Notiser

Lagrådsremiss med förslag till åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap
Regeringen överlämnade den 13 november 2003 lagrådsremissen Åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap till Lagrådet. Förslagen i remissen syftar till att förbättra skyddet för enskilda mot påtvingade och för tidiga äktenskap.
    Förslagen innebär bl.a. att svensk lag alltid skall tillämpas vid hindersprövning för vigsel inför svensk myndighet. Om ingen av parterna har anknytning till Sverige genom medborgarskap eller hemvist skall för var och en av dem även medborgarskapslandets eller hemvistlandets lag tillämpas. En följd av ändringen är att ingen längre kan ingå äktenskap inför svensk myndighet före 18 års ålder utan särskilt tillstånd. Ett sådant tillstånd skall i framtiden ges endast om det finns särskilda skäl.

    Vidare föreslås att ett utländskt äktenskap som regel inte skall erkännas i Sverige — om det är sannolikt att det har ingåtts under tvång eller — om minst en av parterna hade anknytning till Sverige och det skulle ha funnits hinder mot äktenskapet enligt svensk lag. Möjligheten till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid föreslås utvidgad till att omfatta också fall då äktenskapet ingåtts under tvång eller i strid mot ålderskravet. Allmän åklagare skall kunna föra talan om äktenskapsskillnad i dessa fall. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2004. Lagrådsremissen i sin helhet finns tillgänglig på www.justitie.regeringen.se.
Anita Wickström

Konferens om att representera barn
Den 5 september 2003 anordnade Institutet för social civilrätt, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset en konferens på temat "Att representera barn". På konferensen deltog såväl forskare som praktiker, bl.a. flera domare och advokater. Under konferensen behandlades bl.a. följande ämnen: Barnets vilja i mål om vårdnad (docent Johanna Schiratzki), Barnets processuella ställning i LVU-mål (jur.dr Titti Mattsson), Barn som brottsoffer (med.dr, leg. läk. Clara Hellner Gumpert) och Varför berättar inte barn? (docent Ann-Christin Cederborg). Konferensen dokumenterades inte.
    En av de centrala frågorna under konferensen var utredningar om misstänkta övergrepp mot barn. Även om deltagarna förstod den restriktiva hållning som i dag finns när det gäller anlitande av sakkunniga för att bedöma trovärdigheten/tillförlitligheten i barns berättelser rådde enighet om att experter med professionell psykologisk eller psykiatrisk kompetens och erfarenhet när det gäller barn kan utgöra en värdefull hjälp för rättsväsendet. En tanke som fördes fram var att styra upp verksamheten efter förebild i vad som gäller om rättspsykiatriska undersökningar (jfr Ds 2003:3 med förslag till ny ordning för utfärdande av rättsintyg). Konferensen tydliggjorde också behovet av ytterligare studier om barns rätt att komma till tals. Även om bred enighet rådde om att det allmänt sett är viktigt att barn får komma till tals framkom att det finns behov av att klargöra hur de nuvarande reglerna om barns rätt att komma till tals fungerar i praktiken och vilka syften som ligger bakom reglerna. Varför skall barn komma till tals? Är det barns intres-

sen eller är det andra intressen som styr lagstiftning/tillämpning? Vad har barnet vunnit/förlorat genom lagstiftningen på området? Har den tydligare regleringen verkligen inneburit en förbättring i praktiken eller har den lett till att barn i stället för att skyddas numera behandlas som små vuxna? Också vikten av att skilja mellan samtal med barn i terapeutiskt syfte och samtal med barn i syfte att skaffa fram beslutsunderlag betonades.

Allmänt sett kan sägas att konferensen tydde på att perspektivet när det gäller frågor som rör barn förskjutits från att vara kompetensorienterat (dvs. inriktat på att barn har förmåga att själva bestämma i frågor som rör dem) till att vara mera behovsorienterat (dvs. inriktat på att barns intressen och behov skall tillvaratas av vuxna). Anita Wickström

Passivt innehav av narkotika
Högsta domstolen meddelade dom den 20 oktober 2003 i mål B 285402. Frågan i målet var i första hand huruvida den tilltalade, som hyrt ut ett rum i sin lägenhet till en annan, kunde hållas ansvarig för hyresgästens innehav, alternativ förvaring, av 100 ecstacytabletter. Av utredningen framgick att hyresgästen förvarade i sitt rum narkotika för annans räkning, samt att den tilltalade godtagit att narkotikan skulle förvaras där. Hyresgästens rum utgjorde dock ej ett för lägenheten gemensamt utrymme. Den tilltalade visste inte heller var i rummet narkotikan förvarades. Då den tilltalade inte haft faktisk rådighet över narkotikan fann Högsta domstolen att ansvar för innehav var uteslutet. Åklagaren hade emellertid gjort gällande att den tilltalade förvarat narkotikan tillsammans och i samförstånd med hyresgästen och skulle därför dömas för förvaring av narkotika som medgärningsman. Högsta domstolen konstaterade dock att enbart ett godkännande av hyresgästens förvaring inte var tillräckligt för att grund medgärningsmannaskap. Den tilltalades gärning kunde emellertid bedömas som medhjälp, om gärningen främjat hyresgästens brott. Vid bedömningen av denna frågan kon-

