Litteratur

 

 

 

 

Ny juridisk litteratur
Civilrätt
Ulf Bernitz Svensk och europeisk marknadsrätt 1. Konkurrensrättens och marknadsekonomins rättsliga grundvalar (Norstedts 2005, 258 s.). Fokus ligger på den svenska konkurrensrätten som behandlas mot bakgrund av läget inom EU. Boken tar upp främst lagstiftningens uppbyggnad, förbudet mot konkurrensbegränsande avtal och samordnade förfaranden, undantagsmöjligheterna, missbruk av dominerande ställning, koncentrationskontrollen samt förfarande och sanktioner. Rolf Dotevall Samarbete i bolag. Om personbolag (Norstedts 2005, 155 s.). Översikt av rättsreglerna om handelsbolag och enkla bolag. Utländska regler i England, Frankrike, Tyskland och USA samt de andra nordiska länderna redovisas. Boken behandlar vidare frågor som uppkommer vid internationella samarbetsavtal. Per Henning Grauers och Anders
Kjellström Tentamensfrågor med lösningar för juridiska grundkurser (Studentlitteratur 2004, 232 s.).
    Insolvensrättsligt forum 2003. Ett samlat insolvensförfarande. EU:s insolvensförordning. HD:s senaste rättsbildning på insolvensrättens område (Iustus 2005, 150 s.). Skriftliga referat, inledningsanföranden och inlägg på ett tvådagarsseminarium i februari 2003. Tommy Iseskog Arbetsmiljöansvar (10 uppl. Norstedts 2004, 373 s.). Uppdaterad handbok. Svante O. Johansson Varuförsäkringsrätt. Den rättsliga regleringen av transportförsäkring av varor (Jure 2004, 567 s.). Bokens huvudavdelningar handlar om försäkringens sakliga och tidsmässiga täckningsfält, försäkringshavarens förpliktelser och försäkringsersättningens bestämmande. Barbro Julstad Fastighetsindelning och markanvändning (3 uppl. Norstedts 2004, 224 s.). Boken är i första hand avsedd som lärobok. Äganderätt till mark och indelningen i fastigheter, plan- och bygglagen, fastighetsbildningslagen, anläggningslagen, ledningsrättslagen samt natur- och kulturvård behandlas i bokens huvudkapitel. Björn Lundén Samfälligheter. Praktisk handbok om skatt, ekonomi och juridik (4 uppl. Björn Lundén Information 2004, 186 s.). Boken är avsedd i första hand för dem som är delägare i en samfällighet eller som är aktiva i en sådan. Mikael Mellqvist Obeståndsrätten. En introduktion (3 uppl. Norstedts 2005, 157 s.). Uppdaterad översikt över utsöknings-, konkurs-, rekonstruktions- och skuldsaneringsrätten. Bl.a. behandlas mer än förut förhållanden i andra länder och gränsöverskridande frågor.

 

Straffrätt
Ingripanden mot unga lagöverträdare. Betänkande av Ungdomsbrottsutredningen (SOU 2004:122, 773 s.). Förslag till nya lagar om verkställighet av ungdomstjänst och sluten ungdomsvård samt till ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken och lagen om unga lagöverträdare. Madeleine Leijonhufvud och Suzanne Wennberg Straffansvar (7 uppl. Norstedts 2005, 158 s.).

Omarbetad utgåva av denna översikt av straffrättens allmänna del.
    Svensk rättspsykiatri. Psykisk störning, brott och påföljd. Red. Lars Lidberg och Nils Wiklund (2 uppl. Studentlitteratur 2004, 608 s.). Det mesta i boken är författat av redaktörerna. Boken behandlar mest lagstiftningen, sjukdomar m.m. och missbruk samt vissa brottstyper.

 

Processrätt
Henrik Edelstam och Martin Wallin
Rättsfallskompendium i processrätt (2 uppl. Norstedts 2004, 550 s.). NJA-fall avtryckta under olika rubriker.

 

Offentlig rätt
Bistånd vid transitering i samband med återvändande med flyg (Ds 2004:57, 82 s.). Förslag till ändring i utlänningslagen. Erik Boman och Anders Wimert
Författningssamling i offentlig upphandling (Jure 2004, 729 s.). Sammanställning av sex EGdirektiv, nio lagar och sju förordningar som kan aktualiseras vid offentliga upphandlingar. Direktiven återges också i engelsk version.
    En lag om Sveriges indelning i län och landsting. Betänkande av Utredningen om indelningsändringar (SOU 2004:128, 133 s.).

