warnling-Nerep, Ulrik von Essen, Annika Lagerqvist Veloz Roca och Lena Sandström Författningar i statsrätt (2 uppl. Norstedts 2003, 327 s.). Samling av de grundläggande statsrättsliga författningarna och författningar som ansluter till dessa.

Skatterätt
Gunnar Rabe Skattelagstiftning. Lagar och andra författningar som de lyder den 1 juli 2003 (uppl. 03:2 Norstedts 2003, 816 s.). Utgåvan avser i första hand 2005 års taxering men även tidigare bestämmelser som är tillämpliga föregående taxeringsår finns med i många fall.

Utländsk och internationell rätt
Europeiska konventet om EU:s framtid. Resultat och utgångspunkter inför nästa regeringskonferens (Ds 2003:36, 120 s.).
    Internationella avtal — i teori och praktik. Red. Carl Svernlöv (Norstedts 2003, 275 s.). Grunden till boken är ett seminarium. Christina Ramberg har skrivit om ingående av avtal mellan parter i olika länder, Jakob Westin om konkurrensrättsliga aspekter, Tomas Rudenstam och Svernlöv om att skriva internationella avtal, Stefan Bessman om konfliktlösning samt Viveca Bergstedt Sten om avtalsförhandlingar.

Allmän och blandad juridik
Anonymitet. Övervakning. Tillit. Nordisk årsbok i rättsinformatik 2002. Red. Peter Blume (Jure 2003, 163 s.). Ur olika infallsvinklar presenteras bidrag till hur rättsinformatiken kan skapa insikt i och förståelse av frågor som konfronterar IT och bruket av denna teknologi. Fokus sätts på, förutom det som anges i titeln, IT och terror samt dataförvaring. De lege 2003. Familjerättsliga studier. Vänbok till Åke Saldeen (Iustus 2003, 232 s.). Förutom bidrag på det intern- och internationellrättsliga familjerättsområdet innehåller boken uppsatser om skadestånd på grund av mobbning, ”framtidsfullmakter”(som alternativ till förvaltarskap o.d.), folkrättsliga aspekter på våld mot kvinnor samt gåva. Jonas Ebbesson Miljörätt (Iustus 2003, 196 s.). Introduktion på rättsområdet. Miljöbalkens principer, mänskliga rättigheter, planering, kontroll och naturskydd utgör huvuddelen av bokens innehåll. Festskrift till Kaj Sandart i anledning av femtioårsjubileet för Sandart & Partners Advokatbyrå (Glossator 2003, 191 s.). Boken innehåller bidrag av Peter Adamsson och Cecilia Hennig (upphovsrätt), Magnus Jonson (konkurrensrätt), Anders Kylhammar (varumärkes- och mönsterrätt), Jonas Näsman (enkla bolag), Eric M. Runesson (alternativ tvistlösning), Dag Sandart och Peter Sande (patenträtt) samt Mikael Swahn (rådgivningslagen). Folke Grauers och Claes Martinson
Studiematerial för juridisk grundkurs (16 uppl. Juristförlaget i Lund 2003, 215 s.). Praktiska övningsexempel i framför allt civilrätt, straffrätt och processrätt.

Mats Höglund Handelsbolag. Bolagsbildning, vinstfördelning, reavinstbeskattning, justerat ingångsvärde, byte av företagsform, reserveringsmöjligheter (2 uppl. Tholin & Larsson 2003, 219 s.). Översiktlig framställning där tyngdpunkten ligger på skatteregler men även civilrättsliga regler redovisas. Björn Lindquist Lagtextsamling för juridiska introduktionskurser (18 uppl. Juristförlaget i Lund 2003, 168 s.). Sammanställningen innehåller främst central civilrättslig lagstiftning men även viss processrättslig sådan. Jan Melander och Joel Samuelsson Tolkning och tillämpning (2 uppl. Iustus 2003, 208 s.). Tillägg har gjorts av avsnitt om lästeknik och rättsfallshantering.
    Miljörätten i förändring — en antologi. Red. Gabriel Michanek och Ulla Björkman (Rättsfonden

