Notiser

 

 

 

 

Kurt Grönfors in memoriam
Inledning
Kurt Grönfors var en vidsynt och framåtblickande rättsvetenskapsman. Han var en visionär med en ovanligt god förmåga att i olika sammanhang identifiera de nya krav på juridiken som samhällsutvecklingen gav upphov till. Man kan göra en parallell med hantverksyrket: Många rättsvetenskapsmän gör viktiga insatser genom att studera hur man bäst använder en skruvmejsel. Kurt Grönfors hade förmåga att se att skruvmejseln var fel sorts verktyg för en viss situation och utvecklade därför ett nytt och mer ändamålsenligt verktyg. Kurt Grönfors gjorde inte det vanliga misstaget att kräva att verkligheten anpassade sig till juridiken. Han såg det i stället som sin livsuppgift att förklara när och hur det var dags för juridiken att anpassa sig till verkligheten. I det följande vill vi peka på några av Kurt Grönfors betydelsefulla juridiska analyser.

 

Introduktion av nya fullmaktstyper
Kurt Grönfors gjorde avgörande insatser i fullmaktsrätten.1 Han såg tidigt att tillämpningen av avtalslagens andra kapitel om fullmakt inte i tillräcklig utsträckning tog hänsyn till hur tredje man uppfattade situationen. Han lanserade de nya fullmaktstyperna toleransfullmakt och kombinationsfullmakt. De har visat sig vara värdefulla komplement till avtalslagen samt förmått jurister att inte bita sig fast

 

1 Ställningsfullmakt och bulvanskap, Stockholm 1961; Avtalslagen, Stockholm 1995, 3 uppl. under medverkan av Rolf Dotevall.

i avtalslagens begränsande begreppsapparat.

 

Nya modeller för avtals ingående
Kurt Grönfors förklarade för oss att avtalslagens första kapitel om ingående av avtal inte är uttömmande. Han beskrev anbud-acceptmodellens tillkortakommanden och påvisade att det finns många andra modeller för ingående av avtal.2 Även om många rättsvetenskapsmän har anslutit sig till hans synsätt har det visat sig förvånansvärt svårt att få genomslag för detta i undervisningen. Vi har förstått att studenter som undervisas i avtalsrätt tyvärr fortfarande drillas i variationer av anbud som möts av orena accepter — trots att det ju endast leder till olyckliga fiktioner som är illa anpassade till hur det faktiskt går till när man sluter avtal i praktiken.

 

Successivt ingående av avtal
Kurt Grönfors lanserade begreppet successivt ingående av avtal.3 Han satte ord på hur affärsmän normalt upplever en avtalsförhandling: Man låser sig stegvis i olika positioner och binder sig alltså gradvis alltmer till varandra. Till undvikande av varje missförstånd bör emellertid framhållas att själva bundenheten alltid är en fråga om svart eller vitt. Antingen är man bunden eller också inte. Man kan inte vara halvbunden.

 

2 Avtalsgrundande rättsfakta, Stockholm 1993. 3 Tolkning av fraktavtal, Sjörättsföreningen i Göteborg, Skrifter 67, Göteborg 1989.

Vad Kurt Grönfors menade med successivt ingående av avtal var att man vid avtalstolkningen — dvs. när man skall fastställa vad parterna avtalat om — kan ta hänsyn inte bara till vad parterna avsett vid det ögonblick då bundenhet uppkom utan även till vad som förekommit vid avtalsförhandlingarna och till parternas efterföljande beteende.

 

Avtal skall genomföras
Kurt Grönfors visade på hur sentensen pacta sunt servanda inte i första hand skall översättas som ”avtal skall hållas” utan till ”avtal skall genomföras”.4 Han menade att detta var särskilt viktigt i långvariga avtalsförhållanden där han kunde spåra en utvecklingslinje från rigiditet till elasticitet. Han förespråkade en ”omvänd modell” för att bedöma hur avtal påverkas av ändrade förhållanden. I stället för att med tillbakablickar koncentrera intresset till avtalsviljorna vid avtalets ingående en gång för länge sedan menade Kurt Grönfors att bedömningen skulle vara framåtblickande och ta sin utgångspunkt i avtalsanpassning, avtalsförändring och avtalsutveckling. Samtidigt som han pläderade för denna ”gråzons-juridik” klargjorde han att den inte alls var lämplig att tillämpa i vissa kortvariga avtalssituationer, t.ex. vid remburs.