    Tidsbegränsat uppehållstillstånd vid oklar identitet och resväg. Betänkande av Dokumentlöshetsutredningen (SOU 2004:132, 139 s.).

 

Skatterätt
Sven-Olof Lodin, Gustaf Lindencrona,
Peter Melz och Christer Silfverberg Inkomstskatt — en läro- och handbok (10 uppl. Studentlitteratur 2005, 354 s., 346 s.). Uppdaterad lärobok. Gunnar Rabe Skattelagstiftning. Lagar och andra författningar som de lyder den 1 januari 2005 (uppl. 05:1 Norstedts 2005, 897 s.). Utgåvan avser i första hand 2006 års taxering men även tidigare bestämmelser som är tillämpliga föregående taxeringsår finns med i många fall. Gunnar Rabe och Johan Bojs Det svenska skattesystemet (18 uppl. Norstedts 2005, 572 s.). Uppdatering av denna lärobok.

 

Allmän och blandad juridik
Christian Dahlman, Marcus Glader och David Reidhav Rättsekonomi. En introduktion (2 uppl. Studentlitteratur 2004, 253 s.). Grundläggande lärobok om hur ekonomisk teori kan tillämpas inom juridikens olika delar, här främst civilrätten. I denna upplaga har övningsuppgifter lagts till.
Göran Regner

 

LEIF GÄVERTH och PER ANDERS LINDGREN (red.), Vänbok till Per Anclow, Iustus förlag, Uppsala 2004, 382 s.

 

Inför Per Anclows pensionering från ämbetet som president i kammarrätten i Stockholm förbereddes denna bok som skulle presenteras för honom efter det att han fyllt 67 år men innan han slutade efter en förlängning av ämbetstiden till årsskiftet 2004/2005. Tragiskt nog avled Per Anclow just innan vänboken skulle överlämnas till honom. Bokens innehåll är sådant att det hade varit ytterligare beklagligt om den inte publicerats i den uppkomna situationen, eftersom den bjuder läsare med olika intressen mycket läsvärt. Kanslichefen i riksdagens Skatteutskott David Ask skriver om den nya budgetprocessen och skatterna. Bidraget visar på svårigheterna att förena en strikt reglering av budgetprocessen med den praktiska, politiska verkligheten på det viktiga statsfinansiella området.

Bl.a. tar han upp frågor om lagprövning i fall avvikelser skett från den föreskrivna ordningen för budgetprocessen och om lagrådsgranskningen av skatteförslag i anslutning härtill. Man kan ana en viss frustration över sakernas tillstånd från Skatteutskottets kanslis sida i det nya systemet där Finansutskottet fått den helt centrala rollen i riksdagsarbetet.
    Den svenska domaren i EGdomstolen, Stig von Bahr, behandlar vissa mervärdesskattefrågor under den för mig något kryptiska rubriken Avdragsrätt enligt sjätte direktivet. Stig von Bahrs blygsamma förhoppning är att hans uppsats skall locka fram kommentarer från de verkliga experterna på området. Jag kan därför avstå från att ha synpunkter på ämnet.
    Då känns bidraget från vice överåklagaren Björn Blomqvist mera hemtamt för författaren av dessa rader. Det har titeln En ny åklagarroll i ett gränslöst Europa och tar upp bl.a. det rättsliga samarbetet inom EU, t.ex. polisens Europol och åklagarnas Eurojust. Man får en mer positiv bild av detta samarbete än den som brukar förmedlas i massmedierna och som inriktas på de problem som kan uppstå, exempelvis när olika rättskulturer skall samverka beträffande den europeiska arresteringsordern. Den nya åklagarroll som beskrivs är mera offensiv än den som varit tradition i Sverige och den kan kanske vara svår att förena med synsättet att åklagaren skall fungera opartiskt — nästan som en domare — under förundersökningsstadiet. Med nästa uppsats återvänder länsrättslagmannen Jerry Eriksson till skatteområdet, närmare bestämt det speciella ämnet expertskatten, dvs. de regler som gäller om skattelättnad för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner som arbetar här i landet. Uppsatsförfattaren är ordförande i Forskarskattenämnden som beslutar om dessa skattelättnader fr.o.m. år 2001. I bidraget beskrivs verksamheten hos nämnden och det avslutas med några funderingar om expertskatten i framtiden. En annan ”europadomare”, Elisabet Fura-Sandström, ger i Ny i Europadomstolen en skildring av sitt inträde i Strasbourgdomstolen och av sin första tid där. Hon tar upp både positiva och negativa tendenser i domstolens verksamhet. Hon visar bl.a. på den viktiga roll som domstolen spelar i rättsutvecklingen i de forna östländerna. Det negativa är framför allt baksidan av det positiva, nämligen att domstolen håller på att bli ett offer för sin egen framgång. Antalet mål i balans stiger med tusentals varje år. Så t.ex. kom 38 000 mål in år 2003, medan avverkningstakten ligger på cirka 15 000 mål per år. Elisabet Fura-Sandström pekar avslutningsvis på det förslag som finns och som skall bidra till en lösning på problemet. Det är uppenbart att något måste göras, men vad? Skattejuristen Cecilia Gunne skriver om skatt på stiftelsers ideella verksamhet och ger exempel på en restriktiv inställning hos beskattningsorganen som hon kritiserar. Det är främst hjälpverksamhet bland behövande, vård och uppfostran av barn och ungdomar samt kulturvetenskap som hon behandlar i sammanhanget. En av vänbokens redaktörer, kammarrättsrådet Leif Gäverth, har gett sitt bidrag rubriken Från monopol till styrd konkurrens — några erfarenheter. Det är avregleringen på el- och telemarknaderna det handlar om. Beträffande båda fallen kan anmärkas att ”avreglering” är en något vilseledande term då det rör sig om att ersätta andra styrmedel än lagstiftning med lagreglering. Det är tydligt att de nya lagreglerna har en utform-