2003, 326 s.). Nio författare belyser i sina uppsatser olika angreppssätt inom rättsområdet. De rör utvecklingen, förhållandet till civilrätten, JO:s syn, europakonventionen, kemikalier, avlopp, förutsebarhet, avvägningar och adaptiv miljöplanering. Eric M. Runesson Avtals- och tvistlösningsförhandling (Glossator 2003, 346 s.). Boken handlar mest om förhandlingsteknik. Även den avtalsrättsliga bakgrunden och tvistlösning vid domstol tangeras. Peter Wahlgren Juridisk riskanalys. Mot en säkrare metod (Jure 2003, 168 s.). Boken beskriver metoder för att upptäcka risker i juridiskt arbete. Riskanalys används på många områden men inte inom juridiken. Boken ger därför nya infallsvinklar i synen på juridisk metod. Göran Regner

MIKAEL MELLQVIST, EU:s insolvensförordning m.m.: En kommentar, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2002, 400 s.

En kommentar med anledning av rådets förordning 2000/1346/EG av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden har utgivits i serien Norstedts Gula Bibliotek. Författare är Mikael Mellqvist, som måste anses vara bäst skickad att skriva kommentaren med anledning av att han själv deltagit vid förhandlingarna i Bryssel om en europeisk konvention om insolvensförfaranden sedan hösten 1993.
    Kommentaren beskriver förordningen, som trädde i kraft den 31 maj 2002, samt två närliggande direktiv: 1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/17/EG av den 19 mars 2001 om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag, 2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG av den 4 april 2001 om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut. Själva kommentaren omfattar

241 sidor. Därtill kommer 148 sidor bestående av bilagor, källförteckning samt sakregister. Boken består av nio kapitel: Kapitel 1 ger en introduktion till boken och dess disposition. Kapitel 2 innehåller en överblick över internationella utvecklingslinjer på insolvensrättens område, samt den svenska och europeiska insolvensrättens struktur. Vidare berörs den internationella privat- och processrätten utifrån ett svenskt insolvensrättsligt perspektiv. Kapitel 3 omfattar en översiktlig presentation av hela förordningen — dess tillkomst, struktur och huvudsakliga innehåll. Därutöver kommenteras särskilt art. 46 (om uppföljning och utvärdering av förordningen). I kapitel 4 redogörs för förordningens tillämpningsområde (art.

1 och art. 3), vissa definitioner (art. 2), förordningens tidsmässiga tillämplighet (art. 43 och art. 47), förhållandet till vissa konventioner (art. 44) samt förutsättningarna för ändring av de till förordningen hörande bilagorna (art. 45 och bilagorna A–C).
    I kapitel 5 presenteras de två nämnda direktiven. Framställningen är dock inte fullständig, eftersom de två direktiven inte kommenteras i sin helhet. Någon beskrivning av direktivens lagvalsregler görs inte heller i detta kapitel. I stället hänvisas till dem i samband med redogörelsen för förordningens lagvalsregler (se kap. 9).
    I kapitel 6 behandlas den för förordningen särskilda modellen med s.k. huvudinsolvensförfaranden och territoriellt begränsade förfaranden. I kapitlet beskrivs ingående art. 3 som rör frågor om vilket lands domstolar som har behörighet att inleda dels ett s.k. huvudförfarande, dels ett s.k. sekundärt förfarande. Vidare redogörs för förutsättningar för att inleda ett sekundärt förfarande (art. 27 och art. 29) samt hur samordningen skall ske av samtidigt pågående förfaranden (art. 33, 34, 36, 37). Slutligen behandlas även art. 30 som är en föreskrift om förskottsbetalning.
    I inledningen till kapitel 6 (s. 104) anför Mellqvist att art. 31 rörande den allmänna samarbetsskyldigheten mellan förvaltare också behandlas i detta kapitel. Emellertid nämns bara paragrafen i kapitel 6 (s. 129 där hänvisning istället görs till avsnitt 8.3.4. samt s. 143–144). Paragrafen behandlas i stället närmare i kapitel 8 (s. 185– 187).
    I kapitel 7 upptas för det första frågor om erkännande av insolvensförfaranden och verkningarna av att inledda förfaranden erkänns i andra medlemsstater (art. 16– 17).