 

Den moderna transporträtten
Kurt Grönfors inledde sin juridiska karriär med att studera skadeståndsansvar vid trafik till lands, till sjöss och i luften.5 Intresset för trafikansvaret utvecklade han alltmer och efter hand kom han att bli den moderna svenska transporträttens fader. Hans främsta in-

 

4 Avtal och omförhandling, Stockholm 1995. 5 Om trafikskadeansvar utanför kontraktsförhållanden, Stockholm 1952, Ak.avh.

satser var att förutse den nya teknikens inverkan på transportbranschen och att regelverken inte skulle kunna fungera ändamålsenligt. Han föreslog lösningar som är hållbara än i dag. Han visade också att transporträtten inte är så speciell utan ingår naturligt i den allmänna avtalsrätten.6 Därigenom har han bidragit till att avmystifiera transporträtten.

 

Ansvaret för containertransporter
Enhetshanteringen av last i containrar krävde nya tankesätt eftersom omlastning mellan samma och olika transportmedel kunde ske i långt flera fall än vad som tidigare varit möjligt. Denna utveckling påverkade ansvarssystemen på så sätt att det inte längre var motiverat att ha olika ansvarssystem för varje transportmedel. Kurt Grönfors påpekade tidigt att ansvaret i de olika regelverken måste koordineras. Han medverkade till detta genom att ta fram nya avtalsmallar och i arbetet med nya konventioner.7 Ännu i dag, både i Sverige och internationellt, är de förslag som Kurt Grönfors lanserade i inledningsskedet av den nya teknikens genombrott i hög grad relevanta.

 

Elektroniska transportdokument
Långt innan Internet och långt innan man började fundera över lagar om elektronisk handel gjorde Kurt Grönfors en knivskarp analys av elektroniska transportdokument.8 Han hävdade att man måste gå till botten med transportdoku-

 

6 Containrar i retur, i Festskrift till Jan Ramberg, Stockholm 1996. 7 Ett första arbete angående successiva transporter är specialstudien Air Charter and the Warsaw Convention, Stockholm 1956, som följdes upp med boken Successiva transporter, Stockholm 1968. 8 Towards Sea Waybills and Electronic Documents, Sjörättsföreningen i Göteborg, skrifter 70, 1991.

ment och analysera vilka olika funktioner sådana dokument fyller. Först efter en sådan analys är det möjligt att finna ändamålsenliga elektroniska substitut till pappersdokumenten.
    Han sammanfattade med att säga: ”The old commercial patterns were created for the paper world of 1900. To preserve them by still building on them in the electronic world of today and tomorrow must basically be to turn things upside down. Commercial customs must match the new infrastructure of electronic procedure… So curtain raises for the second act of the drama: the creation of new commercial patterns to match the new electronic infrastructure. This will probably be a time-consuming procedure in itself, because commercial patterns have a tendency to live much longer than underlying reasons for their existence. But eventually practical need uses to prove its value by winning the game; and it certainly will do this once more.”

 

Nyskapande standardverk
Inom båda sina huvudämnen, transporträtt och avtalsrätt, skrev Kurt Grönfors särdeles viktiga kommentarer till två gamla lagar och förklarade hur de skulle tilllämpas i en modern miljö. Sjölagen var skriven med avlagringar från segelfartygens tid9 och avtalslagen hade huvudsakligen hästköp och bulkgods som intresse.10 Kurt Grönfors lyckades på ett föredömligt begränsat antal sidor fånga essensen i dessa lagar.
    Hans metod i lagkommentarerna — som ofta inte direkt framkommer i hans arbeten — genom-

 

9 Sjölagens bestämmelser om godsbefordran, Stockholm, 1981, under medverkan av Lars Gorton. Se också Sjölagens bestämmelser om passagerarbefordran, Stockholm, 1987. 10 Avtalslagen, Stockholm 1995, 3 uppl. under medverkan av Rolf Dotevall.