ning som gör det besvärligt för domstolar att tillämpa dem eftersom reglerna är vagt utformade med rekvisit som ”skäligt” och ”rimligt”. Ändringar av lagstiftningen bidrar till att prejudikatbildning försvåras. Konflikter med europakonventionen om mänskliga rättigheter och med upphovsrättslagstiftningen vållar dessutom problem såvitt gäller teleregleringen.
    Mervärdesskatterätten behandlas även av regeringsrådet Lennart
Hamberg. Närmare bestämt rör det sig om huruvida en delningsprincip eller en huvudsaklighetsprincip skall tillämpas vid blandade transaktioner. EG-domstolen har angett hur valet skall göras men det tycks vara svårt att applicera avgörandet i praktiken. Skall t.ex. en hotellfrukost som ingår i rumspriset momsbeskattas som en del av inkvarteringstransaktionen med dess momsprocent eller brytas ut som en självständig affär med annan skattesats. Regeringsrätten har valt det senare alternativet i RÅ 2001 ref. 69, en utgång som enligt Lennart Hamberg (som då inte var ledamot där) kan diskuteras. En annan för mig kryptisk titel, CFC-reglerna och EG-rätten, har bidraget från skattejuristen Jan
Hefner. CFC betyder Controlled Foreign Company, och det handlar om beskattning i Sverige, där en delägare med ett väsentlig inflytande i en utländsk juridisk person är hemmahörande, för resultatet hos denna juridiska person. Enligt Jan Hefner kan kritik ur EGrättslig synvinkel riktas mot de nya svenska CFC-regler som trädde i kraft den 1 januari 2004.
    Hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt tar upp en skatterättslig fråga som belyses av ett rättsfall där han var skiljaktig vid hovrättens avgörande år 2001. Det rör sig om arvsskatt och värdering av en fastighet i utlandet. Ett tidigare rättsfall i saken utgörs av NJA 1981 s. 730. Frågan i det nu aktuella målet i hovrätten var om EG-rättens bestämmelser om fria kapitalrörelser innebär att NJA-fallet alltjämt skall anses vägledande eller inte. Sambandet mellan beskattning och redovisning behandlas av chefsrådmannen Margit Knutsson som anser att internationella redovisningsstandarder, som har ökat genomslag i Sverige, inte är en lämplig grund för företagsbeskattningen här. Jurist hos staten är rubriken på den andra vänboksredaktörens, kammarrättslagmannen Per Anders Lindgrens, uppsats. Den sönderfaller i tre delar. Den första handlar om utredningsväsendets förfall, från punktskatter till trängselavgift, och beskriver författarens egna erfarenheter. Lagrådsgranskningen ägnas den andra delen med ett par exempel på fall där Lagrådet riktat skarp kritik mot lagförslag. Det tredje avsnittet är en replik på Hans Ragnemalms bidrag om prövningstillstånd i kammarrätt. Professorn i finansrätt Peter Melz tar upp några olika typer av normer som används i rättstillämpningen i skattedomstolarna. Det gäller dels bedömningar med hjälp av andra normer än skatterättsliga, dels skatterättsliga normer som inte direkt framgår av lagbestämmelser. Utgångspunkten är ett avgörande av Regeringsrätten (RÅ 2004 ref. 1) som gäller värdeöverföring mellan bolag med samma ägare. Roger Petersson, ämnesråd i Justitiedepartementet, skriver om IT i den offentliga förvaltningen. Elektronisk kommunikation med domstolar och andra myndigheter är en aspekt som tas upp. Också andra aspekter på utnyttjande av IT behandlas som s.k. 24timmarsmyndigheter.