    För det andra diskuteras art. 25, som handlar om erkännande och verkställighet av andra beslut än sådana som rör beslutet om att inleda ett insolvensförfarande. För det tredje behandlas art. 26, som är en bestämmelse som ger medlemsstaterna rätt att vägra att erkänna ett insolvensförfarande eller verkställa ett beslut som fattats i samband med ett sådant förfarande med hänvisning till s.k. ordre public. Kapitel 8 berör frågor som rör handhavandet av ett insolvensförfarande (art. 18–23, 31–32, 35, 38– 42). Avslutningsvis kommenteras lagvalsbestämmelserna i kapitel 9. Mellqvist beskriver lagvalsbestämmelserna utifrån tre slag, nämligen bestämmelser som klart utsäger att principen om lex fori concursus gäller (art. 4, art. 28 jfr art. 12), s.k. oäkta lagvalsregler, dvs. regler som endast anger att det förhållandet att ett insolvensförfarande har inletts inte skall påverka ett visst rättsligt förhållande (art. 5–7), s.k. äkta lagvalsregler, dvs. regler som pekar ut en bestämd rättsordning som tillämplig (art. 8–11,13–15, 24). Det är endast förordningens lagvalsregler som kommenteras i sin helhet. När det gäller de två direktiven görs enbart hänvisningar till dem, vilket dock får anses tillräckligt med anledning av att lagvalsregleringen är innehållsmässigt lika i de tre rättsliga instrumenten. I de fall då direktiven skiljer sig från förordningen indikeras detta också av Mellqvist. Boken innehåller till sist också fyra bilagor. De tre rättsliga instrumenten finns återgivna i bilaga 1–3. I bilaga 4 finns den s.k. förklarande rapporten, som tillkom i samband med det konventionsutkast som var föregångare till förordningen.

Kommentaren är välskriven och innehåller många förklarande exempel. Som framkommer av den ovan nämnda redogörelsen av bokens innehåll avviker den dock systematiskt från en traditionell lagkommentar. Mellqvist väljer nämligen att disponera kommentaren på ett sätt som avviker från den traditionella metoden, dvs. att följa den kommenterade lagtextens disposition. Anledningen till avvikelsen är enligt Mellqvist att insolvensförordningen är disponerad på ett sätt som känns främmande för många svenska jurister. Med anledning härav har Mellqvist därför valt att inte redogöra för artiklarna i den ordning de kommer i eller bry sig om den kapitelindelning som finns i förordningen. Inte heller de två direktiven presenteras i sin helhet tillsammans. Avsikten med den av Mellqvist valda metoden är att göra framställningen mer lätt tillgänglig och lättare att förstå. När det gäller den av Mellqvist valda metoden kan anföras att den å den ena sidan är naturlig utifrån förordningens uppbyggnad. Om man läser kommentaren från pärm till pärm får man förordningen presenterad i en för den naturlig följd. Å den andra sidan är boken i jämförelse med en traditionell lagkommentar kanske inte lika lätt att hitta i om man söker en viss lagbestämmelse. Visserligen har Mellqvist en utförlig innehållsförteckning och ett bra sakregister, men eftersom artiklarna inte behandlas i sin följd kan det vara svårt att hitta en viss bestämmelse. Modellen med huvudinsolvensförfaranden och territoriellt begränsade förfaranden och den för förordningen centrala bestämmelsen om domstolarnas behörighet (art. 3) diskuteras t.ex. såväl i kapitel 3 (s. 48– 49), kapitel 4 (s. 82–83) samt kapitel 6 (s. 104–132).

    En annan synpunkt gäller bilaga 4, som återger den s.k. förklarande rapporten. Att Mellqvist valt att ta med rapporten som en bilaga är enligt min mening mycket uppskattat. Däremot ifrågasätter jag den redaktionella ändringen som gjorts på den. I stället för att återge rapporten i dess helhet har Mellqvist som bilaga intagit ett redigerat utdrag ur den. Han har utelämnat de delar som kommenterar artiklar i konventionen som inte har någon motsvarighet i förordningen. Det har jag inga synpunkter på, men däremot borde Mellqvist ha låtit artiklarna i konventionen stå kvar som rubriker i stället för att ersätta dem med det ”nyckelsystem” som han nu valt. Det hade varit lättare att hitta i den förklarande rapporten om den fått kvarstå i sitt ursprungliga skick. Sammanfattningsvis utgör boken ett välkommet bidrag, som väl illustrerar huvudprinciperna inom området. Mellqvists bok utgör en viktig källa för personer som teoretiskt eller praktiskt arbetar med svensk internationell konkursrätt.
Annina H. Persson