syrar egentligen hela hans produktion.11 Metoden har Kurt Grönfors själv sammanfattat på följande sätt. ”För mig har den enda utvägen varit att skriva en helt ny kommentar och i den försöka belysa hur en lagtext, som i sin ursprungliga lydelse är baserad på nästan etthundra år gamla föreställningar om verkligheten hanteras i dag. Det gäller då att tvätta lagtexten ren från dogmatiska övermålningar och sedan hålla upp den mot dagens förhållanden som bakgrund. Därvid måste handlaget vara åtminstone så känsligt, att grundtexten inte skadas.”12 Vi anser att Kurt Grönfors varit synnerligen framgångsrik när han tillämpat denna svårbalanserade metod i praktiken. Lagkommentarerna var inte handböcker i traditionell mening och gav måhända inte så många svar de lege lata som en praktiker skulle önska. Kurt Grönfors syfte med lagkommentarerna var emellertid i första hand att påvisa behoven av totalreformer på sjörättens och avtalsrättens områden. Den nya sjölagen har i hög grad präglats av Kurt Grönfors. När det gäller avtalslagen väntar vi otåligt på en reform. Några dagar före sin bortgång på sjukhuset sade Kurt Grönfors med svag röst och stor pondus: ”Avtalslagen är en ruin.”

 

Universitetsfinansiering
Kurt Grönfors var en visionär inte endast inom juridiken. Han låg före sin tid när det gäller förståelsen för moderna universitets finansiering. Genom ett nära samarbete med näringslivet och effektivt nätverksbyggande lyckades han ordna med enorma donationer till

 

11 Metoden klargörs i artikeln ”Ändamålsförskjutning och rättssäkerhet” i SvJT 1960 s. 12–21. 12 Avtalslagen, Stockholm 1995, 3 uppl. under medverkan av Rolf Dotevall, förordet till första upplagan.

Handelshögskolan i Göteborg och därigenom säkerställa en fantastisk byggnad och kontinuerliga ekonomiska bidrag till utbildning och forskning. Många vid Sveriges universitet upplever i dag att de ställs inför nya krav på att ordna med externa forskningsanslag och andra externa inkomstkällor. Kurt Grönfors var aktiv och framgångsrik med detta redan på 1960-talet.

 

Inspiratören
Kurt Grönfors var uppslukad av forskning och idéer. Hans entusiasm smittade av sig på många som doktorerade med honom som handledare eller som var i Göteborg som gästforskare. Dessa personer har i sin tur fört med sig hans entusiasm till nya generationer av forskare. Det som framför allt har varit värdefullt var hans förmåga att identifiera nya spännande forskningsområden på ett så tidigt stadium att det var möjligt att genomföra långtidsprojekt som fortfarande var relevanta när de var färdiga.
    Som ett av många exempel kan man ta den dag 1994 då han fått UNIDROIT Principles of International Contracts med posten. Han viftade med boken och deklarerade högtidligt att denna bok var en

stor historisk händelse. Han blev som vanligt sannspådd. Såhär i efterhand kan man kanske rycka på axlarna åt det men hur många var det egentligen som på den tiden kunde ana att dessa principer skulle ligga till grund för Principles of European Contract Law, inspirera till ett projekt att skriva en European Civil Code och att principerna skulle få genomslag både i praktiken och i undervisningen över hela världen? Vem kunde då ana det historiska med dessa UNIDROIT Principles som faktiskt skakar om i hela vår svenska rättskällelära? Kurt Grönfors insåg det omedelbart.

 

Avslutning
Vi ser Kurt Grönfors som en god förebild för hur rättsvetenskap skall bedrivas; nämligen framåtblickande, problemorienterat samt med ifrågasättande av gamla sanningar och självklarheter. Som innehavare av hans båda professurer sätter vi stort värde på att få förmedla många av hans idéer till kommande generationer jurister och att få bygga vidare på hans många betydelsefulla analyser.
Svante O. Johansson och Christina Ramberg