Som nämnts ägnar sig Regeringsrättens ordförande Hans Ragnemalm åt prövningstillstånd i kammarrätt. Till skillnad mot Per Anclow är han skeptisk till institutet. Som ledamot i Högsta domstolen känner jag igen en del av de bekymmer som finns när den högsta domstolsinstansen, med prejudikatbildning som huvuduppgift, skall pröva frågan om underinstansen borde ha meddelat prövningstillstånd. Jag får dock intrycket att svårigheterna är större i Regeringsrätten än för Högsta domstolen.
    F.d. justitiekanslern Hans Regner redovisar Domarutredningens översyn av rekryteringen av ordinarie domare i Sverige. Han avslutar med att konstatera att frågan hur vi skall rekrytera domare är viktig och inte får ses som en intern sak för domarna och domstolarna utan bör engagera många utanför domarvärlden. Jacob M. Roupe, som är föredragande i Skatterättsnämnden, rör sig (enligt honom själv) i ”skattejuridikens tassemarker” med en uppsats om handel med egna aktier.
    Några civilrättsliga och skatterättsliga aspekter på arvsavståenden behandlas av professorn i finansrätt Christer Silfverberg. Bidraget kan sägas illustrera den problematik som kan uppstå vid beskattning i kollisionen mellan civilrätt och skatterätt. Mot den bakgrunden hade det varit intressant att se om överförandet av arvs- och gåvobeskattningen från de allmänna domstolarna till förvaltningsdomstolarna skulle ha lett till en annan praxisutveckling. När nu arvs- och gåvoskatten avskaffats förlorar frågan sin aktualitet. Hases Per Sjöblom, departementsråd i Finansdepartementet, skriver om kritiken mot reglerna om fastighetsskatt på småhus. Som ägare av ett småhus i Stockholmsområdet kan jag bara undra om det finns någon bra princip för denna fastighetsskatt och instämmer gärna i författarens åsikt att det i detta sammanhang inte finns några absoluta sanningar. Skattedirektören Björne Sjökvist ser det nya Skatteverket som en myndighet med flera möjligheter. Det tycks vara en aktuell trend att myndigheter med central, regional respektive lokal verksamhet slås samman till en enda med Försäkringskassan och Åklagarmyndigheten som senaste exempel. Skäl som krav på effektiviseringar och en enhetlig rättstillämpning kan anföras för utvecklingen. Man kan undra om inte de nackdelar som trots allt finns i sinom tid inte leder till nya reformer där man splittrar upp sådana hopslagna myndighetsstrukturer för att få en mera lokal förankring igen och mera överblickbara organ. Generationsskiften är ett ämne som har skatterättsliga implikationer och som advokaten Olle Stenman ger sig in på med underrubriken ekonomiska risker med otydliga regler. Den aspekt av ämnet som avser arvs- och gåvobeskattningen har som sagts numera förändrats. Problemen kan härigenom ha förenklats på ett sätt som Olle Stenman inte kan ha förutsett när han skrev sin artikel. F.d. generaldirektören för Datainspektionen Ulf Widebäck ägnar den avslutande uppsatsen åt integritetsskydd och Internet. Han skriver om några problem som har samband med personuppgiftslagen (1998:204), t.ex. undantaget för tryck- och yttrandefriheten och reglerna om överföring till tredje land. Det största problemet för framtiden som Ulf Widebäck ser är att integritetsskyddet är uppdelat på många lagar och andra bestämmelser. Kanske en förbättring kan bli resultatet av det arbete som en

kommitté med rättschefen Olle Abrahamsson som ordförande skall utföra med en kartläggning

och analys av lagstiftning som rör den personliga integriteten.
Göran Regner