staterade Högsta domstolen inledningsvis att den som utan att ingripa iakttar att någon annan begär brott normalt inte kunde anses vara delaktig i brottet även om han skulle solidarisera sig med brottet, såvida han inte låter sin inställning komma till uttryck på ett sätt som är ägnat att styrka gärningsmannen i hans uppsåt. För vissa s.k. underlåtenhetsbrott kunde, enligt Högsta domstolen, straffansvar vara aktuellt om den, som förhöll sig passiv, intog en garantställning och det kunde anges på vilket sätt han skulle ha avvärjt brottet. I det aktuella fallet förvarades narkotikan i den del av lägenheten som hyresgästen disponerade för egen del. Högsta domstolen fann att den tilltalade, som lägenhetsinnehavare, i vart fall inte kunde i förhållande till detta utrymme anses ha intagit en sådan garantställning att han underlåtenhet att ingripa skulle medföra ansvar för medhjälp till brottet förvaring av narkotika. Med ändring av hovrättens dom i denna del ogillade Högsta domstolen åtalet för narkotikabrott avseende de 100 ecstacytabletterna. Högsta domstolens avgörande finns på: www.hogstadomstolen.se. Christoffer Wong

Disputation
Ruth Mannelqvist disputerade vid Juridiska institutionen Umeå universitet den 19 september på avhandlingen ”Samband i socialförsäkringen. En rättsvetenskaplig studie av sambandet mellan förmåner och avgifter i socialförsäkringen” (utgiven av Iustus förlag).

Ledamöter av betygsnämnden var docent Lars Bejstam, Juridiska institutionen vid Umeå universitet, professor Christer Silfverberg, Juridiska institutionen vid Stockholms Universitet och professor Lotta Vahlne Westerhäll, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Fakultetsopponent var professor Anna Hollander, Socialhögskolan, Stockholms universitet. Catharina Calleman

Disputation
Den 7 november 2003 disputerade Viola Boström för avläggande av juris doktorsexamen vid Umeå universitet med avhandlingen ”Tolkning av testamente”. Avhandlingen rör förhållandet mellan tolkning och utfyllnad av testamente, formkravets betydelse för tolkningen samt de grunder som anförts för arvsordningen och för uppställande av presumtioner. Opponent var professor Aulis Aarnio. Anita Wickström

Personalnotiser

Justitiedepartementet
Regeringskansliet har anställt ämnessakkunniga Tora Wigstrand som kansliråd med placering i departementet (03-09-19), kanslirådet Charlotta Wickman som ämnesråd med placering i departementet (03-10-03), hovrättsassessorn i Hovrätten över Skåne och Blekinge Karin Mårtensson som rättssakkunnig med placering i departementet (03-10-29).

Högsta domstolen
Regeringen har förordnat justitierådet Johan Munck att vara ordförande på avdelning i Högsta domstolen (03-11-20).

Regeringsrätten
Regeringen har förordnat regeringsrådet Rune Lavin att vara ordförande på avdelning i Regeringsrätten (03-11-20).

Hovrätterna
Regeringen har utnämnt lantmätaren Per-Gunnar Andersson att vara fastighetsråd i hovrätterna (03-11-13), Hovrätten för Övre Norrland har förordnat hovrättsfiskalen Stefan
Lundstig till hovrättsassessor (03-1003), Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Jenny Wennhall till hovrättsassessor (03-10-08).

Tingsrätterna
Regeringen har utnämnt t.f. rådmannen Lars Magnusson att vara rådman i Lindesbergs tingsrätt (03-11-13), hovrättsrådet Pia Johansson att vara lagman i Blekinge tingsrätt och Länsrätten i Blekinge län (03-11-20), Regeringen har anställt t.f. lagmannen Lars-Göran Klemming på en tidbegränsad anställning som lagman i Värnamo tingsträtt (03-11-20).

I detta häfte (s. 1057–1156) har medverkat bl.a.
Michael Bogdan, professor vid Lunds universitet
Anna Gårdö, jur.kand., jurist vid Finansinspektionen
Olle Abrahamsson, rättschef i Justitiedepartementet
Lennart Furufors, rådman vid Falu tingsrätt
Per Norberg, jur.dr, t.f. universitetslektor vid Lunds universitet
Göran Regner, justitieråd
Håkan Gustafsson, jur.dr, universitetslektor vid Göteborgs universitet
Sören Öman, chefsjurist, särskild utredare av personuppgiftslagen